Hypoglykemi kallas tillståndet när blodsockerhalten är alltför låg. Detta drabbar vanligen personer med diabetes, och då särskilt typ 1-diabetes, eftersom det ofta hänger samman med balansen mellan matintag, mängden insulin och fysisk aktivitet. För personer med diabetes kan hypoglykemi vara livshotande och därför är det viktigt att känna igen symtomen och veta hur man ska agera om de uppträder.

 

Olika typer av hypoglykemi

Hypoglykemier kan vara både milda eller allvarliga. 

• Mild hypoglykemi innebär att man själv kan förhindra att blodsockret fortsätter att sjunka genom att äta eller dricka något.
• Allvarlig hypoglykemi innebär att man behöver hjälp av någon annan för att få upp blodsockret igen. 

 

Symtom på hypoglykemi

Glukos är kroppens främsta energikälla. Utan tillräckligt med glukos fungerar vare sig hjärnan eller andra livsviktiga organ. När glukosnivåerna faller reagerar kroppen med successivt starkare signaler om att något är fel – den drabbade har fått insulinkänning. Symptomen beror dels på hjärnans reaktioner på låg blodsockerhalt, dels på att kroppen frisätter katekolaminer (bland annat adrenalin). 

De första tecknen kan variera och dessutom skilja sig mellan barn och vuxna. Dessa symptom kan vara mycket obehagliga men är sällan farliga.

Var särskilt vaksam på:

• Takykardi eller hjärtklappning (hjärtat slår allt snabbare) 
• Darrningar
• Svettning
• Oro eller ångest
• Hunger
• Illamående

Efter ett tag kan symtomen bli allvarligare beroende på hur kraftig hypoglykemin är. Symtomen påverkar hjärnan och i det här läget börjar det bli risk för att man själv inte kan agera, utan behöver hjälp.

Sådana symtom kan vara:

• Koncentrationssvårigheter
• Synrubbningar
• Yrsel
• Svaghet
• Extrem trötthet
• Huvudvärk
• Förvirring
• Minnesförlust
• Kramper
• Medvetslöshet (när hjärnan inte längre får tillräckligt med glukos)

Vet du med dig att du har svårt att känna symptomen på en hypoglykemi eller att du känner symptomen först när blodsockret är lägre än 3 mmol/l  bör du kontakta din vårdgivare för att få hjälp. Tröskeln för när man känner sina symptom har sänkts och det finns risk för kognitiv påverkan vilket innebär att man kan bli en fara i trafiken eller att man presterar sämre på jobbet eller i skolan.
Om man använder kontinuerlig glukosmätning (CGM) kommer systemet att larma när blodsockret sjunker till kritisk nivå. Detta ger extra trygghet eftersom användaren då får en varning och har tid att agera redan innan hypoglykemi hinner uppstå.

 

Vad ska man göra vid hypoglykemi?

Vid hypoglykemi ska man agera snabbt för att återställa blodsockret till normal nivå. Därför ska man mäta blodglukosnivån direkt när symtomen uppträder, och man ser då också graden av en eventuell hypoglykemi.

Vid måttlig hypoglykemi

Om blodsockernivån visar på hypoglykemi ska man genast få i sig glukos. Ät till exempel några druvsockertabletter eller drick ett glas juice eller ett halvt glas mjölk. Drick inte lightprodukter för att höja blodsockervärdet. Lightprodukter innehåller inget socker och har därför ingen nytta. Mängden snabba kolhydrater för att få upp blodsockret till ca 5-6 mmol/l är olika för olika individer. Tänk på att inte överäta. Fortsätt sedan att mäta blodsockervärdet tills det har stabiliserat sig..

Vid allvarlig hypoglykemi

Om den drabbade är så påverkad att hen inte själv kan äta eller dricka något sött, är situationen akut och livshotande – ring 112!

Försök aldrig "tvinga i" en person med sänkt medvetandegrad vare sig mat eller dryck, eftersom detta kan orsaka kvävning.

Allvarlig hypoglykemi kan hävas genom att injicera hormonet glukagon. Sådana sprutor finns tillgängliga och får användas av personer som har fått instruktion (de behöver alltså inte vara sjukvårdsutbildade), till exempel anhöriga eller personal på skolan.

 

DIA.SE.109-01-JAN2021-E

Hormonet insulin har en mycket viktig funktion i kroppen: det gör så att cellerna kan ta upp sitt viktiga bränsle, glukos (socker), ur blodet. Man kan likna insulinet vid en nyckel, som låser upp dörren till kroppens celler och släpper in glukos. Personer med diabetes har försämrad förmåga att producera insulin, och vid typ 1-diabetes upphör tillslut den egna produktionen helt.  Brist på insulin leder till ett högt glukosvärde (sockervärde) i blodet. Diabetesbehandling syftar till att sänka det höga blodsockret och att få  kroppens glukosvärden i balans.I samband med detta talar man ofta om hyperglykemi och hypoglykemi, men vad betyder detta egentligen? 

 

Hyperglykemi – när blodsockret är för högt

När insulinet inte räcker till för att cellerna ska kunna ta upp tillräckligt med glukos uppstår det ett glukosöverskott i blodet.  En för hög glukoshalt i blodet kallas för hyperglykemi, eller i dagligt tal högt blodsocker.

Eftersom glukosen inte kan ta sig in i cellerna och användas som energi, måste kroppen göra av sig med det via urinen. Sockret i urinen drar med sig stora mängder vatten därför kissar man ofta och i stora mängder vid hyperglykemi. När man kissar ut onormalt stora mängder vätska blir man också väldigt törstig. 

Följden av att glukos inte kommer in i kroppens celler är att cellerna inte får den energi som behövs och man känner sig trött och svag, och ibland också yr eller illamående.

Symtom på hyperglykemi:

• Stark törst
• Kissar ofta och i stora mängder
• Trötthet
• Yrsel/illamående

Svår hyperglykemi kan leda till diabetisk ketoacidos, vilket är ett allvarligt akut tillstånd som kräver sjukhusvård.

Genom att hålla koll på blodsockernivåerna och ta extra insulin vid högt blodsocker kan man undvika att hyperglykemi leder till ketoacidos.

Ett enkelt och säkert sättet att hålla koll på blodsockret är genom kontinuerlig glukosmätning (CGM), där man hela tiden kan se och följa glukosnivåerna i kroppen. Det finns olika sorters CGM. Många personer med diabetes får som bäst hjälp av en rt (realtids)-CGM som även kan ge varningar innan ett blodsocker blir för högt. Om man i tid får veta att blodsockret stiger, kan man vidta åtgärder för att undvika långvarig och svår hyperglykemi.

Definition av hyperglykemi

Glukosnivå mäts i antalet glukosmolekyler per liter vätska (dvs blod) och man använder enheten millimol/liter. När glukosnivån når 7,0 mmol/l eller högre vid fasta (eller 11,0 mmol/l eller högre samtidigt som man har symtom) definieras det som hyperglykemi.

 

Hypoglykemi – när blodsockret är för lågt

Eftersom diabetesbehandling syftar till att sänka ett högt blodsocker, kan diabetesläkemedel ibland leda till att blodsockret sjunker för mycket. Det innebär för många en svår balans att hålla ett jämnt blodsocker inom målområdet. När glukosvärdet blir alltför lågt och når under 4,0 mmol/l kallas det hypoglykemi. Det är mer vanligt med hypoglykemier hos personer med typ 1 diabetes som inte har egen insulinproduktion och alltid har insulinbehandling. 

Det finns olika nivåer av hypoglykemi och i de flesta fall kan en person med diabetes själv märka av och behandla ett lågt blodsocker genom att äta eller dricka något sött. 

Vid svår hypoglykemi finns det inte tillräckligt med bränsle för att hålla igång kroppens alla organ och funktioner. Det är ett allvarligt tillstånd som måste behandlas snabbt, om blodsockret skulle fortsätta att sjunka kan personen till sist bli medvetslös.

Det finns olika symtom som tyder på att blodsockerhalten sjunker snabbt och att man närmar sig hypoglykemi. Tecknen kan variera mellan olika personer och när de uppträder brukar det kallas för insulinkänning.

Symtom på hypoglykemi:

• Svettningar
• Darrningar eller skakningar
• Oro eller ångest
• Hunger, illamående
• Irritation
• Yrsel eller förvirring

För att häva en hypoglykemi måste blodsockerhalten höjas snabbt genom att äta eller dricka något sött, till exempel druvsockertabletter, juice eller godis – som då inte får vara sockerfritt!

Eftersom en hypoglykemi kan bli allvarlig är det viktigt att berätta för personer i sin omgivning vilka tecken som tyder på lågt blodsocker och vad de ska göra om det händer.

Kontinuerlig glukosmätning (CGM) är för många till stor hjälp för att kunna undvika svåra känningar. Med en CGM kan man hela tiden se sina glukosvärden och om blodsockret rör sig upp eller ned. Framförallt kan vissa CGM-system som har varningar och larm, skräddarsys efter behoven och varna tex om blodsockret sjunker snabbt, eller om blodsockret riskerar att bli akut lågt inom 20 minuter. Det ger ofta tillräcklig tid att hinna agera och inta snabba kolhydrater för att undvika en hypoglykemi.

DIA.SE.109-01-JAN2021-C

Visa mig:

Visa mig:

För familjer med barn som drabbats av diabetes innebär detta vissa omställningar i det dagliga livet. Små barn kan ju inte själv ansvara för att dosera och ta insulin eller mäta blodsockernivåerna, utan det krävs ett engagemang från vuxna anhöriga. Men med planering och stöd från diabetesteamet kommer man snabbt in i rutinerna och behandlingen blir en naturlig del av vardagen.

Barn med typ 1-diabetes lär sig successivt att hantera situationen och kan så småningom själva ta ansvar för sin behandling. Och med dagens effektiva behandlingar och tekniska hjälpmedel är typ 1-diabetes ett hanterbart tillstånd som inte behöver inkräkta nämnvärt på barnets livskvalitet.

Insulinbehandling

För att möjliggöra glukosupptag i cellerna och för att förhindra för höga blodsockernivåer i blodet måste barnet behandlas genom tillförsel av insulin. Doserna beräknas individuellt och baseras på barnets blodsockernivåer och livsstil. För att kunna ge rätt dos måste därför blodsockernivåerna mätas regelbundet, flera gånger dagligen. Det är särskilt viktigt att mäta blodsockernivån före måltider eftersom man då kan optimera dosen för att hantera kolhydraterna i maten. Det är också viktigt att mäta inför fysisk aktivitet (till exempel idrott) och före sänggåendet.

Det är vanligt att insulindoserna ges med insulinpenna, men för barn är insulinpump oftast ett lämpligare val. Insulinpumpen ger kontinuerlig insulintillförsel och barnet slipper nålsticken (som kan upplevas som skrämmande). Dessutom ger den trygghet och frihet eftersom den sitter på kroppen och fungerar oberoende av var barnet befinner sig.

Kost och barn

Barn med typ 1-diabetes behöver inte någon särskild mat utan kan äta som alla andra barn. För barn som växer och utvecklas är det bra med balanserad och varierad mat som innehåller kostens alla beståndsdelar.  Den största utmaningen är att balansera mat och insulin så att insulinets effekt matchar maten. Tänk på att mängden kolhydrater behöver anpassas efter fysiska aktiviteter och insulindosen som tas före måltiden.

Typ 1-diabetes i skolan

Även i skolan måste barnet kunna mäta blodglukosnivåer och ta insulin. Därför ska skolan informeras så att lärare och klasskamrater är införstådda med de speciella behov som följer med typ 1-diabetes. Till exempel kan barnet behöva äta något trots att det är mitt i en lektion, eller behöva extra uppmärksamhet från läraren vid idrott. Dessutom kan yngre barn behöva hjälp av lärare eller skolsköterska att ta sin insulindos.

En aktiv livsstil förbättrar  

Regelbunden fysisk aktivitet, till exempel någon idrott, är en viktig del av behandlingen av typ 1-diabetes. Fysisk aktivitet främjar hälsan i allmänhet och förbättrar kroppens kondition på sikt, något som är särskilt viktigt hos barn med diabetes.

Vid fysisk aktivitet vill man undvika att blodsockerhalterna sjunker för lågt och man förebygger detta genom att justera insulindosen och öka intaget av kolhydrater. Dessutom ska man mäta blodsockerhalten oftare – både före, under och efter den fysiska aktiviteten.

Att få diabetes

Att få diabetes kan självklart skapa stress hos både barnet och föräldrarna. Plötsligt styrs tillvaron av blodsockermätningar och insulindoser. Det är inte konstigt om barnet då känner sig utanför eller annorlunda. I den här situationen har föräldrarna en extra viktig uppgift att avdramatisera det hela och skapa trygghet, trots den stora omställningen. Är man osäker som förälder och behöver stöd kan man ta hjälp av diabetesteamet som har kunskaper och erfarenhet av hur man hantera olika situationer.

Att ett barn får diabetes är ingen katastrof. Däremot krävs ett annorlunda sätt att tänka och organisera tillvaron. Med rätt förhållningssätt kommer barnet att kunna leva ett bra och fullgott liv utan några större inskränkningar.

DIA.SE.107-01-DEC2020-D

Typ 1-diabetes är den vanligaste metaboliska sjukdomen bland barn och ungdomar, och den ökar över hela världen. Den kallades tidigare för barndiabetes, men det är missvisande eftersom man kan insjukna i alla åldrar.

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som beror på att de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln bryts ner av kroppens eget immunsystem. Insulinet gör så att kroppens celler kan ta upp glukos (socker) ur blodet. När insulin saknas stannar glukosen kvar i blodet och ger förhöjda blodsockernivåer. För att kunna reglera blodsockernivåerna hos personer med typ 1-diabetes behöver man tillföra insulin utifrån.

Tidigare förknippades insulinbehandling med stora inskränkningar i sättet att leva, både för drabbade barn och deras anhöriga. Men med avancerad teknik och dagens effektiva behandlingsmetoder kan barn med typ1-diabetes leva ett bra och välfungerande liv med liten inverkan på deras allmänna hälsa och välbefinnande.

Symtom hos barn

När kroppens celler inte kan ta upp glukos ur blodet uppstår ett överskott på blodsocker, s.k. hyperglykemi. Detta glukosöverskott kommer istället att transporteras ut via urinen och drar då med sig stora mängder vatten på grund av osmos. De tydligaste tecknen på typ 1-diabetes hos barn är att de kissar mycket och ofta samt därmed blir väldigt törstiga. Symtomen uppträder oftast i de tidiga stadierna av sjukdomen och de vanligaste är att barn:

• Kissar oftare och i större mängder, även på natten.
• Är väldigt törstiga.
• Tappar vikt. Viktminskningen är ofta betydande.
• Är trötta och hängiga.
• Mår illa eller har ont i magen, ibland förekommer även kräkningar
• Kan se suddigt
• Kan få svampinfektioner i munnen eller underlivet

Det kan vara svårt för föräldrarna att koppla ihop de här symtomen med just diabetes eftersom de lätt kan misstas för många andra vanliga åkommor hos barn, till exempel urinvägsinfektioner eller andra barnsjukdomar. Symtomen utvecklas ofta under några dagar till några veckor. Små barn kan få allvarliga symtom redan efter bara några dygn. Det är vanligt att barnet har haft en infektion några veckor innan sjukdomen bryter ut. Kontakta alltid vården om du misstänker att ditt barn kan ha typ 1-diabetes.

Den genomsnittliga tiden från det att symtom uppträder till dess att läkaren ställer diagnosen är ca två veckor. Om diagnos och behandling dröjer finns risk för diabetisk ketoacidos som är en livshotande komplikation av hyperglykemi, och denna kan ge betydande konsekvenser för hälsan på lång sikt.                                                                    

Diagnostisering av typ 1-diabetes hos barn

Enkla blodprover visar om blodsockerhalterna är högre än normalt. Genom att jämföra olika värden kan man konstatera eventuell insulinbrist och fastställa diagnosen diabetes typ 1.

När en positiv diagnos har ställts tas barnet om hand av ett specialiserat diabetesteam eller en diabetolog. Ju tidigare barnet tilldelas ett sådant team och lämplig behandling påbörjas, desto lägre är risken för komplikationer. 

Behandling av typ 1-diabetes hos barn

Ett barn med typ 1-diabetes kommer att behöva livslång insulinbehandling och daglig övervakning av blodsockernivåerna.

Insulin                                                                                                   

Insulindosen beräknas individuellt och baseras på intaget av kolhydrater, fysisk aktivitet och blodglukosnivåerna. Insulinet måste tillföras direkt till blodet och det görs genom antingen upprepade dagliga injektioner eller genom kontinuerlig tillförsel med insulinpump. Även om detta kan låta skrämmande – både för barnet och föräldrarna – är dagens metoder väldigt skonsamma och utformade för att innebär minsta möjliga obehag. . Insulinpennan ger snabb och oftast helt smärtfri injektion och insulinpumpen fästs på kroppen och ger barnet stor frihet.

Övervakning av blodsockernivåer

Under barndomen och tonåren måste mätning av blodglukos utföras noggrant för att undvika långsiktiga komplikationer. Om den föreskrivna behandlingen inte följs noggrant kan komplikationer i ögon, hjärta och njurar uppstå i längden.

Blodsockernivåerna kan mätas på olika sätt, t ex med provstickor (som kräver ett stick i fingret). En bekvämare metod, som dessutom ger säkrare mätningar, är kontinuerlig glukosmätning (CGM). Med kontinuerlig mätning kan blodsockernivåerna följas i realtid och insulindoser ges med större precision.   

DIA.SE.107-01-DEC2020-D

Visa mig: Se ordlistan

Hur behandlar man typ 2-diabetes?

Typ 2-diabetes är ett tillstånd då kroppens förmåga att reglera blodsockernivåerna med hjälp av det egna insulinet, har försämrats. Detta beror antingen på att de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln inte förmår producera tillräckligt mycket, eller på att insulinet som produceras inte är tillräckligt effektivt. Oavsett vilket, leder detta till att kroppens celler inte kan ta upp tillräckligt med glukos från blodet och resultatet blir kroniskt förhöjda blodsockernivåer, s.k. hyperglykemi.

Typ 2-diabetes är till viss del ärftlig, men orsaken till att insulinfunktionen försämras på det här sättet hittar man ofta i livsföringen. Ohälsosam kost och brist på motion "stressar" kroppens insulinsystem så att det till slut inte fungerar fullt ut. Det här betyder också att det i gynnsamma fall kan räcka med att lägga om livsstilen för att få tillbaka en fungerande insulinfunktion. Men om inte detta räcker måste man också få antidiabetisk läkemedelsbehandling för att öka effektiviteten i systemet. I vissa fall kan det också krävas att man tillför kroppen insulin.

Första behandlingen av typ 2-diabetes är en hälsosam livsstil

Eftersom livsstilen har så stor påverkan på insulinfunktionen är den första behandlingsåtgärden att lägga om till en hälsosam livsstil. Och detta handlar om kost, motion och kroppsvikt.

1. Viktminskning

Övervikt och fetma är de erkänt främsta riskfaktorerna för typ 2-diabetes. Övervikten beror oftast på för mycket stillasittande och en fett- och kolhydratrik kost.

En anpassad och balanserad kost tillsammans med regelbunden motion leder både till viktminskning och bättre hantering av blodsockernivåerna. Målet för viktminskningen sätts individuellt för varje person och styrs av ålder och allmän hälsa.

2. Bra och balanserad kost

För att behandlingen ska bli framgångsrik ska man lägga om till näringsrik balanserad kost. Det övergripande målet är att anpassa födointaget till varje persons individuella behov, och då särskilt till personens energiförbrukning.

För att förebygga och behandla typ 2-diabetes är det viktigt att minska det totala kolhydratintaget (socker) och öka mängden fibrer i maten. Men man måste också vara noga med kolhydraternas kvalitet och var de kommer ifrån. Frukt, grönsaker och fullkorn ger bra kolhydrater.

Man bör också minska intaget av animaliskt protein, stärkelse (potatis, ris, majs etc.) och fettrika processade livsmedel som innehåller enkla sockerarter som glukos och fruktos. Sådana enkla sockerarter finns i godis, läsk och färdigmat, och därför bör man helst undvika sådant.

En bra början är att välja medelhavskost. Den anses som allmänt hälsosam och är därför bra för att förebygga och behandla typ 2-diabetes.

Vill du få råd kring din kost, kontakta din vårdgivare för mer information.

3. Regelbunden motion

Regelbunden fysisk aktivitet som sport eller träning är en viktig faktor för att behandla typ 2-diabetes. Motion minskar till och med risken att utveckla sjukdomen med ca 30%. Men det behöver inte nödvändigtvis vara i idrottshallen: 30 minuter daglig motion, till exempel raska promenader, ger positiv inverkan på insulinkänsligheten och blodsockret.

Läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes

Om det inte räcker med att lägga om livsstilen för att få ner blodsockernivåerna, eller om typ 2-diabetesen är för svår, kan man behöva antidiabetisk medicinering.

Tablettbehandling av typ 2-diabetes

Läkemedel som verkar genom att öka insulineffektiviteten kan tas i tablettform. En av de vanligaste tablettbehandlingarna vid behandling av typ 2-diabetes är av typen biguanid. Då biguanider inte stimulerar insulinutsöndring orsakar det inte hypoglykemi (för låg blodsockernivå). Om denna typ av läkemedel inte skulle vara tillräckligt effektiv för att sänka blodsockret så finns det andra typer av tablettbehandling som på olika sätt hjälper till att sänka blodsockret. Vill du veta mer så kontakta din vårdgivare.

Insulinbehandling av typ 2-diabetes

För att minska risken för vaskulära komplikationer och få bättre hantering av blodsockernivåerna kan det ibland också behövas insulinbehandling vid typ 2-diabetes.

Men eftersom insulin förstörs i mag-tarmkanalen kan man inte ta det i tablettform, utan insulin måste tillföras direkt i kroppsvävnaden, antingen med hjälp av en insulinpenna eller en insulinpump.

DIA.SE.107-01-DEC2020-D

Kommer smygande

Det knepiga med symtom på typ 2-diabetes är att de ofta kommer smygande. Därför misstänker man heller inte att man kanske har diabetes, utan det upptäcks ofta i samband med någon annan läkarundersökning.
Sjukdomen utvecklas väldigt långsamt, ofta under åratal. Därför sker också små förändringar – som man kanske annars skulle ha upptäckt – så långsamt att man inte märker dem.

 

Anledningar att misstänka diabetes

Det finns kända riskfaktorer för typ 2-diabetes, och har man dessa  bör man vara extra vaksam. En ohälsosam livsstil med fettrik- och kolhydratrik kost och för lite motion leder ofta till övervikt. Detta är faktorer som stressar kroppens insulinproduktion och leder till ökad insulinresistens, som är förstadiet till diabetes. Detta symtomfria förstadium kallas också pre-diabetes.
Ärftlighet är också en riskfaktor, så om ens föräldrar har haft diabetes ökar risken att själv drabbas.
Ju äldre man är, och ju fler av riskfaktorerna som stämmer in, desto viktigare är det att testa sig för diabetes någon gång om året, även om man inte själv upplever att man har symtom.

 

Symtom som kan upptäckas

Även om typ 2-diabetes kan utvecklas under lång tid utan att ge symtom, kommer symtomen förr eller senare att visa sig. Insulinresistensen leder till förhöjda blodsockerhalter (glukos) och kroppen gör sig av med glukosöverskottet via urinen samtidigt som glukosen då drar med sig vatten. De vanliga symtomen beror på just detta.

Symtom på typ 2-diabetes:

• Ökad törst
• Kissar oftare och i större mängder
• Ökad aptit
• Trötthet
• Viktminskning

Även om symtomen är otydliga, eller om man inte upplever dem som särskilt påtagliga, är det viktigt att såtidigt som möjligt kunna fastställa en diagnos för typ 2-diabetes och påbörja behandling. Obehandlad kan typ 2-diabetes få allvarliga följder som till exempel hjärt-kärlsjukdomar, njursvikt eller ögonskador. 

 

DIA.SE.107-01-DEC2020-D

Glukos är cellernas viktigaste energikälla, och hormonet insulin gör så att cellerna kan ta upp glukos ur blodet. Insulinet produceras i bukspottkörteln och fungerar som en nyckel, som låser upp och släpper in glukos i cellerna. 

När glukosomsättningen inte fungerar som den ska, tex om det inte finns tillräckligt med insulin, blir resultatet ett glukosöverskott i blodet, det vill säga blodsockret blir högt. Det här medicinska tillståndet kallas hyperglykemi och det finns olika grundorsaker till det. Gemensamt är benämningen diabetes – det som förr brukade kallas för sockersjuka.

Diabetes kan ha olika orsaker. I vissa fall angrips de insulinproducerande cellerna av kroppens eget immunsystem och förstörs så att inget insulin produceras. Den här formen av diabetes kallas för typ 1-diabetes.

I andra fall fungerar kroppens insulinproduktion, men kanske produceras det inte tillräckligt mycket. Kroppens vävnader kan vara insulinresistenta vilket gör att insulinet inte har tillräckligt stor effekt i kroppen. Denna form av diabetes kallas för typ 2-diabetes, och har alltså helt andra orsaker än typ 1.

Typ 2-diabetes, som ibland kallas åldersdiabetes, är en mycket vanlig sjukdom. 85-90% av dem som får diabetes får just typ 2.Idag lever ungefär en halv miljon svenskar  med typ 2-diabetes. 

Symtom på typ 2 diabetes

Typ 2-diabetes utvecklas långsamt och smygande..Det är ganska vanligt att typ 2 diabetes upptäcks i samband med en vårdkontakt av helt annan anledning, där man vid ett blodprov ser förhöjda blodsockervärden. Ofta har personen själv inte märkt några symtom innan dess.

Symtomen, som alltså kan vara mer eller mindre tydliga, hänger samman med den förhöjda blodsockerhalten. Kroppen gör sig av med glukosöverskottet via urinen och detta drar samtidigt med sig vatten.
Symtom att vara vaksam på:

• Ovanligt stor törst
• Kissar mycket och oftare
• Trötthet

Varför får man typ 2 diabetes?

Även om kroppen faktiskt producerar insulin, är det inte tillräckligt för att ta upp glukos ur blodet och hålla blodsockret på normal nivå. Detta kan bero på att kroppen inte klarar av att öka insulinproduktionen tillräckligt när blodsockret stiger, till exempel vid måltiderna. Men det kan också bero på att kroppen har nedsatt förmåga att utnyttja insulinet, så kallad insulinresistens.

När bukspottkörteln inte längre kan producera tillräckligt med insulin för att kompensera för insulinresistensen, kommer blodsockret hela tiden att ligga över normala nivåer och man fastställer då diagnosen typ 2-diabetes.

 

Riskfaktorer  

Det finns både genetiska faktorer och miljöfaktorer som ökar risken för att utveckla typ 2-diabetes. Om föräldrarna har diabetes är risken att man själv drabbas minst 40%. Andra riskfaktorer för typ 2 diabetes är ohälsosam kost, hög kroppsvikt ochför lite fysisk aktivitet, som kan påverka glukosomsättningen och insulinproduktionen i kroppen. 

Tydliga riskfaktorer:

• Ärftlighet
• Ohälsosam kost (mycket fett och socker)
• Brist på motion
• Övervikt

Men också andra faktorer kan öka risken att utveckla typ 2-diabetes:

• Rökning
• Dålig sömn
• Stress
• Regelbunden eller överdriven alkoholkonsumtion

Risken för att utveckla typ 2-diabetes kan alltså minskas genom livsstilsförändringar.

 

Behandling av typ 2 diabetes

Att gå över till en hälsosam livsstil är den främsta åtgärden vid behandling av typ 2-diabetes. Det är också det bästa sättet för att fördröja eller till och med förhindra uppkomsten. En balanserad kost och regelbunden fysisk aktivitet hjälper till att reglera blodsockernivåerna, och vid övervikt gör det stor positiv skillnad att gå ner i vikt.

Ofta räcker det inte med att lägga om livsstilen, utan man kan behöva läkemedel också. I första hand tabletter för att minska insulinresistensen och därmed öka effekten av det egna insulinet. De senaste åren har det kommit många nya läkemedel vid typ 2 diabetes. Om behandlingen inte visar sig tillräckligt effektiv, eller om man haft typ 2 diabetes under många år, kan man även behöva insulinbehandling.

DIA.SE.107-01-DEC2020-D