Vikten av psykisk hälsa för personer med diabetes

Att leva med diabetes handlar om mycket mer än bara själva kroppen. Det handlar inte bara om att balansera glukosnivåerna eller att tänka på vad och när du äter, utan även om att lära sig att hantera olika känslomässiga utmaningar i vardagen. Det kräver såväl en viss inre styrka som förståelse och stöd.

För att många åtgärder, oavsett om det handlar om att mäta, planera eller justera, också kan vara förknippade med känslor som ångest, rädsla, utmattning och frustration. Om du tar detta i beräkning och respekterar dina känslor, kan det underlätta för dig att ta hand om dig själv.
Dessutom upplever personer som lever med diabetes ofta att de alltid måste vara starka och duktiga inför sin omgivning, vilket kan få dem att dölja sina känslor och bygga upp känslomässiga spänningar.

Utbrändhet på grund av diabetes

Många personer med diabetes kan någon gång i livet drabbas av något som kallas diabetesutbrändhet (diabetes burnout). Det är en djupgående utmattning som man kan drabbas av efter att ha ägnat mycket tid åt att hantera en kronisk sjukdom med krävande egenvård. Det handlar inte om att du är lat eller saknar viljestyrka; risken att drabbas av utmattning ökar när du aldrig kan vila från de dagliga besluten att hantera glukosläget.

Denna känslomässiga tyngd kan ta sig uttryck i förlorad motivation, sorg, känslor av misslyckande ... du kanske till och med vill "ta en paus" från glukoshanteringen. Att då diskutera dessa känslor med någon i t ex diabetesvårdteamet, kan göra stor skillnad för din fysiska och känslomässiga hälsa.
Utmattningen kan också påverka dina personliga relationer och leda till missförstånd med familj och vänner, som inte helt förstår den ständiga ansträngning det innebär att leva med diabetes.

Den kan också påverka ditt arbete eller dina studieresultat på grund av koncentrationssvårigheter eller brist på energi.

Stress och blodsocker: ett direkt samband

När du upplever stress eller ångest frigör kroppen hormoner som exempelvis kortisol, vilket höjer blodsockernivåerna i blodet. Det är en naturlig fysisk reaktion, men den kan göra livet mer komplicerat.

När du mår så här kan det bli svårare att hålla fast vid de hälsosamma vanorna eller att hemfalla åt ohälsosamma vanor: känslomässigt ätande, dåligt sömnmönster, skjuta upp träning eller glömma att ta medicin. Allt detta kan gradvis påverka balansen mellan kropp och själ.

Långvarig stress kan även påverka ditt beslutsfattande, vilket gör det svårare att följa diabetesteamets råd och upprätthålla de rutiner som underlättar att nå god glukosbalans.
I situationer som dessa är det viktigt att lära känna sig själv och kroppens signaler när och hur den reagerar på stress, så att du kan vidta åtgärder i tid och undvika onödig obalans.

Vad händer när jag inte mår bra?

Känslomässigt välbefinnande är ett grundläggande behov hos oss alla. Uppskattningsvis utvecklar cirka 30 % av personer med typ 2-diabetes depressiva symtom någon gång under sin livstid vilket i sin tur kan påverka följsamheten till behandlingen.

Detta kan skapa en ond cirkel som kan bli svår att bryta: Jag mår dåligt → Jag bryr mig mindre om mig själv → Mina glukosnivåer stiger → Jag mår ännu sämre. Därför är omsorg om din mentala hälsa också ett sätt att bibehålla och förbättra din fysiska hälsa.

Att bryta en ond cirkel kräver mod och stöd. Att erkänna att man behöver hjälp är ofta första steget mot en bättre livskvalitet.

Bara att prata om hur man känner sig kan minska den känslomässiga belastningen. Att dela dessa känslor med någon du litar på eller med ditt diabetesteam kan göra all skillnad i världen.

Verktyg som kan hjälpa oss

Det är lättare att hitta den rätta känslomässiga vägen när man gör det tillsammans med andra. Det finns flera tillvägagångssätt som kan göra stor skillnad och hjälpa dig att hantera dina känslor:

Mindfulness eller medveten närvaro

Att öva på medveten närvaro bidrar till att minska stress och hjälper dig att hitta tillbaka till dig själv. Det finns studier som visar att bara några minuter om dagen kan förbättra det känslomässiga välbefinnandet och underlätta glukoshanteringen.

Psykologisk behandling

Att föra en dialog med en professionell samtalsterapeut kan ibland vara avgörande. Till exempel har kognitiv beteendeterapi visat sig vara effektivt för att minska depressiva symtom och öka engagemanget för egenvård.

Stödjande nätverk

Att prata med andra personer som lever med diabetes på tu man hand eller i grupp, på fysiska träffar eller online, kan hjälpa dig att känna dig förstådd och mindre ensam. Stöd från familj och nära vänner kan också vara ett viktigt känslomässigt stöd.

Ta en paus

Läs, promenera, lyssna på musik, skratta eller bara vila. Att inkludera korta pauser för att göra saker du gillar hjälper till att ladda energinivåerna och är ett enkelt sätt att ta hand om ditt känslomässiga välbefinnande.

Vikten av se hela människan

En helhetssyn på diabetes inkluderar känslomässigt välbefinnande. Det är viktigt att vårdpersonal också  frågar hur en person med diabetes mår, tar sig tid att lyssna och vid behov hänvisar till en professionell samtalskontakt.

Genom att vården t ex erbjuder workshops, kontakt med patientgrupper och informationsmaterial om emotionell hälsa/ohälsa kan vi bidra till att normalisera dessa frågor, bryta stigman kring diabetes, psykisk ohälsa och erbjuda medmänskligt stöd i svåra stunder.

Att leva med diabetes handlar om mycket mer än siffror och mätningar. Det handlar även om hur du känner dig under din livsresa. När du är öppen för dina känslor och respekterar dem förbättrar det förutsättningarna  att följa rutiner, hålla motivationen uppe och, framför allt, leva ett gott liv.