Vad är en kontinuerlig glukosmätare (CGM)?

Du kanske har hört talas om kontinuerliga glukosmätare (CGM) och funderar på om de kan stödja dig i att hantera diabetes. 

I den här artikeln förklarar vi vad det är, hur de fungerar och om de kan hjälpa dig att balansera ditt glukosläge.

Vad är en CGM?

CGM står för kontinuerlig glukosmonitorering eller kontinuerlig glukosmätning.

Om du har fått en diabetesdiagnos är en av de första sakerna du kommer få lära dig hur du mäter ditt blodsocker. Egenmätning av blodsockret är en av hörnstenarna i diabetesvård för att nå god glukosbalans. 

Med hjälp av en traditionell blodsockermätare och ett stick i fingret kan du själv mäta ditt blodsocker vid ett givet ögonblick när du vill och behöver och lära dig vad som får det att stiga eller sjunka.

Egenmätning av blodsockret, genom fingerstick, kan ibland upplevas  som lite omständigt. Vissa har svårigheter att själva utföra testet med fingerstick, medan andra kan tycka att det är obehagligt eller smärtsamt att regelbundet sticka sig i fingret. Fingersticksmetoden mäter blodsockret precis där och då och eftersom blodsockret ständigt ändras kommer det finnas tidsperioder (till exempel medan du sover) då du inte har uppsikt över ditt blodsocker.

Kontinuerlig glukosmätning (CGM) försöker lösa många av dessa problem genom att ge en mer behändig och heltäckande bedömning av blodsockernivåerna, vilket kan underlätta hanteringen av glukosläget.

CGM-system mäter inte glukoshalten i blodet utan  kroppens interstitiella vätska (den vätska som omger fettvävnaden) och ger löpande information om dina glukosnivåer. Att få löpande information om ditt glukosvärde genom en CGM  kan bidra till att identifiera och förhindra oönskade perioder av hypo- och hyperglykemi.

Hur fungerar CGM?

En CGM består av flera delar; en sensor, en sändare och en mottagare. Sensorn sitter precis under huden, vanligtvis på överarmen eller buken och förs in med en applikator genom ett ytligt stick i huden. Sensorn mäter sedan glukoshalten i den vätska som omger den (så kallade interstitiell vätska). 

Glukosvärdet förs från sensorn till sändaren som sitter på huden. Sändaren skickar därefter  glukosvärdet trådlöst till en mottagare där användaren kan se värdet.

Mottagaren i CGM-enheten visar ditt aktuella glukosvärde, lagrar tidigare avläsningar och hjälper dig att förstå vilken effekt till exempel mat och motion har på dina blodsockerniåver.

En CGM är en engångsartikel och måste oftast bytas var 7-15:e dag beroende på modell. I vissa kontinuerliga glukosmätare byts endast sensorn var 7:e dag och sändaren var 3:e månad, i andra byts såväl sensor som sändare samtidigt. Mottagaren, enheten med en display som visar glukosvärdet, har dock en mycket längre användningstid.

Vem kan använda en CGM?

De flesta som har typ 1-diabetes i Sverige idag använder CGM. Personer med typ 2-diabetes kan också ha god nytta av att kunna följa sitt glukosvärde kontinuerligt, periodvis eller konstant.

Om du är osäker på om du kan – eller bör – använda ett CGM-system, ta kontakt med din diabetesmottagning för ytterligare vägledning.

Kan jag använda en CGM och en insulinpump tillsammans?

En insulinpump (även känd som kontinuerlig subkutan insulininfusion eller CSII) är ett hjälpmedel som i första hand används av personer med typ 1-diabetes för att förse kroppen med det insulin den behöver för att reglera blodsockret. 

En insulinpump ger vanligtvis en kontinuerlig låg dos snabbverkande insulin (basaldos) som tillfälligt kan ökas (bolusdos) i samband med måltider, motion eller efter en avläsning med en glukosmätare.

Genom att koppla samman en CGM och en insulinpump blir det möjligt att ge sig själv insulindoser via pumpen basera på en kontinuerlig glukosavläsning i stället för intermittenta fingerstick.

Vad är en konstgjord bukspottkörtel?

För att förstå en konstgjord bukspottkörtel kan det vara bra att kort fundera över vad vår medfödda bukspottkörteln gör och hur den påverkas vid typ 1-diabetes.

När du äter spjälka maten och kolhydraterna bryts ned till enklare sockerarter,  till exempel glukos, som tas upp i blodet. Bukspottkörteln upptäcker dessa förhöjda blodsockernivåer och utsöndrar ett kroppseget hormon som kallas insulin för att få blodsockernivåerna att återgå till normal nivå. Vid typ 1-diabetes har immunförsvaret attackerat de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln så att de inte längre kan utsöndra tillräckligt med insulin för att reglera blodsockret.

En konstgjord bukspottkörtel försöker efterlikna funktionen hos vår medfödda bukspottkörtel genom att mäta blodsockret och sedan justera insulinmängden som ges som en kontinuerlig infusion in i kroppen genom en tunn kort infart strax som placeras strax under huden.

En konstgjord bukspottkörtel består av en kontinuerlig glukosmätare som är ansluten till en insulinpump. Pumpen använder information (glukosvärdet och vart det är på väg) från CGM och beräknar sedan såväl mängden som hastigheten på insulintillförseln för att nå ett på förhand inställt glukos-målvärde .

Studier har visat att pumpar som drivs på detta sätt kan leda till förbättrad glukosbalans.

De flesta av dagens insulinpumpar kan också reagera på problem som hypoglykemi genom att minska eller tillfälligt stoppa insulintillförseln.

Hur kan jag få en CGM?

Att bli erbjuden kostnadsfri kontinuerlig blodsockermätning är idag standard för barn och vuxna med typ 1-diabetes i Sverige.

Vid typ 2 diabetes baseras idag möjligheten att få CGM förskrivet av vården, på glukosläget och vilken behandling man har. Ett förhöjt glukosläge med högre risk för långsiktiga diabetesrelaterade komplikationer samt behovet av flera insulininjektioner dagligen, för att hålla en god glukosbalans, ökar möjligheten att få hjälpmedlet kostnadsfritt. Samt om man har bekymmer med återkommande allvarliga hypoglykemiepisoder. Graviditetsdiabetes är också ett tillstånd där vården noggrant överväger nyttan med kontinuerlig glukosmätning kontra egenmätning med fingerstick.

Kontinuerlig glukosmätning över en begränsad period eller fortsättningsvis kan utgöra en stor skillnad för personer med diabetes och resulterar inte sällan i förbättrade glukosvärden, ökad trygghet och fördjupad kunskap om vad som påverkar glukosläget..

En CGM är ett användbart hjälpmedel  som kan stödja personer med diabetes att få en bättre och jämnare glukosbalans. I dagsläget är de inte tillgängliga för alla, men när de används kan de vara till stor nytta.

DIA.SE.738-01-FEB2026