Stäng

Vad letar du efter idag?

Skriv valfritt ord och tryck enter

Hyperglykemi: symptom och orsaker

hyper

Om du nyligen har fått diagnos diabetes kan det vara mycket nya begrepp att lära sig. 

Denna artikel handlar om hyperglykemi, som är den medicinska termen för höga blodsockernivåer. Efter att ha läst denna artikel bör du förhoppningsvis ha en bättre förståelse för vad hyperglykemi är, vad som orsakar det och några av de möjliga komplikationer som det kan leda till.

Vad är hyperglykemi?

Hyperglykemi är benämningen på höga halter av glukos (socker) i blodet. Det finns ett antal orsaker till hyperglykemi, bland annat diabetes.

Glukosnivån i blodet regleras av hormonet insulin, som utsöndras av bukspottkörteln. Diabetes uppstår när blodsockernivån är förhöjd på grund av att bukspottkörteln
antingen inte kan producera något insulin alls eller inte tillräckligt med insulin eller att kroppen inte kan använda insulin på ett effektivt sätt.

Om hyperglykemi lämnas obehandlad under lång tid kan den leda till en rad komplikationer. Det positiva är dock att om man hanterar diabetes noggrant och undviker långvariga hyperglykemier kan dessa komplikationer förebyggas eller fördröjas. Många som har diabetes har återkommande kortvariga hyperglykemier, men om man har diabetes bör man sträva efter att hålla blodsockret inom målvärdesområdet och ha så få hyperglykemier, särskilt långvariga, som möjligt.

Beroende på vilka riktlinjer man läser finns det flera olika sätt att definiera hyperglykemi

Vad orsakar hyperglykemi?

Det finns ett antal olika orsaker till hyperglykemi.

Vid typ 1-diabetes angriper kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Följden blir att inget eller mycket lite kroppseget insulin produceras, vilket leder till en relativ eller absolut insulinbrist. Bristen på insulin innebär att glukos inte kan transporteras från blodet till cellerna (för att omvandlas till energi), och glukosnivån i blodet stiger.

Vid typ 2-diabetes beror hyperglykemi på att kroppen inte producerar tillräckligt med insulin och har en nedsatt förmåga att reagera fullt ut på insulin (s.k. insulinresistens).

Det finns ett flertal andra tillstånd och mediciner som också kan orsaka hyperglykemi, bland annat:

  • Skada på bukspottkörteln, t.ex. kronisk inflammation eller cancer i bukspottkörteln
  • Hormonella störningar, t.ex. Cushings syndrom
  • Användning av vissa läkemedel – t.ex. steroider
  • Allvarlig sjukdom – antingen postoperativt eller hos personer som är svårt sjuka
  • Graviditetsdiabetes, som främst beror på minskad insulinkänslighet
  • Total parenteral nutrition (TPN) och dextrosinfusion (där näringsämnen förs in i venerna med en kateter)

Orsaker till hyperglykemi vid diabetes

Högt blodsocker kan uppstå vid diabetes av flera olika anledningar.

Om du har diabetes och reglerar blodsockret med insulininjektioner kan du ha tagit för lite insulin. Det kan t ex inträffa om du glömmer att ta din bolusdos (engångsdos insulin) i samband med en måltid eller om du har felbedömt din dos.

En annan orsak till hyperglykemi kan vara förändringar i ditt matintag. Detta kan hända om måltiden innehåller mer fett eller kolhydrater än du trodde, eller om du åt mer av måltiden än du hade beräknat din insulindos för.

Händelser i livet kan också påverka blodsockret och diabetesbehandlingen, och i vissa situationer ökar risken för hyperglykemi. Till exempel stress, nervositet och sorg är känslor som kan få blodsockret att stiga kraftigt. 

Hyperglykemi kan också förekomma under intensiv anaerob träning om du har diabetes. Några faktorer som kan öka risken för högt blodsocker under träning är att man minskat insulindosen för mycket för att undvika hypoglykemi (lågt blodsocker) under träningen. Eller, ätit för mycket kolhydrater före, under tiden och/eller efter träningen men också  den högintensiva "anaerob" träningen i sig.

Riskfaktorer för hyperglykemi

Hyperglykemi är vanligt hos personer som har diabetes. I en studie rapporterade 61,9 % av personer med typ 1- och typ 2-diabetes att de hade haft minst en episod av postprandiell hyperglykemi (hyperglykemi efter en måltid) under den senaste veckan].

Det finns ett antal faktorer som kan öka risken för att drabbas av hyperglykemi, bland annat:

  • Ett högt BMI (kroppsmasseindex)
  • Ärftlig typ 2-diabetes
  • Viss etnisk härkomst 
  • Högt blodtryck
  • Höga halter av fett i blodet
  • Ha haft graviditetsdiabetes 
  • Förekomst av polycystiskt ovariesyndrom

Symtom och tecken på hyperglykemi

hyper

När blodsockernivån endast är lätt förhöjd  brukar man inte känna några tydliga symtom. 

Symtom på hyperglykemi (och diabetes) är bland annat:

  • Onormal törst och en torr mun
  • Frekvent urinering, särskilt på natten (inklusive sängvätning)
  • Energilöshet, trötthet och nedstämdhet
  • Hunger
  • Dimsyn
  • Plötslig viktminskning
  • Svårläkta sår
  • Återkommande infektioner, tex urinvägsinfektion

Tidiga varningstecken på hyperglykemi

Om du har diabetes vill du säkerligen  upptäcka hyperglykemi så tidigt som möjligt. 

I en studie frågade man personer med diabetes hur de upptäckte att de hade hyperglykemi. Oftast upptäcktes hyperglykemi genom ett blodsockerprov . 

Det näst vanligaste sättet som studiedeltagarna  upptäckte att de hade hyperglykemivar att de helt enkelt "bara inte mådde bra". 

Deltagarna rapporterade också att de behövde kissa oftare än vanligt, som ett viktigt tecken.

Allvarliga symtom på högt blodsocker

De vanligaste symtomen på svår hyperglykemi är:

  • Kissar oftare än vanligt (polyuri)
  • Dricker mer vätska än normalt (polydipsi)

Ett inte likamärkbart  symtom är oväntad viktnedgång.

Om högt blodsocker inte behandlas kan det leda till förvärrade symtom som kan kräva akut behandling. Dessa kan inkludera:

  • Slöhet
  • Förändringar i ditt mentala tillstånd
  • Symtom från nervsystemet

I riktigt allvarliga fall kan den person som upplever svår hyperglykemi övergå till ett komatöst tillstånd. Det gäller främst personer med typ 1-diabetes.

Komplikationer av hyperglykemi

Om hyperglykemi lämnas obehandlad kan det leda till en rad komplikationer – både på kort och lång sikt.

Hyperglykemiskt hyperosmolärt tillstånd (HHS)

Hyperglykemiskt hyperosmolärt tillstånd (HHS) klassas som en diabetisk nödsituation. Tillståndet  utvecklas  vanligtvis gradvis under några dagar eller veckor och är vanligare hos vuxna och äldre.

HHS utmärks av följande faktorer:

  • Hyperglykemi – förhöjt blodsocker
  • Hyperosmolaritet – blodet är mer koncentrerat än normalt
  • Ingen acidos – ditt blod är mindre surt än vanligt
  • Förändringar i det mentala tillståndet – förändringar i ditt beteende

Om du drabbas av  HHS är du ofta mycket uttorkad. HHS behandlas på sjukhus med noggrann övervakning, intravenösa vätskor för att korrigera uttorkning och insulin för att sänka blodsockret.

Diabetisk ketoacidos (DKA)

Diabetisk ketoacidos är ett allvarligt tillstånd som vanligtvis orsakas av minskade insulinnivåer i blodet, minskad glukosanvändning och ökad glukosproduktion. 

De viktigaste kännetecknen för DKA är:

  • Hyperglykemi – höga blodsockernivåer
  • Acidos – blodet är för surt
  • Ketos – förekomst av ketoner i blodet 

DKA kan utvecklas ganska snabbt, ibland på mindre än 24 timmar.

Symtomen på DKA inkluderar vanligtvis:

  • Illamående och kräkningar
  • Buksmärta
  • Kissar mer urin än vanligt (polyuri)
  • Dricker mycket mer än vanligt (polydipsi)
  • Äter mycket mer än vanligt (polyfagi)
  • Svaghet
  • Snabb, ytlig andning.

Vissa personer kan vara mindre alerta . Detta kan variera från förvirring till koma, i extremt allvarliga fall.

DKA är en medicinsk nödsituation. Om du tror att du har DKA ska du uppsöka sjukhus där du kan undersökas och behandlas.

Om du har en mycket tidig eller mild DKA kan du behandlas på sjukhus med vätska som tas oralt och sedan återvända hem. Vanligare är dock att du måste läggas in på sjukhus där behandlingen omfattar intravenös vätskeersättning, insulindropp och att saltbalansen i blodet återställs.

Vid svår DKA kan en person behöva läggas in på en intensivvårdsavdelning för behandling och övervakning.

Långsiktiga komplikationer av hyperglykemi

Om hyperglykemi inte behandlas kan det höga blodsockret under en längre tid orsaka skador på många olika delar av kroppen – ögon, njurar, nerver, hjärta och blodkärl.

De skador som kan uppstår till följd av hyperglykemi berör:

  • Hjärta och blodkärl, vilket ökar risken för hjärtinfarkt, kärlkramp och andra sjukdomar i blodkärlen
  • Ögonen, vilket kan leda till nedsatt syn och blindhet på grund av skador på de små blodkärlen i ögat
  • Njurarna, vilket kan leda till kronisk njursjukdom
  • Nerverna, med skador som leder till onormala känselintryck och domningar, oftast i fötterna

Den här listan kan verka skrämmande, men vården kan hjälpa dig. Genom regelbundna undersökningar kan man upptäcka eventuella komplikationer i samband med högt blodsocker. Vid  tecken påen komplikation bedömer en läkare vilka åtgärder och behandlingar som är aktuella för attförebygga eller behandla komplikationen.

En effektiv och ändamålsenlig hantering av hyperglykemi kan minska risken för att utveckla dessa komplikationer och bidra till att förebygga dem.

Hyperglykemi, eller högt blodsocker, kan orsakas av en rad olika tillstånd, bland annat diabetes. Hyperglykemi kan orsaka allvarliga komplikationer på kort sikt, inklusive diabetisk ketoacidos och hyperglykemiskt hyperosmolärt tillstånd.

På längre sikt kan hyperglykemi, om den inte behandlas, leda till komplikationer som påverkar ögon, hjärta, njurar, nerver och blodkärl.

Om du är orolig för, eller har hyperglykemi, tveka inte att vända dig till vården för att få svar på frågor eller hjälp att hantera blodsockret.
Om du vill veta hur man hanterar högt blodsocker, inklusive hur man behandlar hyperglykemi i en nödsituation, kan vår artikel om behandling av hyperglykemi hjälpa dig.

 

DIA.SE.727-01-DEC2025

Källor

  1. Internationella diabetesfederationen (2017). IDF diabetes atlas (8th Ed).
  2. Mouri M, Badireddy, M. Hyperglycaemia. StatPearls. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2022 januari. Tillgänglig från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK430900/
  3. Brod, M., et al. Understanding Post-Prandial Hyperglycemia in Patients with Type 1 and Type 2 Diabetes: A Web-based Survey in Germany, the UK, and USA. Diabetes Ther. 2016; 7: 335-348. doi: 10.1007/s13300-016-0175-x
  4. Lumb, A et al. Diabetes management for intense exercise, Current Opinion in Endocrinology, Diabetes and Obesity. 2009; 16(2):150-155. doi: 10.1097/MED.0b013e328328f449
  5. Dhatariya, K. Blood Ketones: Measurement, Interpretation, Limitations, and Utility in the Management of Diabetic Ketoacidosis. The review of diabetic studies. 2016;13(4):217-225. doi:10.1900/RDS.2016.13.217
  6. Trachtenbarg, D. E. Diabetic Ketoacidosis. American Family Physician; 2005, 71(9): 1705-1714.

Om Making Diabetes Easier

En kunskapsbank och mötesplats kring diabetes. Med fokus på sådant som gör vardagen, tillvaron och hela livet enklare och friare för dig som lever med diabetes.

Our mission?

#Makingdiabeteseasier

test
Icon
Icon
Icon
x

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Prenumerera