Stäng

Vad letar du efter idag?

Insulinpump: Vad är det och hur används den?

februari 2021

Insulinpump

Insulin är en central del av behandlingen för många människor som lever med diabetes. Att hålla blodsockervärdet inom målområdet gör att den generella risken för att få diabetesrelaterade komplikationer minskar på lång sikt. Det är också viktigt att kunna undvika akuta situationer med alltför höga eller låga blodsockervärden. Kontinuerlig glukosmätning med en sensor är ofta en stor hjälp. Med en insulinpump kan insulindosen justeras med både hög precision och små steg, vilket kan vara en hjälp och fördel för många för att hålla blodsockret jämnt och inom målområdet.

De första praktiskt användbara insulinpumparna kom på 1980-talet. I dag är insulinpumpar allmänt tillgängliga, kompakta och diskreta, och allt fler väljer att använda insulinpump framför att ta sitt insulin med penna. Men vad är egentligen en insulinpump och hur använder man den?

 

Vad är en insulinpump?

En insulinpump är en medicinskt hjälpmedel som efterliknar bukspottkörteln genom att kontinuerligt pumpa in små doser av snabbverkande insulin i kroppen. 

Det finns olika typer av insulinpumpar. En del har en slang som både sitter fast på kroppen och i pumpenheten. Andra pumpar har en mindre slanglös del som fästs på kroppen och en fristående handenhet.

En insulinpump med slang består av:

1. Insulinpumpsdelen 

  • med pumpmekaniken
  • en insulinbehållare/reservoar som kan hålla 200-300 enheter insulin
  • en kontroll/display där användaren kan göra olika inställningar av doser och tider för insulintillförseln

2. En liten kanyl i teflon eller stål som sitter i underhudsfettet där insulinet ges 3. En slang där insulinet förs från pumpdelens insulinbehållaren till kanylen i kroppen

En insulinpump utan slang består av:

1. Pod/liten pumpdel med kanyl och insulinreservoar som fästs på direkt kroppen 2. Fristående handenhet där användaren kan göra inställningar och reglera dosen

En insulinpump programmeras för att ge en kontinuerlig låg dos av insulin under hela dygnet, en så kallad basaldos. När man ska äta, eller om man behöver korrigera ett högt blodsockervärde, tar man med pumpens hjälp den dos insulin som behövs just då, en så kallad bolusdos. Pumpbehandling efterliknar kroppens eget sätt att producera och släppa ut insulin.

 

Är insulinpump bättre än injektioner?

Vilken behandlingsmetod som är bäst för den enskilde personen diskuteras och bestäms i samråd med personalen på diabetesmottagningen. Olika personer har olika behov och det är viktigt att den som har diabetes kan få tillgång till de hjälpmedel som fungerar bäst för det dagliga livet. Detta gäller när man diskuterar behandling med pump eller insulinpenna, men också för valet mellan olika insulinpumpar eller kontinuerlig glukosmätning.

Dagens insulinpennor är smidiga och enkla att hantera, men pumpbehandling har vissa fördelar som kan vara avgörande för att välja pump framför penna:  

  • Jämnare insulintillförsel som liknar kroppens eget sätt att dosera insulin.
  • Leder ofta till jämnare blodsocker med mindre svängningar och färre höga och låga värden
  • Möjlighet att justera basaldosen över dygnet på ett mer individuellt sätt
  • Kan dosera mycket små mängder av insulin på ett exakt sätt -  särskilt viktigt för mindre barn som ofta har låga doser och ett behov av att kunna finjustera.
  • Färre stick. Man sätter en ny pumpkanyl var tredje dag, istället för att sticka sig med insulinpenna många gånger om dagen. För stickrädda personer kan detta ha stor betydelse. 
  • Diskret och mindre synlig i sociala sammanhang.

Att använda insulinpump innebär många fördelar, men det finns en del saker att tänka på. Man behöver veta hur man ska agera, och även ha med sig delar för att tex kunna byta kanyl eller insulinreservoar, om ett oplanerat behov uppstår.

 

Hur använder man en insulinpump?

En insulinpump med slang är en kompakt enhet, stor som två tändsticksaskar ungefär. Den laddas med 200-300 enheter snabbverkande insulin och placeras någonstans i kläderna/fickorna eller i en hållare på kroppen. Pumpar utan slang (podar eller så kallade “patchpumpar”) är mindre än en tändsticksask i storlek och sätts fast direkt på kroppen. Dessa styrs av en fristående handenhet medan slangpumparna i regel styrs direkt från pumpenheten.

Båda typerna av pumpar har en tunn kanyl som sitter i underhudsfettet och via den levereras insulinet kontinuerligt dygnet runt. Kanylen byts efter 2-3 dagar. Vissa insulinpumpar för in kanylen automatiskt, vilket gör användningen ännu enklare och bekvämare.

Pumpar med slang och pumpar som inte är vattentäta behöver kopplas loss från kroppen för en del aktiviteter, tex bad, dusch och en del idrotter.

Basaldos i en pump innebär att små doser av snabbverkande insulin pumpas in in kroppen regelbundet under hela dygnet för att täcka kroppens grundläggande insulinbehov. I pumpen är basaldosen är förinställd och med hjälp av kontrollenheten kan man programmera in olika doser för olika tidpunkter, till exempel en lägre basaldos under natten.

Vid varje måltid eller om man behöver ta extra insulin för att få ned ett högt blodsocker, används kontrollenheten för att bestämma och starta dosen. En sådan dos kallas bolusdos. I de flesta pumpar finns en så kallad bolusberäknare, en smart funktion som kan hjälpa till med förslag på insulindos utifrån blodsockervärde, vad man ska äta och senaste bolusdos.

Systemen med insulinpump är idag mycket sofistikerade och det utvecklas ständigt nya funktioner som gör tillvaron både enklare, tryggare och friare för användaren. Vissa system kan kopplas till en app i en smarttelefon med ytterligare underlättande funktioner. Automatiska dataöverföringar till analysprogram och till diabetesmottagningen blir allt vanligare.

Oavsett vilket system man använder kan r moderna insulinpumpar hjälpa till att förbättra blodsockerkontrollen och ge användaren både större frihet och oberoende.

Insulinpump och CGM

En person med diabetes justerar sina insulindoser beroende på blodsockernivån. Med kontinuerlig glukosmätning (CGM) får man ständigt aktuella glukosvärden och även en trendpil som visar om värdet är på väg uppåt eller nedåt. Det ger bättre överblick och större trygghet än att mäta blodsockret med stick i fingret då och då. Genom att kombinera insulinpump och CGM får man en flexibel, trygg och bekväm lösning där insulinet kan doseras efter behov och med mycket hög precision.

Det finns CGM och pumpar som är fristående men vars funktioner passar bra i kombination med varandra. Det finns också kombinationer av insulinpump och CGM där insulinpumpen styrs direkt av värdena från CGM, som då blir ett självstyrande slutet system. 

Systemen utvecklas snabbt med nya intelligenta funktioner men tekniken har fortfarande sina begränsningar. Även vid användning av dessa slutna system behöver man tex komma ihåg att ta insulin när man ska äta och även kunna beräkna måltidens kolhydratinnehåll för att få rätt insulindos till maten.

DIA.SE.109-01-JAN2021-A

Referenser:

  1. Ministry of health and long term care-Ontario. Continuous Subcutaneous Insulin Infusion (CSII) Pumps for Type 1 and Type 2 Adult Diabetic Populations. Ontario Health Technology Assessment Series 2009;9(20) ; octobre 2009
  2. Andrew Fry. Insulin delivery device technology 2012: where are we after 90 years? J Diabetes Sci Technol. 2012 Jul 1;6(4):947-53. doi: 10.1177/193229681200600428.
  3. I. Vecchio et al. The discovery of insulin : an importatnt milestone in the history of medecine. Frontiers in Endocrinology 23 octobre 2018
  4. B. Karges et al. Association of Insulin Pump Therapy vs Insulin Injection Therapy With Severe Hypoglycemia, Ketoacidosis, and Glycemic Control Among Children, Adolescents, and Young Adults With Type 1 Diabetes. JAMA 10 octobre 2017 ; 318 (14); 1358-1366
  5. JC. Pickup, B.M., D.Phil. Insulin-Pump Therapy for Type 1 Diabetes Mellitus. NEJM 2012;366:1616-24.
  6. Klemen Dovc, Tadej Battelino. Evolution of Diabetes Technology. Endocrinol Metab Clin North Am. 2020 Mar;49(1):1-18. doi: 10.1016/j.ecl.2019.10.009. Epub 2019 Dec 4.

Om Making Diabetes Easier

En kunskapsbank och mötesplats kring diabetes. Med fokus på sådant som gör vardagen, tillvaron och hela livet enklare och friare för dig som lever med diabetes.

x

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Prenumerera