HbA1c är ett blodprov och står för "glykerat hemoglobin", en viktig markör för blodsockernivåer och långsiktig blodsockerbalans.

Mätning av HbA1c-nivåer kan hjälpa till att ställa diagnoserna diabetes och prediabetes. Om du redan har fått en diabetes- diagnos kan ett HbA1c-test också hjälpa dig och vården att hantera sjukdomen.
 
I den här guiden tittar vi närmare på vad ett HbA1c-test är, hur det går till när man mäter ett HbA1c, varför det är nödvändigt att mäta HbA1c-nivåer och skillnaderna mellan HbA1c och andra former av blodsockermätning.

Vad är HbA1c?

HbA1c-testet kallas även A1C-testet, glykerat hemoglobin-test eller hemoglobin A1c-test.

Det mäter "glykerat hemoglobin" - det vill säga hemoglobin som är "täckt" med glukos från blodomloppet. 

När glukos bryts ner från maten du äter, går den ut i blodet och binder till hemoglobin – det protein som ger blodet dess klarröda färg och vars främsta uppgift är att transportera syre från lungorna till alla celler i kroppen.

Denna glykeringsprocess är normal, och som ett resultat av den har alla människor lite glukos bundet till sitt hemoglobin.

Högre blodsockernivåer syns på ytan av hemoglobinproteinet. HbA1c-testet mäter hur stor andel av dina röda blodkroppar som har glukosbelagt hemoglobin. Ju högre andel, desto mer glukos kommer du sannolikt att ha i blodet.

Vad är ett HbA1c-test?

Blodprovet HbA1c används för att fastställa om en persons genomsnittliga blodsockernivåer ligger inom det "normala" intervallet (normal=för en person som inte har diabetes) eller inom målintervallet för behandling och hantering av diabetes. Testet visar ett genomsnitt av blodsockernivån under de senaste 90 dagarna. 

HbA1c-testet görs oftast på en vårdmottagning. Beroende på mottagningens utrustning kan man få svaret på några minuter eller så behöver provet skickas till ett laboratorium och då kan svaret dröja några dagar.

Testet kräver inga särskilda förberedelser, som till exempel fasta. Man tar ett blodprov från en kapillär genom ett stick i fingret, eller så kan det tas från en ven i armvecket.

HbA1c-nivåer: Vad är ett normalintervall för HbA1c? 

Resultaten av HbA1c-testet ligger vanligen inom följande intervall:

• 20-38 mmol/mol: normalt intervall eller ingen diabetes
• 39-46 mmol/mol: prediabetes 
• 48 mmol/mol eller högre: diabetes

Om du har prediabetes ökar risken för att utveckla typ 2-diabetes ju högre HbA1c-nivåer du har.

Om du har typ 2-diabetes kan vårdenrekommendera att du håller HbA1c-nivåerna under 53 mmol/mol och att du följer en hälsosam livsstil. 

Det finns dock olika faktorer som spelar in och som avgör dina personliga mål för HbA1c. Till exempel kan personer som är benägna att drabbas av hypoglykemi, som redan har utvecklat allvarliga komplikationer eller som har diabetes sedan länge få ett högre målvärde att sträva efter.

För andra kan det bli aktuellt med striktare (lägre) gränsvärden under 48 mmol/mol att sträva efter:

• om man nyligen fått en diabetesdiagnos, 
• om man har typ 2-diabetes som endast behandlas med livsstilsförändringar och/eller med läkemedlet tablett Metformin, 
• om man inte har någon allvarlig hjärt- och kärlsjukdom, inga långsiktiga diabetesrelaterade komplikationer och en lång förväntad livslängd

Striktare målvärden för HbA1c kan också ordineras om risken för allvarlig hypoglykemi eller andra biverkningar av behandlingen är låg.

Vid diabetes typ 1 är risken för hypoglykemi större, så att sätta en lägre, striktare gräns för HbA1c innebär fler risker. Även om olika länder och internationella organisationer inte har nått konsensus om vilket tröskelvärde som gör det lättare att undvika diabetesrelaterade komplikationer, rekommenderas i allmänhet att HbA1c-nivåerna ligger mellan 48 och 58 mmol/mol.

Viss ny forskning tyder dock på att risken för komplikationer kan minimeras vid typ 1-diabetes genom att man håller HbA1c mellan 48 mmol/mol och 52 mmol/mol.

Hälsovinsterna med att uppnå HbA1c-målen

HbA1c-test kan förutsäga och undvika kronisk hyperglykemi - eller höga blodsockernivåer – vilket kan bidra till att minska risken för långsiktiga diabetesrelaterade komplikationer.

Många studier har visat att måluppfyllelse för HbA1c minskar risken för att utveckla mikrovaskulära diabetesrelaterade komplikationer som retinopati, neuropati och njursjukdom vid både typ 1- och typ 2-diabetes.

Risken för hjärtinfarkt, stroke och annan hjärt-kärlsjukdom är också lägre med god glykemisk kontroll, särskilt på lång sikt.

Det är dock viktigt att du själv och vården kommer ihåg att risken för allvarlig hypoglykemi hos vissa patienter med typ 1-diabetes kan vara större än de potentiella fördelarna med intensiv glykemisk kontroll.

Hur ofta bör HbA1c kontrolleras?

HbA1C-test bör utföras rutinmässigt på alla patienter med diabetes, från första bedömningen och sedan som en del av den fortsatta diabetesvården.

För personer med typ 1-diabetes rekommenderar Världshälsoorganisationen (WHO) tätare kontroller än de två gånger per år som rekommenderas för personer med typ 2-diabetes.

När en läkare ställt diagnos diabetes (typ 1 eller typ 2) och för att avgöra om man når de blodsockermål som satts kontrolleras inte HbA1c tidigare än efter var 3:e månad.  

Personer med diabetes vars medicinering har ändrats bör också få sitt HbA1c kontrollerat efter  tre månader.

Skillnaden mellan HbA1c-test och annan blodsockermätning

Både HbA1c-test och annan blodsockermätning används för att mäta blodsockernivåerna; till exempel kapillärt blodprov som ger en ögonblicksbild av blodsockerhalten vid provtagningstillfället eller kapillär egenmätning av blodsocker genom fingerstick. Men det finns skillnader mellan testerna. 

HbA1c-testet ger en avläsning av hur glukosnivåerna i genomsnitt ser ut under en period på 2-3 månader, medan de andra testerna av blodglukosnivåer ger dig en ögonblicksbild av blodsockret vid entidpunkten för avläsningen. Mätmetoderna kompletterar varandra och används för att få en så fullständig bild som möjligt av glukosläget.

Mätning av blodsockernivåer kan alltså fånga upp kortsiktiga variationer i blodsockret, vilket HbA1c-testet inte kan göra. Två personer kan till exempel ha samma HbA1c-värden, men en av dem kan uppleva återkommande toppar och fall i blodsockret medan den andre upplever ett jämnare glukosläge.

Att kunna se hur ditt blodsocker fluktuerar under dagen och vilka aktiviteter eller livsmedel som påverkar det, kan hjälpa dig att göra omedelbara behandlingsåtgärder, som att ta insulin. Det kan också hjälpa dig att undvika episoder av hyperglykemi (höga glukosnivåer) eller hypoglykemi (låga glukosnivåer).

Komplikationer vid diabetes

HbA1c-testet är ett  sätt att noggrannt följa och hantera ett kroniskt tillstånd som diabetes.

Viss forskning har visat att HbA1c-testet är mer exakt än blodsockermätning när det gäller att förutsäga risken för långsiktiga diabetesrelaterade komplikationer som retinopati, stroke, hjärtsjukdom och dödlighet. WHO påpekar  dock att det behövs mer forskning för att få det klarlagt.

Diagnostisering av diabetes

För att säkerställa diagnos diabetes används ofta flera mätmetoder, varav HbA1c-testet är ett av de mestpraktiska. Du behöver inte vara fastande när du tar testet, vilket är fallet med det fastande plasmaglukostestet eller det orala glukostoleranstestet (OGTT) 

Det finns dock vissa faktorer som kan göra HbA1c mindre exakt, till exempel genetiska faktorer eller vissa sjukdomar som malaria eller vissa anemier hos den som testas. Det är också värt att notera att även om HbA1c-tester är användbara och praktiska jämfört med mätningar av plasmaglukos för diagnos av diabetes, är HbA1c-tester inte ens tillgängliga i många länder.

WHO är också noga med att påpeka att ett HbA1c-test inte räcker för att ställa diagnosen diabetes samt  att det behövs mer forskning i alla större etniska grupper för att avgöra om HbA1c-nivåerna på ett korrekt sätt skulle kunna förutsäga långsiktiga komplikationer till följd av diabetes.

HbA1c omvandlingstabell

Enligt Sherwani et al. (2016)visar följande omvandlingstabell hur HbA1c-nivåer korrelerar med genomsnittliga blodsockernivåer och risken för diabetes och diabetesrelaterade långsiktiga komplikationer:

HbA1c-nivåer	Status	Blodglukosnivåer
31 mmol/mol	Normal (ej diabetes)	5,4 mmol/L
42 mmol/mol		7,0 mmol/L
53 mmol/mol	Pre-diabetes	8,6 mmol/L
64 mmol/mol	Diabetes (kontrollerad)	10,2 mmol/L
75 mmol/mol	Diabetes (högre risk för komplikationer)	11,8 mmol/L
86 mmol/mol		13,4 mmol/L
97 mmol/mol	Diabetes (högsta risk för komplikationer)	14,9 mmol/L
108 mmol/mol		16,5 mmol/L

 

Blodprovet HbA1c är en hörnsten i diagnos och behandling av diabetes. 

HbA1c-testet har både fördelar och nackdelar, men totalt sett är test av glykerat hemoglobin ett praktiskt och korrekt sätt att mäta blodsockernivån, och HbA1c-intervallet är idag avgörande för att fastställa risken för diabetes och diabetesrelaterade långsiktiga komplikationer.

DIA.SE.728-01-DEC2025

Show me: 000

Om du nyligen har fått diagnos diabetes kan det vara mycket nya begrepp att lära sig. 

Denna artikel handlar om hyperglykemi, som är den medicinska termen för höga blodsockernivåer. Efter att ha läst denna artikel bör du förhoppningsvis ha en bättre förståelse för vad hyperglykemi är, vad som orsakar det och några av de möjliga komplikationer som det kan leda till.

Vad är hyperglykemi?

Hyperglykemi är benämningen på höga halter av glukos (socker) i blodet. Det finns ett antal orsaker till hyperglykemi, bland annat diabetes.

Glukosnivån i blodet regleras av hormonet insulin, som utsöndras av bukspottkörteln. Diabetes uppstår när blodsockernivån är förhöjd på grund av att bukspottkörteln
antingen inte kan producera något insulin alls eller inte tillräckligt med insulin eller att kroppen inte kan använda insulin på ett effektivt sätt.

Om hyperglykemi lämnas obehandlad under lång tid kan den leda till en rad komplikationer. Det positiva är dock att om man hanterar diabetes noggrant och undviker långvariga hyperglykemier kan dessa komplikationer förebyggas eller fördröjas. Många som har diabetes har återkommande kortvariga hyperglykemier, men om man har diabetes bör man sträva efter att hålla blodsockret inom målvärdesområdet och ha så få hyperglykemier, särskilt långvariga, som möjligt.

Beroende på vilka riktlinjer man läser finns det flera olika sätt att definiera hyperglykemi. 

Vad orsakar hyperglykemi?

Det finns ett antal olika orsaker till hyperglykemi.

Vid typ 1-diabetes angriper kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Följden blir att inget eller mycket lite kroppseget insulin produceras, vilket leder till en relativ eller absolut insulinbrist. Bristen på insulin innebär att glukos inte kan transporteras från blodet till cellerna (för att omvandlas till energi), och glukosnivån i blodet stiger.

Vid typ 2-diabetes beror hyperglykemi på att kroppen inte producerar tillräckligt med insulin och har en nedsatt förmåga att reagera fullt ut på insulin (s.k. insulinresistens).

Det finns ett flertal andra tillstånd och mediciner som också kan orsaka hyperglykemi, bland annat:

• Skada på bukspottkörteln, t.ex. kronisk inflammation eller cancer i bukspottkörteln
• Hormonella störningar, t.ex. Cushings syndrom
• Användning av vissa läkemedel – t.ex. steroider
• Allvarlig sjukdom – antingen postoperativt eller hos personer som är svårt sjuka
• Graviditetsdiabetes, som främst beror på minskad insulinkänslighet
• Total parenteral nutrition (TPN) och dextrosinfusion (där näringsämnen förs in i venerna med en kateter)

Orsaker till hyperglykemi vid diabetes

Högt blodsocker kan uppstå vid diabetes av flera olika anledningar.

Om du har diabetes och reglerar blodsockret med insulininjektioner kan du ha tagit för lite insulin. Det kan t ex inträffa om du glömmer att ta din bolusdos (engångsdos insulin) i samband med en måltid eller om du har felbedömt din dos.

En annan orsak till hyperglykemi kan vara förändringar i ditt matintag. Detta kan hända om måltiden innehåller mer fett eller kolhydrater än du trodde, eller om du åt mer av måltiden än du hade beräknat din insulindos för.

Händelser i livet kan också påverka blodsockret och diabetesbehandlingen, och i vissa situationer ökar risken för hyperglykemi. Till exempel stress, nervositet och sorg är känslor som kan få blodsockret att stiga kraftigt. 

Hyperglykemi kan också förekomma under intensiv anaerob träning om du har diabetes. Några faktorer som kan öka risken för högt blodsocker under träning är att man minskat insulindosen för mycket för att undvika hypoglykemi (lågt blodsocker) under träningen. Eller, ätit för mycket kolhydrater före, under tiden och/eller efter träningen men också  den högintensiva "anaerob" träningen i sig.

Riskfaktorer för hyperglykemi

Hyperglykemi är vanligt hos personer som har diabetes. I en studie rapporterade 61,9 % av personer med typ 1- och typ 2-diabetes att de hade haft minst en episod av postprandiell hyperglykemi (hyperglykemi efter en måltid) under den senaste veckan].

Det finns ett antal faktorer som kan öka risken för att drabbas av hyperglykemi, bland annat:

• Ett högt BMI (kroppsmasseindex)
• Ärftlig typ 2-diabetes
• Viss etnisk härkomst 
• Högt blodtryck
• Höga halter av fett i blodet
• Ha haft graviditetsdiabetes 
• Förekomst av polycystiskt ovariesyndrom

Symtom och tecken på hyperglykemi

När blodsockernivån endast är lätt förhöjd  brukar man inte känna några tydliga symtom. 

Symtom på hyperglykemi (och diabetes) är bland annat:

• Onormal törst och en torr mun
• Frekvent urinering, särskilt på natten (inklusive sängvätning)
• Energilöshet, trötthet och nedstämdhet
• Hunger
• Dimsyn
• Plötslig viktminskning
• Svårläkta sår
• Återkommande infektioner, tex urinvägsinfektion

Tidiga varningstecken på hyperglykemi

Om du har diabetes vill du säkerligen  upptäcka hyperglykemi så tidigt som möjligt. 

I en studie frågade man personer med diabetes hur de upptäckte att de hade hyperglykemi. Oftast upptäcktes hyperglykemi genom ett blodsockerprov . 

Det näst vanligaste sättet som studiedeltagarna  upptäckte att de hade hyperglykemivar att de helt enkelt "bara inte mådde bra". 

Deltagarna rapporterade också att de behövde kissa oftare än vanligt, som ett viktigt tecken.

Allvarliga symtom på högt blodsocker

De vanligaste symtomen på svår hyperglykemi är:

• Kissar oftare än vanligt (polyuri)
• Dricker mer vätska än normalt (polydipsi)

Ett inte likamärkbart  symtom är oväntad viktnedgång.

Om högt blodsocker inte behandlas kan det leda till förvärrade symtom som kan kräva akut behandling. Dessa kan inkludera:

• Slöhet
• Förändringar i ditt mentala tillstånd
• Symtom från nervsystemet

I riktigt allvarliga fall kan den person som upplever svår hyperglykemi övergå till ett komatöst tillstånd. Det gäller främst personer med typ 1-diabetes.

Komplikationer av hyperglykemi

Om hyperglykemi lämnas obehandlad kan det leda till en rad komplikationer – både på kort och lång sikt.

Hyperglykemiskt hyperosmolärt tillstånd (HHS)

Hyperglykemiskt hyperosmolärt tillstånd (HHS) klassas som en diabetisk nödsituation. Tillståndet  utvecklas  vanligtvis gradvis under några dagar eller veckor och är vanligare hos vuxna och äldre.

HHS utmärks av följande faktorer:

• Hyperglykemi – förhöjt blodsocker
• Hyperosmolaritet – blodet är mer koncentrerat än normalt
• Ingen acidos – ditt blod är mindre surt än vanligt
• Förändringar i det mentala tillståndet – förändringar i ditt beteende

Om du drabbas av  HHS är du ofta mycket uttorkad. HHS behandlas på sjukhus med noggrann övervakning, intravenösa vätskor för att korrigera uttorkning och insulin för att sänka blodsockret.

Diabetisk ketoacidos (DKA)

Diabetisk ketoacidos är ett allvarligt tillstånd som vanligtvis orsakas av minskade insulinnivåer i blodet, minskad glukosanvändning och ökad glukosproduktion. 

De viktigaste kännetecknen för DKA är:

• Hyperglykemi – höga blodsockernivåer
• Acidos – blodet är för surt
• Ketos – förekomst av ketoner i blodet 

DKA kan utvecklas ganska snabbt, ibland på mindre än 24 timmar.

Symtomen på DKA inkluderar vanligtvis:

• Illamående och kräkningar
• Buksmärta
• Kissar mer urin än vanligt (polyuri)
• Dricker mycket mer än vanligt (polydipsi)
• Äter mycket mer än vanligt (polyfagi)
• Svaghet
• Snabb, ytlig andning.

Vissa personer kan vara mindre alerta . Detta kan variera från förvirring till koma, i extremt allvarliga fall.

DKA är en medicinsk nödsituation. Om du tror att du har DKA ska du uppsöka sjukhus där du kan undersökas och behandlas.

Om du har en mycket tidig eller mild DKA kan du behandlas på sjukhus med vätska som tas oralt och sedan återvända hem. Vanligare är dock att du måste läggas in på sjukhus där behandlingen omfattar intravenös vätskeersättning, insulindropp och att saltbalansen i blodet återställs.

Vid svår DKA kan en person behöva läggas in på en intensivvårdsavdelning för behandling och övervakning.

Långsiktiga komplikationer av hyperglykemi

Om hyperglykemi inte behandlas kan det höga blodsockret under en längre tid orsaka skador på många olika delar av kroppen – ögon, njurar, nerver, hjärta och blodkärl.

De skador som kan uppstår till följd av hyperglykemi berör:

• Hjärta och blodkärl, vilket ökar risken för hjärtinfarkt, kärlkramp och andra sjukdomar i blodkärlen
• Ögonen, vilket kan leda till nedsatt syn och blindhet på grund av skador på de små blodkärlen i ögat
• Njurarna, vilket kan leda till kronisk njursjukdom
• Nerverna, med skador som leder till onormala känselintryck och domningar, oftast i fötterna

Den här listan kan verka skrämmande, men vården kan hjälpa dig. Genom regelbundna undersökningar kan man upptäcka eventuella komplikationer i samband med högt blodsocker. Vid  tecken påen komplikation bedömer en läkare vilka åtgärder och behandlingar som är aktuella för attförebygga eller behandla komplikationen.

En effektiv och ändamålsenlig hantering av hyperglykemi kan minska risken för att utveckla dessa komplikationer och bidra till att förebygga dem.

Hyperglykemi, eller högt blodsocker, kan orsakas av en rad olika tillstånd, bland annat diabetes. Hyperglykemi kan orsaka allvarliga komplikationer på kort sikt, inklusive diabetisk ketoacidos och hyperglykemiskt hyperosmolärt tillstånd.

På längre sikt kan hyperglykemi, om den inte behandlas, leda till komplikationer som påverkar ögon, hjärta, njurar, nerver och blodkärl.

Om du är orolig för, eller har hyperglykemi, tveka inte att vända dig till vården för att få svar på frågor eller hjälp att hantera blodsockret.
Om du vill veta hur man hanterar högt blodsocker, inklusive hur man behandlar hyperglykemi i en nödsituation, kan vår artikel om behandling av hyperglykemi hjälpa dig.
 

DIA.SE.727-01-DEC2025

Show me: 100

Att förstå insulinresistens är viktigt för att hantera både typ 1- och typ 2-diabetes. Vid typ 1-diabetes kan insulinresistens påverka hur mycket insulin en person behöver för att hålla sitt blodsocker inom målintervallet. Insulinresistens är också en viktig faktor i utvecklingen av typ 2-diabetes. 

Läs vidare för att lära dig mer om vad insulinresistens är, orsakerna bakom, symtomen, hur man ställer diagnosen och slutligen betydelsen och behandling av den vid diabetes.

Vad är insulinresistens?

Insulinresistens uppstår när din kropp är resistent (eller mindre känslig) för insulin - det hormon som behövs för att hålla blodsockernivån i schack. 

Insulinresistens kan påverka kroppens reaktion på det insulin som utsöndras naturligt av bukspottkörteln eller som tillförs genom insulinbehandling.

Vilken roll har insulin i kroppen?

Efter en måltid tar cellerna i din kropp vanligtvis upp glukosen (sockerarter) som frigörs i blodomloppet och använder den som energi eller lagrar den.Insulinet, som utsöndras av betacellerna i bukspottkörteln, hjälper till med denna process. 

Insulinet är inte bara ansvarigt för att hjälpa cellerna i muskel- och fettvävnaden att ta upp glukos, utan spelar också en roll i andra processer som bidrar till att hålla blodsockret och energinivåerna balanserade i hela kroppen. Bland annat reglerar det även levern som minskar glukostillverkningen efter en måltid. 

Vad händer när man har insulinresistens?

När du har byggt upp en tolerans (okänslighet) mot insulin reagerar dina celler inte lika bra på hormonet som tidigare. De behöver därför mer insulin nu för att ”övertalas” att utföra samma processer som tidigare.. 

Som ett resultat av detta går bukspottkörteln på högvarv och producerar allt större mängder insulin tills betacellerna slits ut. Till slut kan bukspottkörteln inte hålla jämna steg med kroppens insulinbehov, vilket leder till allt högre blodsockernivåer (vilket i sin tur leder till prediabetes och typ 2-diabetes).

Vid typ 1-diabetes innebär insulinresistens att du behöver mer insulin än vanligt för att hålla blodsockret i schack.

Vad är insulinkänslighet?

Med insulinkänslighet avses cellernas förmåga att reagera på insulin och bidra till att upprätthålla optimala blodsockernivåer.

Till de insulinkänsliga cellerna hör cellerna i musklerna, levern, fettvävnaden och cellerna i blodkärlen. 

Nedsatt eller försämrad insulinkänslighet är ett annat sätt att beskriva insulinresistens.

Symptom på insulinresistens

Om du har typ 1-diabetes och har utvecklat insulinresistens kan du märka följande:

• Viktökning
• Att man behöver mer insulin än vanligt för att hålla sig inom målintervallet för blodsockret - särskilt tydligt när  man behöver en allt högre insulindos för samma mängd kolhydrater 
• Du har svårt att nå dina blodsockermål

Vid prediabetes kan insulinresistens vara helt symptomfri, men med tiden kan den leda till högt blodsocker och symptom på typ 2-diabetes.

Orsaker till insulinresistens

Orsakerna till insulinresistens vid typ 1- och typ 2-diabetes skiljer sig delvis åt.

Diabetes typ 1

Om blodsockret är högt under en stor del av tiden kan insulinresistens börja utvecklas. Insulinresistens kan också utvecklas med tiden på grund av långvarig användning av insulinbehandling, eftersom kroppen bygger upp en tolerans mot det. 

Andra läkemedel, t.ex. steroider, kan också orsaka insulinresistens som en biverkning.

Slutligen kan genetik och fetma vara bidragande orsaker till utvecklingen av insulinresistens. Det kan förklara varför vissa personer med typ 1-diabetes utvecklar insulinresistens , medan andra inte. 

Diabetes typ 2

Den exakta orsaken  till att vissa människor utvecklar insulinresistens (och sedan typ 2-diabetes) och andra inte är fortfarande oklart.. Det finns dock vissa faktorer som kraftigt ökar risken. Dessa inkluderar:

• Att ha ärvt vissa gener 
• Sjuklig fetma eller övervikt
• Att leva ett stillasittande liv
• Att ha för mycket fett ansamlat runt organen, särskilt levern

Men varför är det så?

Forskarna är ännu inte säkra på exakt vad detta beror på, men de tror att alltför mycket fett, oxidativ stress (en typ av cellskada) och/eller högre ålder kan orsaka inflammation och dysfunktion i cellerna, vilket gör att de blir insulinresistenta.

Hur ställer man diagnosen  insulinresistens?

Sjukvårdspersonal testar eller diagnostiserar vanligtvis inte insulinresistens i sig. Istället provtar man och ställer diagnos  prediabetes (förhöjda blodsockernivåer) eller typ 2-diabetes

Det görs genom enkla blodprov, såsom fasteblodsockertest eller mätning av insulinnivåer i blodet. Eller ett oralt glukostoleranstest där man på fastande mage får dricka en särskild sockerblandning samtidigt som blodsockernivån mäts. Det kan ge värdefull information om din insulinkänslighet.

Behandling av insulinresistens

Utöver receptbelagda läkemedel mot övervikt, prediabetes och typ-2 diabetes finns det sätt att förbättra sin insulinkänslighet. Dessa inkluderar:

• Att hålla sig aktiv. Att motionera regelbundet är det bästa du kan göra mot insulinresistens, av flera skäl. Motion gör kroppens celler mer känsliga för insulin. Detta hjälper också till att bygga muskler, vilket skapar fler muskelceller som kan ta upp blodsocker. Och slutligen hjälper motion till att hålla blodsockret inom målintervallet genom att övertyga cellerna om att ta upp glukos på ett sätt som inte är beroende av insulin.
• Att gå ner i vikt om du är överviktig eller har sjuklig fetma. Vissa studier har visat att viktminskning kan bidra till att minska eller till och med reversera insulinresistens.
• Att äta bra. Kosten spelar också in eftersom den kan hjälpa till med viktbalansen och indirekt förbättra insulinkänsligheten. Det finns inga bevisade dieter som är bättre vid insulinresistens än andra, men generellt sett är det bra att dra ner på kalorierna och äta en välbalanserad kost.
• Diabetesläkemedel kan bidra till att sänka blodsockret genom att förbättra insulinkänsligheten och minska insulinresistensen.

Att leva med insulinresistens

Att sträva efter att leva ett aktivt liv, motionera, äta nyttigt och hålla en hälsosam vikt är några av de bästa sakerna du kan göra för att förbättra din insulinkänslighet och övervinna insulinresistens. 

Prata med din läkare eller annan sjukvårdspersonal om du tror att du är i riskzonen för insulinresistens eller om du har symptom på insulinresistens. Regelbundna medicinska kontroller, livsstilsförändringar och behandling öka chanserna  att leva ett långt liv utan komplikationer. 
 

DIA.SE.625-01-SEP2025

Show me: 100

Det finns ett antal vanliga missuppfattningar och myter om diabetes som är spridda bland allmänheten.

Dessa missuppfattningar och villfarelser om diabetes kan vara skadliga - de kan leda till stigmatisering och fördomar kring sjukdomen och fördröja eller till och med förhindra lämplig diabetesvård och -hantering. 

Att förstå mer om diabetes och söka information som är vetenskapligt grundad är viktigt när det gäller att hantera sjukdomen. I den här artikeln slår vi hål på 10 vanliga diabetesmyter och tar en titt på fakta bakom dem, så att du och dina nära och kära får bättre kunskap och förståelse för diabetes. Låt oss komma igång.  

1. Diabetes drabbar bara personer som är överviktiga eller feta

Många av de myter som finns kring diabetes beror på en sammanblandning av typ 1- och typ 2-diabetes. Att förstå hur dessa två typer av diabetes skiljer sig åt är avgörande för att förbättra diabetesutbildningen och livet för dem som lever med dessa sjukdomar. 

Typ 1-diabetes orsakas inte av övervikt eller fetma. Den orsakas av en felaktig aktivering av immunsystemet, där kroppens eget försvar angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Vem som helst kan drabbas, oavsett kroppsform eller vikt. Faktum är att de flesta personer med typ 1-diabetes är normalviktiga.

Vid typ 2-diabetes är övervikt eller fetma en riskfaktor. Övervikt är visserligen en riskfaktor, men det är inte den enda riskfaktorn för typ 2-diabetes. Andra riskfaktorer är:

• Mängden av fysisk aktivitet, ju mindre desto större risk
• Ärftlighet
• Etnisk tillhörighet 
• Ålder 

Det är värt att notera att många personer som utvecklar typ 2-diabetes är normalviktiga. 

2. Diabetes innebär att du inte kan äta socker

Personer med diabetes, oavsett om det är typ 1 eller typ 2, kan äta sockerhaltiga livsmedel som choklad, godis och desserter – så länge det är i små mängder och ingår i en hälsosam kostplan. 

Uppfattningen att diabetes orsakas av socker och sockerhaltiga livsmedel är felaktig, liksom uppfattningen att personer med diabetes inte kan äta socker eller frukt. 

Det bästa sättet att hantera diabetes är att ta ordinerad medicin på rätt sätt, äta hälsosamt, ha en hälsosam livsstil och komma ihåg att testa blodsockret regelbundet. 

Att begränsa mängden tillsatt socker är viktigt för en hälsosam kost (oavsett om du har diabetes eller inte), men det är inte den enda faktorn. Att till exempel undvika processade livsmedel, äta mycket grönsaker och äta fullkornsprodukter i stället för raffinerade spannmål är viktiga grundpelare i en hälsosam kost vid diabetes. 

Frukt innehåller naturligt förekommande sockerarter och är en viktig del av en hälsosam kost, även för personer med diabetes.

Vad kan påverka blodsockernivån?

Om du har diabetes påverkas dina blodsockernivåer av många faktorer, inklusive din kost och livsstil, och inte bara av sockerhaltiga livsmedel.

Till exempel kan stärkelserika livsmedel som potatis och pasta få blodsockret att stiga, eftersom de innehåller mer kolhydrater. Det betyder dock inte att du ska undvika dem. Genom att tala med din vårdpersonal eller en dietist får du hjälp att skapa en hälsosam kostplan .

Några andra saker som kan få blodsockret att stiga när du har diabetes är:

• Äta för stora portioner eller mer kolhydrater än vanligt
• Att vara fysiskt inaktiv
• Inte ta tillräckligt med insulin eller andra läkemedel mot diabetes
• Sjukdom, t.ex. förkylning eller influensa
• Stress
• Menstruationsperioder, klimakteriet

3. All diabetes är densamma

De flesta har hört talas om diabetes, men kanske inte vet att det finns mer än en typ.

Typ 1-diabetes och typ 2-diabetes – de två vanligaste typerna – är två separata tillstånd, och många blandar ofta ihop dem. 

Här är några viktiga skillnader:

• Vid typ 1 producerar kroppen inte något insulin. Vid typ 2-diabetes produceras inte tillräckligt med insulin, och/eller så kan kroppen inte använda det på ett effektivt sätt. 
• Typ 1-diabetes upptäcks oftast hos barn eller unga vuxna, medan typ 2-diabetes brukar komma senare i livet, oftast efter 40 års ålder.
• Om du har typ 1-diabetes behöver  du kontinuerligt följa ditt blodsocker  och ta  insulin varje dag (och även följa en hälsosam kost och livsstil). Typ 2 kan för vissa personer hanteras endast med livsstils- och kostförändringar (även om du ibland kan behöva medicinering eller insulin också, antingen vid sjukdomsdebuten eller längre fram). 

Båda typerna är allvarliga tillstånd som, om de inte behandlas, kan orsaka komplikationer och till och med vara livshotande. 

Faktum är att obehandlad diabetes nästan fördubblar risken att drabbas av hjärtinfarkt och orsakar fler dödsfall än bröstcancer och aids tillsammans varje år. Lyckligtvis minskar risken för komplikationer avsevärt om man hanterar diabetes med lämpliga livsstilsförändringar och medicinering.

4. Personer med diabetes bör äta “diabetesmat”

Personer med diabetes behöver ingen specialkost. 

Enligt American Diabetes Association (ADA) kan livsmedel som påstås vara "diabetesvänliga" ändå höja blodsockernivån och kan innehålla sockeralkoholer som har laxerande effekter. De är också normalt sett dyrare.

En hälsosam kost för personer med diabetes är mycket lik en hälsosam kost för personer utan diabetes. Om du vill veta mer kan du läsa vår 'Guide för balanserad kost: ät bra med diabetes'.

5. Diabetes är smittsamt

Att antingen typ 1- eller typ 2-diabetes skulle vara smittsamt är en myt. 

Även om forskarna ännu inte helt förstår varför vissa människor utvecklar diabetes och andra inte, vet de med säkerhet att sjukdomen inte kan smitta som till exempel en vanlig förkylning.  

6. Personer med diabetes kan inte klippa sina egna tånaglar

Personer med diabetes kan klippa sina tånaglar själva. 

Diabetes ökar dock risken för långsiktiga komplikationer som påverkar fötterna, t.ex. nervskador eller minskat blodflöde, så det finns vissa försiktighetsåtgärder du behöver vidta när du tar hand om dina fötter. 

Ta kontakt med ditt diabetesvårdsteam som kan svara på frågor och vägleda dig i hur du tar hand om dina fötter på bästa och säkraste sätt.

Du ska fortfarande klippa tånaglarna när det behövs. Att klippa tånaglarna rakt över – inte runt hörnen – med en nagelsax och fila dem försiktigt hjälper till att förhindra inåtväxande tånaglar och sår. En medicinsk fotvårdsspecialist eller någon annan med god kunskap om diabetes och fötter bör hjälpa dig om du inte kan klippa tånaglarna själv.

Om du vill veta  mer om diabetesrelaterade fotkomplikationer och hur du håller dina fötter friska och hela kan du läsa vår guide om diabetes och fothälsa. 

7. Typ 1-diabetes kan botas

Typ 1-diabetes kan ännu inte reverseras eller botas. 

Typ 1-diabetes är ett tillstånd som behandlas med insulin och kräver daglig aktiv balansering av blodsockret, och även om dina blodsockervärden ligger inom målvärdesområdet under en dag eller fler betyder det inte att du är botad eller att behandlingen kan avbrytas. 

Å andra sidan tyder vissa forskningsresultat på att typ 2-diabetes kan vara reversibel genom viktminskning.

8. Att ha diabetes innebär att du inte kan köra bil

Det är ingen skillnad på personer med eller utan diabetes i förmågan att köra bil på ett säkert sätt. Om du har diabetes måste du dock, vid behov, kunna vidta extra försiktighetsåtgärder för att undvika en episod med hypoglykemi (lågt blodsocker). 

Dessutom finns det olika regler i olika länder när det gäller körning med insulinbehandlad diabetes. 

Ta reda på vilka bestämmelser som gäller i ditt land och tala med din läkare som kan ge dig råd. 

9. Att ha prediabetes innebär att man definitivt kommer att utveckla diabetes

Prediabetes är ett tillstånd där blodsockernivån är högre än normalt, men ännu inte tillräckligt hög för att betraktas som typ 2 diabetes. 

Prediabetes är allvarligt och kan orsaka symtom eller till och med komplikationer av diabetes. Det behöver dock inte betyda att sjukdomen kommer att utvecklas till en fullt utvecklad diabetes, särskilt inte om du hanterar tillståndet med hjälp av livsstilsförändringar. En hälsosam kost och motionsplan är avgörande.

10. Personer med diabetes kan inte idrotta

Att ha diabetes är inget hinder för varken vardagsmotion eller elitidrott. Tvärtom, all motion uppmuntras! Så länge du kontrollerar ditt blodsocker regelbundet, följer din behandlingsplan och ser till att ditt blodsocker ligger inom målområdet innan du börjar träna, finns det inget som hindrar dig från att utöva idrott. 

Låt inte vanliga missuppfattningar om diabetes hindra dig eller någon annan från att söka den vård eller det stöd man behöver.

Diabetesmyter kan sprida stigma och fördomar, försena eller hindra behandling och öka risken för depression och diabetesrelaterade komplikationer för dem som ligger i riskzonen för, eller har, diabetes. Det är upp till oss alla att förhindra att detta händer genom att lära oss mer om de två tillstånden och skilja fakta från fiktion.

DIA.SE.690-01-OKT2025

Show me: 200

Show me: 000

Show me: 000

Show me: 010

Show me: 000

Show me: 000

Show me: 000