• Läs mer om Dexcom - enkel, trygg och smart

• Läs mer om Omnipod®

Kolesterol och diabetes är sammanlänkade på flera sätt . I den här artikeln förklarar vi vad kolesterol är, hur det är kopplat till diabetes och vad man kan göra för att hålla kolesterolnivåerna i schack.

Vad är kolesterol?

Kolesterol är en vaxartad, fet substans som finns i hela kroppen. Det är en av de typer av fetter i kroppen som kallas lipoproteiner eller lipider.

Kolesterol kommer från två källor. Din kropp tillverkar naturligt kolesterol eftersom den behöver kolesterol för att skapa celler, vitaminer och andra hormoner - och därmed är en viss nivå av kolesterol hälsosamt och nödvändigt.

Din kropp tar också upp kolesterol från animaliska livsmedel såsom kött och mejeriprodukter. Om du konsumerar allt för mycket av dessa livsmedel – som innehåller en hög andel mättade fetter och transfetter – kan din kropp producera allt för mycket kolesterol.

Ett högt kolesterolvärde kan orsaka vissa hälsoproblem. I synnerhet kan det bli farligt för hjärtat, vilket bidrar till en högre risk för kardiovaskulära problem såsom hjärtsjukdomar och stroke.

Det finns två typer av kolesterol :

• Lågdensitetslipoprotein (LDL), eller det så kallade ”dåliga” kolesterolet. En hög nivå av LDL är kopplad till en högre risk för hjärt-kärlsjukdom.
• Högdensitetslipoprotein (HDL), eller den ”goda” typen av kolesterol. Högre nivåer av HDL är kopplade till en lägre risk för hjärtsjukdom.

Om du har för mycket LDL eller otillräckligt med HDL kan kolesterol förenas med andra ämnen och byggas upp inuti dina blodkärl, förtränga eller blockera artärer - ett tillstånd som kallas åderförkalkning - och orsaka problem] i hjärtat och blodkärlen.

Triglycerider är en annan viktig typ av lipid (fett) som finns i kroppen . I kombination med lågt HDL-kolesterol eller högt LDL-kolesterol ökar höga nivåer av triglycerider också risken för åderförkalkning - en föregångare till hjärtsjukdom och stroke.

Kolesterol och diabetes: hur hänger det ihop?

Vid typ 1-diabetes och oreglerade blodsockernivåer till följd av insulinbrist löper man en större risk för höga LDL-kolesterol- och triglyceridnivåer. Diabetes tenderar också att sänka ”goda” kolesterolnivåer. Detta ökar risken för kardiovaskulära problem.

Vid typ 2-diabetes kännetecknas den typiska blodfettsrubbningen av sänkta HDL-nivåer och förhöjda triglyceridnivårer.

Vid diabetes och blodfettsnivåer utanför gränsvärdena kan en läkare sätta diagnosen “diabetesdyslipidemi”.

Vad är diabetesdyslipidemi?

Diabetesdyslipidemi är ett tillstånd som kan öka risken för ateroskleros och förtida kranskärlssjukdom.

Vid åderförkalkning gör uppbyggnaden av fettavlagringar i dina blodkärl artärerna smalare och mindre flexibla – vilket ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och perifer artärsjukdom.
 

Din risk för förhöjda  kolesterolnivåer

Flera faktorer kan försätta dig i riskzonen att utveckla högt kolesterol. Vissa av dem är genetiska (nedärvda); andra är förvärvade (livsstilsfaktorer).

Riskfaktorer för högt kolesterol inkluderar:

• Att vara över 45 år gammal om du är man, eller över 55 år gammal om du är kvinna
• Att ha en familjehistoria av förtida ateroskleros och hjärt-kärlsjukdom
• Att ha högt blodtryck
• Att ha diabetes
• Rökning
• Att ha låga HDL-kolesterolnivåer
• Att äta allt för mycket mättade fetter och transfetter
• Att inte vara fysiskt aktiv
• Att vara överviktig eller ha sjuklig fetma 

Det är viktigt att du låter testa ditt kolesterol genom blodprov vid hälso- och sjukvården och att svaret blir bedömt av en läkare. Då kommer du känna till dina värden, kan påverka  ditt kolesterol vid behov och minska risken för hjärtproblem.

Att förebygga högt kolesterol när man har diabetes

Om du har diabetes kan du, bland annat genom att hålla dina blodsockernivåer i schack, bidra till att minska det dåliga kolesterolet och triglyceridnivåerna.

Du kan också göra många andra saker för att hålla dina lipider på hälsosamma nivåer och minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Följande rekommendationer är lämpliga för att både förbättra dina kolesterolnivåer och hantera dyslipidemi, om du har fått den diagnosen.

Ät en hjärtvänlig kost

Forskning har visat att vissa livsmedelsval kan förbättra kolesterolnivåerna hos personer med diabetes.

• Begränsa ditt totala fettintag. Fett bör inte utgöra mer än 20-35 % av ditt totala kaloriintag.
• Minska ditt intag av mättade fetter och transfetter såsom]:
  • Förpackade snacks
  • Stekt mat
  • Sötsaker
  • Friterad mat
  • Rött kött
  • Processat kött såsom bacon och korv
  • Smör
  • Helmjölk
• Ät övervägande ”hälsosamma” fetter - enkelomättade eller fleromättade fetter, såsom de som finns i:
  • Nötter och frön 
  • Växtbaserade oljor (såsom olivolja)
  • Avokado
  • Fet fisk såsom lax och makrill
• Ät mer fibrer. Fiberrik mat inkluderar färska grönsaker, fullkorn, baljväxter och frukt som äts hel. Mat med mycket kostfiber kan minska risken för hjärtsjukdomar.

Livsstilsförändringar

Följande livsstilsförändringar kan förbättra lipidnivåerna hos personer med diabetes:

• Gå ner i vikt (om din läkare råder dig att göra det). Även små viktminskningar kan förbättra dina blodsocker- och lipidnivåer. Om du både har sjuklig fetma och diabetes, kan medicinsk viktnedgång som t ex överviktskirurgi eller läkemedel hjälpa dig att gå ner i vikt.
• Var mer fysiskt aktiv. Sikta på minst 150 minuter måttlig konditionsträning per vecka, eller minst 90 minuter kraftfull konditionsträning per vecka. Prova att gå snabbt i 30-60 minuter dagligen och lägg till mer aktivitet under dagen, som till exempel trädgårdsarbete eller hushållsarbete. Läs vår artikel om träning med diabetes.
• Drick mindre eller ingen alkohol alls. Om du väljer att dricka alkohol, begränsa ditt intag till en drink för kvinnor och två drinkar för män per dag. Alkohol ökar ditt kaloriintag, så överväg att inte dricka alls om du vill gå ner i vikt. Dessutom, om ditt triglyceridvärde är högt, försök att begränsa ditt alkoholintag eftersom det kan höja ditt triglyceridvärde ytterligare.
• Sluta röka. Rökning och vaping minskar HDL (goda) -kolesterolet. Att sluta röka kan bidra till att sänka LDL-kolesterolet och öka HDL-kolesterolnivåerna. Kom ihåg att det finns hjälp i form av rådgivningsprogram och nikotinersättningsmedel, som kan hjälpa dig att sluta.

Att få hjälp och stöd

Prata med en kostrådgivare såsom en dietist eller nutritionist som kan hjälpa dig in din strävan att uppnå dina vikt- och kostmål samt  hålla ditt kolesterol i schack.

En dietist är en värdefull medlem i ditt vårdteam. Dietisten kan hjälpa dig att utforma en individuell kostplan och stötta dig i att hålla fast vid den]. Dessutom kan dietisten hjälpa dig att gå ner i vikt, skapa en diet som fungerar för just dig och anpassa dina kostmål efter din fysiska aktivitetsplan och eventuell medicin du tar.

Att samarbeta med sitt vårdteam är oftast det bästa sättet att skapa en behandlingsplan och uppnå sina hälsomål. Kom ihåg att ditt vårdteam finns där för att stötta dig, så om det är något du behöver hjälp med eller behöver förtydliga, tveka inte att fråga.

Vikten av regelbundna hälsokontroller

Hur ofta du kontrollerar ditt kolesterol beror på flera faktorer, som till exempel din ålder och hur hög risk du löper för hjärt- och kärlsjukdom.

Generellt rekommenderas det att du mäter dina lipidnivåer ungefär en gång om året, eller oftare om du har specifika mål du behöver uppfylla.

Om du är yngre än 40 år:

• Få dina nivåer mätta när du får din diabetesdiagnos
• Om dina lipidnivåer ligger inom ett bra intervall kan du få dem testade vartannat till vart femte år

Kontrollerna bör omfatta totalkolesterol, HDL-kolesterol, triglycerider och LDL-kolesterol.

Behandling mot högt kolesterol

Om testerna visar att dina kolesterolnivåer är förhöjda, kommer din läkare eller ditt sjukvårdsteam sannolikt att rekommendera dig att börja göra de livsstilsförändringar som nämns ovan]. Dessa inkluderar:

• Minska ditt kostintag av mättade fetter och kolesterol
• Gå ner i vikt
• Vara mer fysiskt aktiv
• Sluta röka

Om livsstilsförändringar och näringsterapi inte fungerar – och beroende på just dina blodfettsnivåer och din individuella risk för hjärt-kärlsjukdom (som till exempel högt blodtryck, om du röker eller om du har en släkting med förtida kranskärlssjukdom) – kan din läkare ordinera lipidsänkande läkemedel såsom statiner för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom .

Tala med din läkare eller sjukvårdspersonal om dina individuella kolesterolmål och det bästa sättet att uppnå dem.

Om din läkare ordinerar en medicinsk behandling kan du bli ombedd att ta om kolesterolproverna 4-12 veckor efter det att du påbörjar behandlingen, och sedan fortsätter att testa var 3-12:e månad efter läkarens bedömning.

Ofta rekommenderas medicinsk behandling tillsammans med livsstilsförändringar. Du kan till exempel uppmuntras att lägga till fler växtsteroler och omega-3-fettsyror i din kost eller att följa en medelhavsdiet.

Kolesterol och diabetes: viktiga fakta

Om du har diabetes är det viktigt att du får dina kolesterolvärden testade regelbundet .

Även om diabetes kan öka risken för förhöjda kolesterolnivåer, finns det många saker du kan göra för att hålla dina värden i schack och förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Kom ihåg att du inte är ensam – ditt vårdteam finns där för att stötta dig, så tveka inte att be om hjälp på vägen mot ett friskt hjärta.

DIA.SE.592-01-FEB2024
 

Show me:

Att behandla diabetes med stamceller är ett lovande framväxande forskningsområde, särskilt vid typ 1-diabetes. 

I den här artikeln granskar vi de senaste framstegen inom stamcellsforskning för typ 1 diabetes, möjliga framtida möjligheter att bota typ 1-diabetes med stamcellsteknik såväl som utmaningarna och riskerna med denna potentiella behandling.

 

Vad är stamcellsterapi?

Stamcellsterapi är en lovande behandling för olika sjukdomar, inklusive diabetes. För att förstå hur det fungerar måste vi först förstå vad stamceller är.

Vad är stamceller?

Stamceller är en unik grupp av ospecifika celler i kroppen som ännu inte har utvecklats till en specifik celltyp. 

Människokroppen behöver stamceller för att skapa ny vävnad; stamceller är källan för celler i vävnader. Stamceller kan dela sig på obestämd tid, förnya sig själva och differentiera sig till specifika typer av specialiserade celler om och när det behövs.
 
Vi har alla stamceller i våra kroppar, genom livets alla skeden - från att vi är ett embryo till vuxen ålder. 

Var kommer stamceller ifrån?

Stamceller finns i de flesta vävnader i människokroppen, de kan utvinnas ur flera olika platser i kroppen. Några vanliga källor för att extrahera stamceller inkluderar: 

• Embryon
• Navelsträng
• Benmärg
• Tänder och vävnader som omger tänder

Stamcellsforskning och terapi  

Inom stamcellsforskning isolerar och kontrollerar forskare stamceller i labbet och använder dem för att skapa nya stamceller eller andra specifika (eller differentierade) typer av celler eller vävnader.

Forskning inom detta område skulle kunna hjälpa oss att bättre förstå hur vissa sjukdomar utvecklas och på sikt erbjuda en möjlig väg till behandling. Stamcellsterapi har stor potential som en form av regenerativ medicin, eftersom stamceller skulle kunna återuppbygga vävnad som skadas vid vissa sjukdomar. Kanske kan stamceller i framtiden användas för att återställa hjärtvävnad efter en hjärtinfarkt eller för att behandla degenerativa sjukdomar. 

Under de senaste decennierna har det funnits ett växande intresse för att använda stamcellsterapi för att behandla eller bota typ 1-diabetes. 
 

Hur kan stamceller användas för att behandla diabetes?

Vid typ 1-diabetes, eller insulinberoende diabetes, angriper immunsystemet felaktigt de insulinbildande betaceller som finns i bukspottkörteln. Som ett resultat av detta tillverkar bukspottkörteln inte tillräckligt med insulin, vilket orsakar högt blodsocker och olika hälsokomplikationer.

För personer med typ 1 diabetes är det nödvändigt med dagliga insulininjektioner för att reglera blodsockernivåerna. Men att ta insulin botar inte typ 1-diabetes, det gör inte heller att personer med typ 1 diabetes på sikt kan bli insulinoberoende. Med typ 1 diabetes kan man inte heller nå blodsockernivåer inom normalvärden utan att ta medicin.

I sökandet efter en behandling för typ 1-diabetes som kan återställa blodsockerregleringen och hjälpa människor att inte längre vara beroende av insulin, har transplantation av bukspottkörtel eller transplantation av bukspottkörtel-ö-celler visat sig lovande. Men finns det begränsningar med detta behandlingsalternativ. Risken för att kroppen stöter bort den transplanterade bukspottkörteln eller ö-cellerna samt brist på donatorer har drivit forskare att leta efter alternativ såsom stamcellsterapi. 

Stamceller kan användas för att skapa insulinproducerande celler, de Langerhanska öarna i bukspottkörteln (som är kluster av dessa celler) eller till och med en hel bukspottkörtel. Sådana framsteg kan bli ett verkligt genombrott i behandlingen av typ 1-diabetes. 

 

Nuvarande forskning om stamcellsterapi för diabetes

Hittills har forskare använt flera stamcellstyper för att skapa insulinproducerande celler eller försökt efterlikna den normala utvecklingen av en bukspottkörtel, med varierande grad av framgång. Under de senaste två decennierna har flera djurstudier visat att transplanterade betaliknande celler (skapade från stamceller) kan utsöndra insulin, sänka högt blodsocker och bibehålla hälsosamma blodsockernivåer i månader. 

Det finns dock betydande skillnader mellan djurmodeller och människor. Så, vad visar forskningen på människor?

Kliniska prövningar med människor

Några kliniska prövningar under det senaste decenniet har visat att benmärgsstamceller och navelsträngsstamceller kan förbättra fall av nydebuterad typ 1-diabetes. I dessa studier visade resultaten att behandlingarna kunde hjälpa till att bevara betacellernas funktion, sänka blodsockernivåerna, minska behovet av dagliga insulininjektioner och minska antalet hypoglykemiska episoder. 

Även om behandlingarna visade sig vara effektiva och tolererades väl i dessa prövningar, var studierna överlag små till storleken med en kort uppföljningsperiod, och ingen patient uppnådde insulinoberoende, vilket innebär att varje deltagare fortfarande måste injicera insulin. 

Men nyare forskning visar lovande resultat i detta avseende. 

Ny forskning ger hopp om  insulinoberoende

I en klinisk prövning som startade 2022 använde forskare stamceller för att skapa labbodlade, insulinproducerande betaceller och transplanterade dem till två personer med typ 1-diabetes. 

Enligt de preliminära resultaten, som tillkännagavs i juni 2022, behöll båda patienterna sina blodsockernivåer inom målintervallet betydligt längre efter transplantationen än före. Den ena patienten behövde 30 % färre insulininjektioner än före transplantationen, och den andra uppnådde fullt insulinoberoende - vilket innebar att patienten kunde producera allt insulin han/hon behövde själv och inte längre behövde injicera insulin. 

Dr. Camillo Ricordi, MD, professor i kirurgi och chef för Diabetes Research Institute vid University of Miami Miller School of Medicine och styrkommitténs ordförande för den kliniska prövningen, sade: ”Dessa resultat från de två första patienterna som behandlades med hälften av måldosen är anmärkningsvärda och uppmuntrande när vi fortsätter att undersöka behandling av patienter med typ 1-diabetes med denna stamcellsbaserade terapi.”

Denna kliniska prövning pågår fortfarande.
 

Utmaningarna med stamcellsbehandling för diabetes

Sammantaget har studier så här långt visat att stamcellsterapi för typ 1-diabetes är effektiv och väl tolererad. Men forskare behöver fortfarande förstå hur man kan hjälpa patienter att bli helt oberoende av insulininjektioner, och utmaningarna och osäkerhet kring riskerna med denna terapi kvarstår.

En stor utmaning vid stamcellsbehandling för diabetes typ 1 är att patientens immunförsvar kan stöta bort de transplanterade betacellerna. Detta försvåras av det faktum att typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom. 

För att undvika detta problem måste deltagare i stamcellsstudier också ta immunsuppressiva medel. Långvarig användning av immunsuppressiva medel kan dock ge toxiska biverkningar och öka risken för infektion och tumörer.

Därför arbetar forskare aktivt med tekniker som gör immunsuppressiva medel överflödiga. En sådan teknik är inkapsling – den placerar betacellen inuti en kapsel som skyddar den mot autoimmuna attacker, samtidigt som den tillför insulin. 

Ett ytterligare hinder är att vissa av de stamceller som används inte är helt mogna, och därmed vet forskarna inte med säkerhet hur dessa celler kommer att fortsätta att utvecklas i en persons kropp när de väl har transplanterats. Till exempel kan genetiska förändringar leda till att stamcellerna blir carcinogena, vilket ökar risken för cancertumörer. 

Även om flera studier har visat att stamcellsterapi kan tolereras väl och vara effektiv för behandling av typ 1-diabetes, varnar experter för att dessa risker bör övervägas noggrant och att det behövs större studier med en längre uppföljningsperiod.

 

Framtiden: är stamcellsbehandling för diabetes ett botemedel?

Trots de utmaningar som nämnts ovan är experter hoppfulla om att stamcellsterapi verkligen är en av de mest lovande vägarna för att så småningom bota typ 1-diabetes.  

År 2013 avslutade författarna till Stem Cell Therapy to Cure Type 1 Diabetes: From Hype to Hope med orden: ”tillämpningen av stamcellsterapi för att bota T1D [typ 1 -diabetes] verkar extremt lovande, med gott hopp om ett permanent botemedel”.

Ett decennium av betydande framsteg senare uttrycker författarna till en ny granskning sig ännu djärvare. ”Trots hindren”, skriver Chen et al, ”utgör tillämpningen av stamcellsbaserad terapi för T1DM den mest avancerade metoden för att bota typ 1 diabetes”. 

 

Att behandla diabetes med stamceller: viktiga fakta

Att behandla diabetes med stamceller är ett spännande forskningsområde med lovande resultat hittills. 

Om forskare framgångsrikt kan framställa en stamcellsbehandling kan det hjälpa personer med typ 1-diabetes att hålla sitt blodsocker inom målintervallet utan hjälp av insulininjektioner. 

Men långsiktiga risker måste övervägas, och vi behöver större studier med en längre uppföljning innan vi kan tillämpa denna behandling.

 

DIA.SE.533-01-SEP2024

 

Show me:

Vid en kronisk sjukdom som diabetes är det viktigt att ta hand om såväl den fysiska som den psykiska hälsan.

Psykisk ohälsa kan vara vanligt hos dem som har diabetes. Den här artikeln handlar om varför det kan vara så, en del av de besvär och sjukdomar man kan drabbas av och vilken hjälp som finns att få.

Hur hänger diabetes och psykisk hälsa ihop?

Omkring en tredjedel av alla som har diabetes har psykiska eller sociala problem som gör det svårare för dem att hantera sjukdomen. 

Det finns ett antal tillstånd som har visats ha samband med diabetes, bland annat depression, ångest, sömnproblem och ätstörningar.

Om du upplever psykisk ohälsa kan det vara svårare för dig att följa behandlingsplaner och klara egenvården av diabetes.  Psykiska ohälsa kan också öka risken att erfara fler diabetesrelaterade komplikationer.

 

Diabetesstress

Med diabetesstress menas negativa känslor och bördan av egenvård som kan förknippas med diabetes Termen används för att beskriva ett känslomässigt tumult och missmod som särskilt kan förknippas till att leva med diabetes och dess behandling.

Diabetesstress är en kombination av fyra faktorer:

• Den känslomässiga belastningen av att leva med diabetes
• Stress vid egenvård av diabetes
• Stress i samband med relationer med partner, vänner och familj
• Stress förknippad med kontakter inom hälso- och sjukvården

Diabetesstress kan ha en signifikant effekt på diabetes då det har visats orsaka en nedsatt förmåga att hantera blodsockret.

Man har också funnit samband mellan diabetesstress och förhöjt blodtryck, ökad risk för hjärtbesvär och inte minst lägre livskvalitet.

Om du upplever att det håller på att bli för mycket för dig att hantera diabetes eller att den påverkar dina relationer, prata med någon i ditt diabetesteam. De kan stödja dig i komma i kontakt med någon som kan hjälpa dig.

 

Depression och diabetes

Om du har diabetes löper du större risk att utveckla depression. Resultaten från vetenskapliga studier är dock såväl olika som motstridiga när det gäller förekomsten av depression bland vuxna med diabetes. Enligt en del studier är depression två till tre gånger vanligare hos vuxna med diabetes än i den allmänna befolkningen, enligt andra är det endast 60 procent vanligare.

Det kan vara krävande att leva med diabetes, vilket kan vara en av orsakerna till att depression är vanligare. Men det kan också hända att diabetes ger fysiologiska förändringar i kroppen som i sin tur påverkar humöret. Det finns studier som visar att diabetes kan påverka risken för depression genom att aktivera vissa delar av immunsystemet, och öka aktiviteten i vissa delar av hjärnan.

Att ha en depression kan ha stor påverkan både på ditt allmänna mående och diabetes. Symtom på depression är förknippade med nedsatt egenvårdsförmåga och mindre effektiv hantering av blodsockret. Såväl symtom på depression som diagnostiserad depression ger en ökad risk för diabetesrelaterade komplikationer. Det finns också ett samband mellan depression och utveckling av typ 2-diabetes – personer med en depression har cirka 40 till 60 procents större risk att utveckla typ 2-diabetes.

Om du känner dig nedstämd finns det flera olika vägar att få hjälp, oberoende av om nedstämdheten beror på diabetes eller inte. Vänd dig i första hand till ditt diabetesteam, som i sin tur kan hjälpa dig att komma vidare för att en hitta stöd som fungerar bäst för just dig.

 

Stress, ångest och diabetes

Det kan vara både stressande och ångestframkallande att leva med diabetes. 

Ångest har visat sig vara vanligare bland dem som har diabetes. En studie visade att upp till 14 procent av alla med diabetes har generaliserat ångestsyndrom (GAD) och att tre gånger så många har ångestsymtom.

Stress och ångest kan också påverka diabetes och försvåra egenvård och diabeteshantering. En metaanalys av ett antal olika studier visade ett signifikant samband mellan sämre blodsockerhantering och diagnosen ångestsjukdom, men forskarna är inte eniga. 

Långvarig ångest kan också leda till ökad risk att utveckla typ 2-diabetes. När det gäller stress har det visat sig att vissa typer av stress kan öka risken för att utveckla typ 2-diabetes med upp till 20 procent. Vid svår stress (till exempel posttraumatiskt stresssyndrom – PTSD) är risken att utveckla typ 2-diabetes 40 procent.

Det kan finnas många olika orsaker bakom ångest och stress, vissa orsaker kan vara förknippade med diabetes, andra inte. En del känner till exempel oro över att behöva ge sig själva injektioner. 

Oberoende av den underliggande orsaken kan ditt diabetesteam hjälpa dig genom att eventuellt själva lära dig effektiva hanteringsstrategier eller vägleda dig till stöd som gör positiv skillnad för dig.

 

Ätstörningar och diabetes

Flera typer av ätstörningar har samband med diabetes.

Bulimi är en ätstörning som räknas som en psykisk sjukdom. Symtomen är bland annat hetsätning (att äta mycket stora mängder mat snabbt) som följs av en sorts ”självrensning” (att själv framkalla kräkning, använda laxermedel eller träna extremt hårt efter hetsätningen för att inte gå upp vikt).

Anorexia nervosa är en annan ätstörning som har samband med diabetes. Den som har anorexia försöker hålla vikten så låg som möjligt genom att minska mängden mat de äter och träna mer. Det är en allvarlig sjukdom som kan vara livshotande och är en av de vanligaste dödsorsakerna relaterade till psykisk ohälsa.

Ätstörningar är vanligare bland dem som har diabetes än i den allmänna befolkningen. Det gäller särskilt kvinnor med typ 1-diabetes. Man har funnit att bulimi är vanligare hos kvinnor med typ 1-diabetes än hos kvinnor som inte har diabetes.

Anorexia nervosa och andra ätstörningar kan göra dig väldigt sjuk och kan påverka diabetes i hög grad. Den som har anorexia eller bulimi och diabetes löper mycket större risk för allvarliga diabetesrelaterade komplikationer om de låter bli att ta insulin i den mängd kroppen behöver, för att gå ner i vikt.

Om du har ätstörningar som anorexia eller bulimi är bästa chansen att bli frisk att söka hjälp så snabbt som möjligt.

 

Få hjälp

Om du har diabetes och problem med din psykiska hälsa eller är orolig för någon annan som har det, är det bra att veta att det finns mycket hjälp att få.

De första du kan vända dig till kan vara ditt diabetesvårdteam. De olika yrkesgrupperna i teamet kan stödja dig, ge egenvårdsråd eller remittera dig vidare om det behövs.

En form av hjälp som skulle kunna erbjudas är terapi, till exempel KBT (kognitiv beteendeterapi). Sådana behandlingar har även visat ge bättre blodsockerhantering.

I ditt vårdteam kan det ingå resurser som psykolog och/eller kurator, men du kan också bli remitterad till specialiserad psykologisk eller psykiatrisk vård. 

Tänk på att det kan finns många du kan tala med även utanför ditt diabetesteam och hälso- och sjukvården, andra med diabetes eller vänner och familj.

Psykiska hälsoproblem är mycket vanliga hos personer med diabetes och kan ta sig uttryck som bland annat diabetesstress, depression, ångest och ätstörningar .

Om du kämpar med din psykiska hälsa ska du veta att du inte är ensam. Vänner och familj kan utgöra ett stödjande nätverk, så även ditt diabetesvårdteam. Teamet kan också remittera dig vidare till specialiserad vård vid psykisk ohälsa och sjukdom om du behöver det.

DIA.SE.353-01-JUN2023
 

Show me:

En vegetarisk kost kan vara ett hälsosamt alternativ för personer med typ 1-diabetes. 

Det finns dock saker att tänka på om du precis har fått diagnosen typ 1-diabetes och du väljer – eller funderar på att välja – en vegetarisk eller vegansk kost. 

Den här guiden beskriver några av fördelarna och nackdelarna med vegetarisk kost för personer med diabetes och saker du behöver tänka på om du väljer att följa en vegansk eller vegetarisk kost om du har typ 1-diabetes.

Vad är vegetarisk och vegansk kost?

Med vegetarisk kost utesluts kött, fisk och skaldjur eller andra produkter som innehåller dessa livsmedel. Denna kost består främst av spannmål, grönsaker, frukt, baljväxter, frön och nötter.

Det finns dock olika typer av vegetarisk kost. De kan grovt delas upp i:

• Lakto-ovo-vegetarisk kost, som oftast helt enkelt kallas vegetarisk kost. Denna kosthållning utesluter fisk och skaldjur och kött men inkluderar mejeriprodukter (mjölk, ost, smör, yoghurt och så vidare) och ägg.
• Vegansk kost utesluter inte bara kött, fisk och skaldjur, utan även mejeriprodukter, ägg och andra animaliska produkter.

Vegetarisk kost brukar förknippas med ett antal hälsofördelar. Några av hälsofördelarna med vegetarisk kost inkluderar: 

• Lägre risk för hjärtsjukdom
• Lägre kolesterolnivå 
• Lägre risk för högt blodtryck
• Lägre risk för typ 2-diabetes
• Lägre BMI (kroppsmasseindex)
• Lägre cancerförekomst totalt sett

Generellt sett kan dessa hälsofördelar bero på att vegetarisk kost tenderar att innehålla lägre nivåer av mättat fett och kolesterol och högre nivåer av viktiga näringsämnen som fibrer, magnesium, kalium, vitamin C och vitamin E och andra ämnen. 

Å andra sidan är det osäkert huruvida näringsbehovet hos nyfödda, unga barn och tonåringar kan tillgodoses med vegetarisk eller vegansk kost. Vegansk och vegetarisk kost kan leda till lägre nivåer av vitamin B12, kalcium, vitamin D, zink och fettsyror.

Vegetarisk kost för personer med diabetes

Förutom de allmänna hälsofördelarna har det visat sig att vegetarisk kost kan bidra till att förebygga typ 2-diabetes och förbättra blodsockerreglering hos personer med typ 2-diabetes.

När det gäller typ 1-diabetes är det oklart om en vegetarisk kost kan bidra till att förbättra blodsockerreglering. Det finns dock några studier som har påvisat hälsofördelar för personer med typ 1-diabetes som följer en vegetarisk diabeteskost.

Om du har typ 1-diabetes kan en vegetarisk kost vara ett hälsosamt alternativ för dig – men om du funderar på att byta till denna kost finns det några saker du bör vara medveten om. Därför är det bäst att rådfråga ditt vårdteam innan du börjar med en ny kosthållning. 

Är det bra att vara vegetarian när man har diabetes? Möjliga fördelar

Vegetarianer tenderar att ha ett lägre kroppsmasseindex (BMI) och en högre insulinkänslighet än allätare, vilket kan bidra till att förebygga typ 2-diabetes. Enligt vissa studier anses konsumtion av fullkorn, frukt och grönsaker - särskilt bladgrönsaker och rotfrukter - vara särskilt fördelaktigt. 

Generellt rekommenderas ett ökat intag av fullkorn, frukt, grönsaker och baljväxter, såväl vid typ 1- som typ 2-diabetes, eftersom dessa livsmedel kan förbättra blodsockerregleringen. Det är den höga mängden fibrer som finns i dessa livsmedel som kan sänka blodsockret efter måltiden hos personer med typ 1- eller typ 2-diabetes.

Dessutom ger de låga nivåerna av mättat fett i växtbaserad kost en lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar, och denna minskning kan potentiellt vara fördelaktig för personer med diabetes. 

I en studie undersöktes både personer med typ 1- och typ 2-diabetes som följde en vegetarisk kost i åtta veckor. Studien visade följande hälsofördelar hos alla deltagare:

• Förbättrade HbA1c-nivåer 
• Lägre totalkolesterolnivåer
• Lägre högdensitetslipoprotein (HDL)-kolesterol
• Viktminskning
• Lägre nivåer av lipider (fetter)

Det är dock värt att notera att triglyceridnivåerna (en annan typ av fett) i vissa fall var högre. 

Vegetarisk kost och diabetes: några varningsflaggor

Det finns några potentiella risker att tänka på för de som följer en vegetarisk kost, särskilt för dig som har diabetes.

När kött- och fiskproteiner utesluts, kan detta leda till att man äter mer kolhydrater med en vegetarisk kost. Detta kan i sin tur höja blodsockret och leda till viktökning. Därför är det viktigt att  anpassa insulindoserna till kolhydraternas glykemiska index. 

Att bli vegetarian betyder inte nödvändigtvis att man slutar att äta ohälsosam, processad mat. En hälsosam vegetarisk kost består av icke-processade livsmedel, så du bör undvika raffinerade och processade livsmedel som innehåller tillsatser. 

Att äta mycket fibrer är också avgörande. Ett högt fiberinnehåll i kosten gör att matsmältningen av vegetabiliskt protein går långsammare, vilket i sin tur kan göra det lättare att reglera blodsockret. Det finns några sätt att öka ditt fiberintag, som att äta hel frukt – inklusive skal – istället för att dricka fruktjuice.

Både vegansk och vegetarisk kost medför risk för brist på vissa näringsämnen, såsom vitamin B12 och n-3-fettsyror, så detta kan behöva följas upp och kompletteras.

Vegansk kost och typ 1-diabetes

Om du har typ 1-diabetes kan en vegansk kost (även kallad växtbaserad kost) hjälpa dig att hantera din diabetes på ett bättre sätt. 

Diskutera gärna med ditt vårdteam och lär dig mer om vegansk kost vid typ 1-diabetes.

Fördelarna med en vegansk kost vid typ 1-diabetes

Fördelarna med en vegansk kost vid typ 2-diabetes är väl dokumenterade. Flera studier har visat att en vegansk kost med låg fetthalt kan förbättra insulinkänsligheten och blodsockerhanteringen hos personer med typ 2-diabetes. En annan studie visade att just veganism, av alla vegetariska kosthållningar, visade ett samband med lägst risk för typ 2-diabetes. 

För typ 1-diabetes saknas tydlig evidens och vegansk kost har ännu inte testats i randomiserade studier.

Vissa fallstudier tyder dock på att en vegansk kost skulle kunna  förbättra insulinkänsligheten, minska behovet av insulin och förbättra blodsockerhanteringen hos personer med typ 1-diabetes.

Många studier har visat att växtbaserad kost med låg fetthalt minskar risken för fetma och hjärt-och kärlsjukdomar. Därför vore det rimligt att förvänta att en minskning av mättat fett, som i vegansk kost, skulle kunna ha liknande hälsofördelar hos personer med typ 1-diabetes.

Typ 1-diabetes och en vegansk kost: några varningsflaggor

Om du har typ 1-diabetes och vill följa en vegansk kost finns det några saker att tänka på.

För det första kan en vegansk kost innehålla mer kolhydrater. När man äter mer kolhydrater, höjs blodsockret och insulindosen måste också justeras och detta kan leda till viktökning och övervikt. Det är viktigt att du kontrollerar ditt kolhydratintag om du tänker bli vegan. Diskutera gärna med dietisten i ditt vårdteam innan du börjar med vegansk kost. En dietist kan hjälpa dig att beräkna ditt kolhydratintag och se över behovet av kosttillskott (som vitamin B12) för att minska risken för eventuella brister.

Veganer löper också en högre risk för otillräckligt fettintag och för låga mängder kalcium. Sikta på grönsaker med låg halt av oxalat och fytat, sojaprodukter, kalciumrikt mineralvatten, nötter och frön, eftersom de är bra källor till kalcium. 

Om du byter till en vegansk kost, kan du behöva kontrollera dina blodsockernivåer lite noggrannare. I en nyligen genomförd fallstudie beskrevs upprepade och oväntade episoder av , som inträffade under de första dagarna till flera veckor efter övergången till vegansk kost. 

Vegetariska recept för personer med diabetes

Det finns gott om tips och idéer för vegetariska och veganska recept på internet. Men var uppmärksam på att råden är baserade på vetenskapligt beprövad kunskap. Om du är osäker kan du alltid diskutera med ditt vårdteam, i synnerhet en dietist. 

Dietisten i ditt vårdteam kan också vägleda dig till internetkällor för vegetariska recept för personer med diabetes.

Att gå över till en diabetesvänlig vegetarisk eller vegansk kost kan vara ett hälsosamt alternativ med många fördelar. Men det finns också nackdelar du måste vara medveten om och du bör rådfråga ditt vårdteam innan du går över till denna kost.
 

Approval no: DIA.SE.400-01-OKT2023

Show me: /leva-med-diabetes /vegetarisk-kost vid-typ-1-diabetes

Klimakteriet är den naturliga processen som varje kvinna går igenom när hon slutar ha mens och inte kan bli gravid på naturligt sätt. Detta sker när det inte längre finns några folliklar i äggstockarna, som annars släpper ut ett ägg för varje cykel.

Det kan kännas som en utmaning att gå igenom klimakteriet samtidigt som man har diabetes. Men man kan förbereda sig genom att ta reda på vad som skulle kunna hända. Om du har diabetes och vill ta reda på vilka effekter klimakteriet kommer att ha - särskilt när det gäller blodsockernivåerna - kan den här artikeln hjälpa dig. 

Klimakteriets effekter  på blodsockret

Det har gjorts ett antal studier om klimakteriets effekter på blodsockernivåerna, både hos personer med och utan diabetes. 

En studie från slutet av 90-talet visade att klimakteriet inte har någon effekt på blodsockret eller blodinsulinnivåerna hos personer utan diabetes. Andra studier har dock visat att effekten kan variera beroende på om personen ännu inte har påbörjat klimakteriet (premenopausalt), går igenom klimakteriet (perimenopausalt), eller har avslutat klimakteriet (postmenopausalt).

Det har forskats mycket om klimakteriet ökar risken att utveckla typ 2-diabetes. Vissa studier har visat att minskade östrogennivåer under det tidiga klimakteriet kan sammankopplas med 47% högre risk att utveckla typ 2-diabetes.

Under och efter klimakteriet tillverkar kroppen mindre mängder av könshormonet östrogen. Detta kan orsaka plötsliga blodsockersvängningar, som du kanske inte är van vid.

För kvinnor med typ 1-diabetes kan dessa förändringar orsaka plötsliga blodsockerfall (hypoglykemi) och du kanske märker att du behöver minska dina insulindoser.

Varför påverkar klimakteriet blodsockernivåerna?

När kvinnor blir äldre orsakar hormonförändringarna före och under klimakteriet ofta klimakteriebesvär som värmevallningar, irritabilitet, humörsvängningar och sömnsvårigheter. Dessa hormonella förändringar kan även påverka blodsockret. Men varför?

Man härleder det till flera olika orsaker.

När du åldras använder inte din kropp ditt kroppsegna insulin lika bra som när du var yngre. En liten studie har visat att insulinresistens (en minskad insulineffekt) uppstår hos 50% av alla postmenopausala kvinnor. 

Klimakteriet kan även förändra insulinutsöndringen från bukspottkörteln och minska insulinclearance - den hastighet som levern avlägsnar insulin från blodet. Det finns dock inte många studier på detta, så vi har inget exakt svar om klimakteriets effekt på insulinutsöndringen eller insulinclearance. 

En del av de naturliga kroppsliga förändringarna som sker runt klimakteriet kan även påverka insulinresistensen och därmed blodsockernivåerna. En av dessa är viktförändring, vilket orsakas av en ökad mängd bukfett (även känt som ”dolt” fett som lagras djupt inne i magen kring de inre organen) och en minskad mängd fettfri kroppsmassa (som muskler), vilket i sin tur kan leda till behov av dosjusteringar av diabetesläkemedel.

Vilka hälsoproblem är förknippade med diabetes och klimakteriet?

Det finns ett antal hälsoproblem och komplikationer som kan orsakas av diabetes. Som vi har nämnt ovan, kan klimakteriet påverka diabetes och blodsockernivåerna, vilket kan öka risken för några av dessa tillstånd. 

Om du har funderingar kring diabetes och är orolig för hälsoriskerna bör du diskutera detta med ditt vårdteam.

Benhälsa

Även för kvinnor som inte har diabetes är klimakteriet förknippat med lägre bentäthet och en ökad risk för osteoporos, även kallat benskörhet. Vid osteoporos blir skelettet skörare och risken för benbrott ökar. Denna effekt verkar förstärkas av typ 1-diabetes.

Studier har funnit att postmenopausala kvinnor med typ 1-diabetes har 12 gånger högre risk för höftfraktur än kvinnor utan diabetes. Ett liknande samband, även om det inte är lika tydligt, har visats för typ 2-diabetes, där risken för höftfraktur är 1,7 gånger högre jämfört med kvinnor utan diabetes.

Infektioner

Diabetes med förhöjda blodsocker kan öka risken för urinvägsinfektioner eller vaginala infektioner. Efter klimakteriet sjunker dina östrogennivåer, vilket gör det lättare för mikroorganismer, som bakterier eller jästsvampar, att växa i urinvägarna eller slidan. 

Tecken på detta kan vara sveda eller en brännande känsla när man kissar, eller att man behöver kissa ofta.

Sömnproblem

Vissa klimakteriesymtom, såsom värmevallningar och nattliga svettningar, kan göra det svårare att sova på natten. Samtidigt kan trötthet och sömnbrist göra det svårt att hantera ett så pass komplicerat tillstånd som diabetes och hålla blodsockernivåerna inom målområdet. 

Du kanske behöver kontrollera ditt blodsocker på natten för att se till att du inte får för lågt blodsocker (hypoglykemi).

Sexuella problem

Diabetes kan påverka ditt sexliv på flera sätt, bland annat genom skador på nervcellerna i slidan. Detta kan påverka både upphetsning och orgasm. Detta kan förvärras vid vaginal torrhet, vilket är ett mycket vanligt symtom under klimakteriet.

Hjärt-kärlsjukdom

Diabetes, särskilt typ 1, ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Faktum är att hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste diabetesrelaterade komplikationen. Risken för hjärtsjukdom är cirka fyra gånger högre för kvinnor med diabetes.

Risken för hjärtsjukdom ökar efter klimakteriet, så välj en livsstil som underlättar hanteringen av diabetes och håller ditt hjärta friskt, till exempel genom att hålla en hälsosam, balanserad kost och genom att vara aktiv.

Så här hanterar du diabetes under klimakteriet

Det finns åtgärder du kan vidta som kan göra det lättare att hantera förändringarna i blodsockernivåerna under klimakteriet:

• Försök att hålla vikten
• Ät hälsosamt
• Se till att du får tillräckligt med motion
• Var uppmärksam på blodsockernivåerna
• Om det är svårt att hantera blodsockret, prata med ditt vårdteam

Klimakteriet kan innebära ett antal fysiska och psykiska förändringar som kan göra det svårare att hantera blodsockret än tidigare. 

Det finns dock flera relativt enkla livsstilsförändringar, du kan prova att genomföra, som kan hjälpa dig att hålla blodsockret inom målvärdet.

Som alltid, om du behöver mer hjälp, tveka inte att kontakta ditt vårdteam för råd och stöd.
 

DIA.SE.516-01-JUL2024

Show me: /hantera-diabetes- klimakteriet-och -diabetes

Hypoglykemi, eller lågt blodsocker, uppstår när glukoshalten i blodet sjunker till en kritiskt låg nivå som kan bli riskfylld för dig. 

Det är vanligt med hypoglykemi hos dem som har typ 1-diabetes och hos dem som har typ 2-diabetes och tar insulin eller andra läkemedel mot diabetes. I en stor global studie av personer med diabetes som tar insulin rapporterade 4 av 5 med typ 1-diabetes, och nästan hälften med typ 2-diabetes, minst en hypoglykemihändelse under en period på en månad.

Hypoglykemi orsakar problem som ibland kan bli allvarliga, men det positiva är att du själv kan lära dig att känna igen, förebygga och behandla episoder med lågt blodsocker (hypoglykemi). 

Känn igen symtomen på hypoglykemi 

Lågt blodsocker kan ge olika symtom hos olika människor. Om du lär dig att känna igen dina symtom kan du upptäcka tidigt om blodsockret håller på att falla till för låga nivåer.

Det kan vara till hjälp att skriva ner de symtom du brukar få så att du lättare känner igen dem.

Lägg märke till tecknen

Det här är några vanliga symtom på lindrig till medelsvår hypoglykemi (men det är bara exempel – du kanske har andra):

• Darrningar
• Hunger
• Trötthet
• Irritabilitet
• Snabb eller oregelbunden hjärtrytm
• Förvirring
• Yrsel eller svimningskänsla
• Dimsyn
• Huvudvärk

En fullständig lista med möjliga symtom finns i vår guide om symtom på och orsaker till hypoglykemi.

Kontrollera blodsockret

Om du får några av symtomen i listan bör du kontrollera glukosvärdet. Då vet du säkert om du har hypoglykemi.

Det brukar räknas som hypoglykemi när glukosvärdet sjunker under 3,9 mmol/l. Men gränsen kan vara en annan för dig. Fråga ditt diabetesteam var gränsen går för dig. 

Om du av någon anledning inte kan kontrollera glukosvärdet ska du ändå behandla episoden som hypoglykemi och mäta glukosvärdet så snart du kan. 

Behandling av hypoglykemi: så kan du behandla dig själv

Du kan själv behandla hypoglykemi genom att följa ”15-15-regeln”:

• Se till att få i dig 15 gram kolhydrater så att glukosvärdet stiger. Vänta sedan 15 minuter och mät glukosvärdet igen.
• Om det fortfarande är lågt upprepar du steg 1. 
• Mät glukosvärdet igen.
• Upprepa stegen ovan tills gukosvärdet har stigit till minst 3,9 mmol/l eller ligger inom ditt målområde. 

Om du av någon anledning inte har möjlighet att mäta glukosvärdet direkt eller är orolig för att det är för lågt är det bäst att behandla först och sedan mäta när du kan.

Val av kolhydrater

Du kan äta eller dricka något som innehåller kolhydrater. 15–20 gram kolhydrater finns till exempel i:

• Fyra druvsocker-tabletter
• En tub glukosgel
• Drygt 1 dl fruktjuice. Det bör inte vara en light- eller lättsockrad variant som innehåller extra lite socker
• Crika en halv burk läsk – samma sak gäller här, det ska inte vara lightläsk
• En matsked socker eller honung
• Hårda eller mjuka karameller (läs i innehållsförteckningen och räkna ut hur många du behöver äta för att få i dig 15 gram kolhydrater)

Kommentarer och särskilda försiktighetsåtgärder

Undvik komplexa kolhydratkällor som även innehåller fett, till exempel choklad. Kroppen tar upp sockret långsammare från sådana källor som t ex choklad.

Om du har typ 2-diabetes och försöker motverka en hypoglykemi bör du undvika kolhydratkällor som även innehåller mycket protein. De kan stimulera kroppens insulinsvar så att glukosvärdet inte stiger.

Det kan kännas frestande att äta så mycket som möjligt tills du mår bättre. Om du gör det kan glukosvärdet istället bli för högt. Försök följa 15-15-regeln ovan för att hålla glukosvärdet inom målvärdesområdet.

Efter en hypoglykemi

När blodsockret har återgått till ett glukosvärde inom målområdet bör du äta en måltid eller ett mellanmål för att undvika att det sjunker igen. Om det är mer än en timme till nästa måltid kan du äta ett mellanmål eller snacks, till exempel ett kex eller lite frukt.

När hypoglykemin har gått över kan du återgå till det du höll på med.

Om du drabbats av en svår hypoglykemi och har behövt glukagon (vi tar upp det i avsnittet nedan) är det bra om du berättar det för ditt diabetesteam. Tillsammans kan ni diskutera om målvärdet för ditt glukos behöver justeras för att minska risken för fler svåra hypoglykemier i framtiden. För att minska risken för låga glukosvärden kanske ni kommer fram till du kan börja använda ett system för kontinuerlig glukosmätning (CGM) – om du inte redan har ett. Använder du redan CGM kan man diskutera justeringar av larmnivåerna, för låga glukosvärden i mätutrustningen, för att minska risken för hypoglykemi.

Tänk på att du kan vara mindre känslig för tidiga symtom på lågt glukos i 48–72 timmar efter en hypoglykemi. Det betyder att du kanske inte märker tecknen och att risken kan vara större att du får ytterligare en hypoglykemi. Därför ska du mäta glukosvärdet oftare än vanligt under den tidsperioden.

Akutbehandling av hypoglykemi

Om hypoglykemi inte behandlas och glukosnivån fortsätter sjunka får hjärnan inte tillräckligt med glukos och kan börja fungera dåligt. Om hjärnan är utan glukos alltför länge kan du drabbas av:

• krampanfall
• medvetslöshet (svimning)
• koma
• död (mycket sällsynt) 

Om du har hypoglykemi som inte behandlas och måste få hjälp av andra, till exempel om du får ett krampanfall eller svimmar, räknas hypoglykemin som svår. 

Behandling av svår hypoglykemi: glukagon

Berätta för personer du ofta träffar, som vänner, familj och kollegor, hur de ska hjälpa dig om du får svår hypoglykemi.
 
Svår hypoglykemi behandlas med glukagon – ett hormon som stimulerar levern att omvandla sina glykogenreserver till glukos. Glukosen frisätts sedan till blodet så att glukosvärdet stiger. 

Glukagon används när glukosvärdet är så lågt att det inte går att behandla enligt 15-15-regeln. Det kan betyda att du har förlorat medvetandet.

Glukagon är receptbelagt och brukar ges som en injektion.

Fråga ditt diabetesteam om du kan få ett recept på glukagon och hur du i så fall ska använda det. 

Injektions-kit med glukagon

En glukagon-injektion är receptbelagd. Den finns som injektions-kit eller förblandat i en injektionspenna som är klar att använda.

Injektions-kit med glukagon brukar innehålla glukagon i form av pulver plus en injektionsvätska som du ska blanda pulvret med.

En bipacksedel följer med kitet eller injektionspennan. I den finns en bruksanvisning för hur du använder kitet eller pennan. 

Den som hjälper dig behöver inte ha sjukvårdsutbildning för att kunna ge en glukagoninjektion. Men se till att familjemedlemmar, kollegor och nära vänner som kan behöva hjälpa dig om du får svår hypoglykemi, vet hur de ska göra om behovet uppstår.

Att få glukagon när man är medvetslös

Om du är medvetslös ska personen som hjälper dig lägga dig i stabilt sidoläge. I det läget är risken mindre att du sätter i halsen om du blir illamående och kräks när du vaknar upp.

Oftast återfår personen medvetandet inom 5–15 minuter efter att ha fått glukagon. 

När personen är vaken igen och kan svälja ska hen få något som innehåller snabbverkande socker, till exempel fruktjuice eller mjölk, för att inte få lågt glukosvärde igen. Se till att personen sedan äter något med långtidsverkande socker, till exempel en ost-smörgås eller kex.

Efter att du har fått glukagon är det viktigt att du själv eller någon annan kontaktar vården eller ditt diabetesteam. Då kan du diskutera och få stöd i hur du kan minska risken för svår hypoglykemi i framtiden.

Akutvård

Tveka aldrig att ringa 112 (eller akutnumret där du befinner dig) eller be någon om hjälp att ringa om du är orolig för hypoglykemi.

Den som tar hand om dig under en svår hypoglykemi ska ringa akutnumret i följande fall:

• Du har förlorat medvetandet och har inget glukagon tillgängligt.
• Det finns glukagon men personen som hjälper dig vet inte hur det används.
• Du har fått glukagon men glukosvärdet är fortfarande lågt 20 minuter efteråt, eller så reagerar du inte på glukagon-injektionen på samma sätt som du brukar.
• Du behöver en andra dos glukagon.
• Du har fått behandlingen men är fortfarande förvirrad.

Om personen med hypoglykemi inte har svarat på injektionen med glukagon efter 10 till 15 minuter ska personen få ytterligare en dos.

Sjukvårdspersonal kan ge glukagon direkt i en ven. Det gör att glukosvärdet stiger direkt.

Förebygga hypoglykemi

Bästa sättet att förebygga hypoglykemi är att sträva efter att hålla glukosvärdet inom målvärdesområdet och öva på att lägga märke till tidiga tecken på lågt glukosvärde innan det har hunnit sjunka för mycket. 

Kontrollera blodsockret

Glukosmätning är en beprövad metod för att förhindra hypoglykemi – ju oftare man mäter glukosvärdet, desto lägre är risken för hypoglykemi. Det beror på att mätningar av glukosvärdet gör att du kan se om värdet är på väg att sjunka, så att du kan behandla det innan det sjunker ännu mer. Om du mäter glukosvärdet med en kontinuerlig glukosmätare (CGM) kan du starta en larmfunktion som varnar när värdet sjunker under en valbar glukosnivå. Du bör dock alltid även ha tillgång till en blodsockermätare för fingerstick så du kan ta ett kapillärt blodsocker för att verifiera ett CGM-värde om du är tveksam till att det stämmer.

Rekommendationen är att om möjligt mäta glukosvärdet:

• före och efter måltider
• före och efter träning
• före sänggåendet
• under natten (efter intensiv fysisk ansträngning under dagen).

Om dina rutiner eller ditt dagsschema har ändrats, till exempel på grund av ett nytt jobb, om du tränar mer eller om du reser mellan olika tidszoner, bör du mäta glukosvärdet oftare än vanligt.

Andra tips för att förebygga hypoglykemi

Det är viktigt att förstå i vilka situationer risken för hypoglykemi ökar så att du kan minska risken. Det kan vara:

• under fasta 
• när en planerad måltid blir senarelagd
• under och efter att du har druckit alkohol
• under och efter träning
• medan du sover.

Det finns saker du kan göra för att förebygga hypoglykemi i dessa situationer, bland annat:

• Planera din kosthållning med måltider, dryck och mellanmål som innehåller tillräckligt med kolhydrater för att hålla glukosvärdet inom målvärdesområdet.
• Bär alltid med dig snabbverkande kolhydrater, till exempel druvsocker-tabletter eller juice.
• Om du dricker alkohol minskar risken för hypoglykemi om du äter något samtidigt. 
• Mät glukosvärdet före, under och efter träning och anpassa kolhydratintaget eller insulinbehandlingen efter det. Du kanske till exempel behöver äta ett mellanmål före träningen.

Diskutera med ditt diabetesteam om hur du kan anpassa behandlingsplanen för diabetes och andra åtgärder du kan vidta för att minska risken för hypoglykemi.

Det är vanligt med hypoglykemi hos dem som har typ 1-diabetes och hos
dem som har typ 2-diabetes och tar insulin eller andra läkemedel mot diabetes. 

För att du ska kunna hantera diabetes så bra som möjligt och minska risken för hypoglykemi bör du mäta glukosvärdet regelbundet och lära dig känna igen symtomen på hypoglykemi. Du kan också lära dig att själv behandla hypoglykemi. 

Svår hypoglykemi kan vara allvarligt, men även det går att förebygga och behandla. Du kan minska risken för svår hypoglykemi och hålla glukosvärdet inom målvärdesområdet genom att lära dig tips och strategier för att förebygga hypoglykemi.

Tveka aldrig att ringa 112 (eller akutnumret där du befinner dig) eller be någon hjälpa dig att ringa om du är orolig för att du kan få eller ha svår hypoglykemi.

 

Approval no: DIA.SE.443-01-JAN2024

Show me: /hantera-diabetes/hypos-och-hypers/hypoglykemi-diagnos-behaddla-forebygg

Hypoglykemi – även kallat lågt blodsocker eller insulinkänning – är när din blodsockernivå sjunker så pass lågt att du måste vidta åtgärder för att få upp blodsockret till en nivå inom målområdet.

Hypoglykemi är en vanlig komplikation hos personer med typ 1-diabetes – personer med typ 1-diabetes kan i genomsnitt ha upp till två lindriga hypoglykemiepisoder (eller " insulinkänningar") i veckan. Personer med typ 2-diabetes som tar insulin eller andra diabetesläkemedel kan också få för lågt blodsocker.

I den här artikeln går vi igenom orsaker, symtom och riskfaktorer för hypoglykemi hos personer med diabetes.

Vad är hypoglykemi?

Hypoglykemi är en onormalt låg nivå av glukos i ditt blod.

Blodsockernivåerna varierar under dagen, beroende på ett antal olika faktorer. Detta är helt normalt - så länge som det varierar mellan vissa ”hälsosamma” blodsockervärden. Men om det sjunker under ett hälsosamt tröskelvärde kan det bli skadligt.

Hypoglykemi uppstår när blodsockernivåerna har sjunkit till en nivå som anses vara för låg och potentiellt skadlig för dig. Generellt används ett blodsockervärde under 3,9 mmol/l när man pratar om hypoglykemi. Värdet för när och hur en hypoglykemi ska behandlas kan dock variera och vara individuellt – diskutera med ditt diabetesteam vilket som är ditt tröskelvärde.

Vad orsakar hypoglykemi?

Flera faktorer kan orsaka hypoglykemi hos personer med diabetes. Dessa inkluderar: 

• Missbedöma insulindos. Till exempel om du tar för mycket insulin eller tar insulin vid fel tidpunkt i förhållande till träningen eller måltiderna
• Om du äter för lite kolhydrater. Detta kan bero på att man skjuter upp måltider, hoppar över dem helt eller fastar över natten
• Dricka alkohol, vilket kan få din kropp att producera mindre glukos
• Om du tränar så mycket att din kropp förbrukar mer kolhydrater än du ätit eller mer glykogen än det som finns lagrat i levern
• Om du har andra underliggande sjukdomar, såsom gastropares (som gör att magsäcken tömmer sig senare och långsammare än normalt) eller en gradvis minskad njurfunktion.
• Om du är sjuk och har svårt att äta eller behålla maten
• Om du är mycket stressad
• Ökad insulinkänslighet kan även orsaka hypoglykemi – detta kan till exempel hända under natten, på grund av träning eller viktminskning

En undersökning har visat att den vanligaste orsaken till allvarlig hypoglykemi är att man äter för lite i relation till din blodsockerbehandling – detta svarar för 43 % av fallen hos personer med typ 1-diabetes och 47 % hos personer med typ 2-diabetes.

Riskfaktorer för hypoglykemi

Den vanligaste riskfaktorn för hypoglykemi hos personer med diabetes är att man tagit för mycket insulin i strävan efter en strikt blodsockerkontroll – man kan ha tagit för mycket insulin men också tagit en mindre mäng insulin med för tät intervall. Men en del är också mer benägna att utveckla hypoglykemi än andra.

Några av de vanligaste faktorerna som gör att vissa löper ökad risk för hypoglykemi är:

• Att ha typ 1-diabetes
• Insulinbehandling  - framförallt när insulindosen och/eller tidpunkten för insulindosen inte stämmer med kolhydratintaget
• Behandling med andra diabetesmediciner som stimulerar kroppens produktion av insulin, såsom sulfonylurea och meglitinider
• Högre ålder — att vara äldre än 65 år
• En historik av svåra hypoglykemier
• Att ha haft diabetes under en längre tid
• Långvarig insulinanvändning
• Att ha kroniska sjukdomstillstånd som njursjukdom, hjärt-kärlsjukdom, hjärtsvikt. Även kognitiv funktionsnedsättning och depression ökar risken.
• Akuta kritiska sjukdomstillstånd som njur- eller leversvikt, blodförgiftning eller allvarligt trauma

Andra faktorer som kan öka risken är regelbunden fasta, till exempel om man firar Ramadan. Att resa över olika tidszoner kan också göra det svårare att reglera blodsockret, eftersom måltiderna ofta blir mer oregelbundna,det kan vara svårare att uppskatta kolhydratinnehållet i måtiderna vid resa eller om kanske gör en oplanerad resa efter att ha tagit snabbverkande insulin.

Sociala hälsofaktorer och hypoglykemi

Det finns även sociala faktorer som påverkar risken att drabbas av hypoglykemi. Dessa kallas "sociala bestämningsfaktorer för hälsa” och inkluderar:

• Osäker tillgång till mat
• Lägre socioekonomisk status
• Dålig kunskap om hälsa
• Tillhöra en etnisk minoritetsgrupp

En befolkningsbaserad studie i Kalifornien visade att personer med lägre inkomst oftare läggs in på sjukhus för hypoglykemi. Ekonomiska svårigheter och ojämlik tillgång till sjukvård kan också bidra till en ökad risk för hypoglykemi.   

Tecken och symtom på hypoglykemi

Alla reagerar olika på lågt blodsocker, så symtomen på hypoglykemi varierar från person till person. Det enda sättet att med säkerhet veta att du har en hypoglykemi är att kontrollera blodsockret. 

Men genom att lära dig känna igen dina egna tecken och symtom blir det lättare för dig att behandla hypoglykemin så snabbt som möjligt. Det är särskilt användbart i situationer om/när du av någon anledning inte kan mäta blodsockret. 
Tidiga varningssignaler
 

Generellt sett finns det ett antal tydliga tecken och symtom som kan hjälpa dig att känna igen lågt blodsocker hos dig själv eller hos andra.

Tidiga tecken och symtom på hypoglykemi hos personer med diabetes är:

• Se blek ut
• Svettas och ha frossa
• Darrig eller ostadig
• Hungrig
• Orolig eller nervös
• Irriterad eller otålig
• Huvudvärk
• Mår illa
• Yr eller svimfärdig
• Snabba hjärtslag
• Svag eller kraftlös

Ytterligare symtom på hypoglykemi

Om ditt blodsocker fortsätter att sjunka, kanske det inte finns tillräckligt med glukos i blodbanan för att din hjärna ska fungera normalt. Detta kan orsaka symtom som:

• Dimsyn eller nedsatt syn
• Förvirring
• Irrationellt beteende
• Desorientering – inte veta var man är eller tappa tiden
• Sluddrigt tal
• Domningar eller stickningar
• Koncentrationssvårigheter
• Sömnighet
• Problem med koordinationen
• Nattliga symtom som mardrömmar eller gråta i sömnen

Allvarliga symtom på lågt blodsocker

Om blodsockret fortsätter att vara mycket lågt under en längre tid kan symtomen förvärras. Vid hypoglykemi berövas hjärnan sin huvudsakliga energikälla (glukos) och hindrar den från att fungera som den ska. Detta kan orsaka följande allvarliga symtom:

• Medvetslöshet
• Krampanfall
• Koma
• Död (mycket ovanligt)

När dessa symtom uppstår kan du inte återhämta dig på egen hand och du behöver någon som hjälper dig; detta betraktas som allvarlig hypoglykemi.

Allvarlig hypoglykemi är farligt och måste behandlas omedelbart.

Nattlig hypoglykemi

Du kan även få lågt blodsocker när du sover  – detta kallas ibland för ”nattlig hypoglykemi”.

En studie med kontinuerliga glukosmätare (CGM) fann att händelser med ouppmärksammade  hypoglykemier inträffade hos 60 % av personer med diabetes. Cirka 74 % av dem inträffade nattetid.

Du kan ha nattliga hypoglykemier om:

• Du vaknar och känner dig trött, förvirrad eller irriterad
• Dina lakan och din pyjamas är fuktiga av svett när du vaknar
• Du har huvudvärk när du vaknar
• Du har mardrömmar, skriker eller gråter i sömnen

Även om du inte vaknar av att du har för lågt blodsocker eller om du har några symtom just då, kan de påverka din livskvalitet senare när du är vaken. Om du har för lågt blodsocker när du sover kan detta påverka ditt humör, orsaka kronisk trötthet och påverka din arbetsförmåga.

Nattliga hypoglykemier ökar även risken för oförmåga att uppfatta hypoglykemi  dagtid. Det innebär att man löper en större risk att inte känna om man får för lågt blodsocker dagtid och därmed inte heller häver dem i ett tidigt skede.

Nattlig hypoglykemi är särskilt vanligt hos små barn med typ 1-diabetes – cirka 50 % upplever detta, framför allt barn under 7 år.

Får man alltid symtom före hypoglykemi?

Oftast känner man tydligt att blodsockret håller på att sjunka. Men många personer med diabetes får inga symtom när deras blodsocker är för lågt och vet därför inte när de har hypoglykemi. Denna oförmåga att uppfatta hypoglykemi kallas ibland hypoglykemisk omedvetenhet, eller på engelska, hypoglycemia unawareness.

Det uppskattas att cirka 25-30 % av vuxna med typ 1-diabetes är drabbade av hypoglykemisk omedvetenhet.

Oförmåga att uppfatta hypoglykemi kan vara farligt eftersom den drabbade personen inte vet att de behöver behandla/häva det. Detta gör att de löper en ökad risk att utveckla svår hypoglykemi. Personer med hypoglykemisk omedvetenhet är också mindre benägna att vakna om de upplever för låga blodsockernivåer under natten. 

Vissa människor löper en högre risk för hypoglykemisk omedvenetnhet. Du kan vara mer benägen att drabbas av detta tillstånd om du:

• Har hypoglykemi ofta. Detta kan göra att du blir mindre känslig för tidiga varningssignaler
• Har haft diabetes länge
• Reglerar blodsockret för intensivt, med till exempel för täta eller för höga doser av insulin

Om du har en oförmåga att uppfatta hypoglykemi, kan du mäta blodsockret ofta – till exempel genom att använda en kontinuerlig glukosmätare (CGM) – för att minska risken för hypoglykemi. En CGM kan varna dig när ditt blodsocker börjar sjunka så att du kan hinna agera innan du får en hypoglykemi.

Om du har en oförmåga att uppfatta hypoglykemi eller upplever att du ofta har för lågt blodsocker – kontakta ditt diabetesteam. Tillsammans kan ni diskutera om ditt målvärde för blodsockret kan behöva justeras.

Dessutom är det möjligt att återfå sin förmåga att uppfatta hypoglykemi genom att undvika även lindriga blodsockerfall, i några veckor. Detta hjälper din kropp att återigen lära sig att reagera på symtom på lågt blodsocker. Detta kan åstadkommas genom att höja målvärdet för blodsockret, vilket du kan diskutera med ditt diabetesteam.

Hur allvarligt är hypoglykemi?

Glukos (sockret i blodet) försörjer hjärnan med energi. När glukostillförseln till hjärnan är mycket låg, vilket sker vid svår hypoglykemi, kan den kognitiva funktionen försämras. Det kan resultera i hjärnsvikt och leda till krampanfall, koma och till och med död. 

Hypoglykemi kan också ha negativa långsiktiga effekter på den intellektuella funktionen, särskilt hos små barn. Det finns ett möjligt samband mellan återkommande episoder av svår hypoglykemi och långvariga kognitiva problem hos barn med diabetes.

Dessutom kan hypoglykemi också göra dig mer benägen att råka ut för olyckor, till exempel när du kör bil. Personer med oförmåga att uppfatta hypoglykemi tros vara särskilt benägna att göra misstag när de kör. 

Hypoglykemi kan även påverka ditt hjärta. När du har hypoglykemi måste ditt hjärta arbeta snabbare, så akut hypoglykemi kan vara farligt för äldre personer som har både typ 2-diabetes och en hjärtsjukdom som t.ex. kranskärlssjukdom. Dessutom kan hypoglykemi potentiellt orsaka plötslig hjärtdöd, även om detta är sällsynt.

Hypoglykemi är en vanlig komplikation hos personer med både typ 1- och typ 2-diabetes. Återkommande hypoglykemier kan få dig att känna dig orolig och maktlös, men det finns saker du kan göra för att förebygga hypoglykemi, behandla det och känna dig trygg med diabetes. 

Att lära sig känna igen symtomen och testa blodsockret regelbundet är bara några av de åtgärder du kan vidta. 

 

DIA.SE.402-01-OKT2023

Show me: /hantera-diabetes/hypos-och-hypers/hypoglykem-symtom-orsaker

Utvecklingen inom diabetesmedicinteknik går fort framåt. En del av den utvecklingen är den konstgjorda bukspottkörteln, insulinpumpar som har till uppgift att efterlikna den kroppsegna bukspottkörtelns förmåga att reglera blodsockret. Insulinpumparna kallas slutna hybridsystem (på engelska hybrid closed-loop system). Ett annat begrepp är AID-pumpar (automated insulin delivery). Tekniken bakom och funktionerna mellan pumpar skiljer sig åt och nya pumpar lanseras kontinuerligt. Vissa tillför insulin via en slang som är fäst ytligt i huden andra är slanglösa. Vissa styrs med en handenhet, andra med en app i mobiltelefonen. Vissa kräver och/eller erbjuder mer användarinteraktion än andra. Man kan vända sig till sin diabetesmottagning eller pump-tillverkarna för att få fördjupad 
information om de olika systemen och vilken som passar bäst för just dig med typ 1 diabetes.

När en hybrid closed-loop-pump används på rätt sätt kan blodsocker-regleringen förbättras, risken för hypoglykemi minskas och den som har typ 1-diabetes får chans till en bättre livskvalitet. Men vad är egentligen en konstgjord bukspottkörtel?

Den här artikeln besvarar den frågan. Oavsett om du nyligen har diagnostiserats med typ 1 diabetes eller om du vill veta mer om denna nya typ av insulinhantering, har du kommit rätt. 

I den här artikeln tittar vi närmare på de slutna hybridsystem som finns i dag, tekniken bakom konstgjord bukspottkörtel och lovande nya komplett slutna system som håller på att utvecklas. 

Läs mer om denna innovativa diabetesteknik här:

Vad är en konstgjord bukspottkörtel?

En konstgjord bukspottkörtel, som även kallas ett slutet hybridsystem, är ett sätt att hantera diabetes.

Konstgjorda bukspottkörtlar bygger på teknik som imiterar den mänskliga bukspottkörtelns naturliga funktion genom att justera insulintillförseln automatiskt så att blodsockret hålls inom de normala gränserna. 

Termen ”konstgjord bukspottkörtel” innefattar alla system som läser av glukoshalten i blodet med en sensor, automatiskt beräknar vilken insulindos kroppen behöver utifrån det och sedan tillför den dosen till kroppen.

Vad är en bukspottkörtel?

 För att förstå hur en konstgjord bukspottkörtel fungerar, hjälper det att veta lite mer om vår kroppsegna naturliga bukspottkörtel. 

Bukspottkörteln är ett organ i övre delen av buken som fyller en viktig funktion i matsmältningen och regleringen av blodsockret. Den utsöndrar hormoner, inklusive insulin och glukagon som stabiliserar blodsockernivåerna – och förhindrar att de blir för höga eller för låga. 

När blodsockret stiger efter en måltid frisätts insulin av betacellerna i bukspottkörteln. Det gör att kroppen tar upp glukos från blodet för att använda som energi eller lagra, och blodsockret sjunker. När dina blodsockernivåer sjunker om du tränar eller inte har ätit på ett tag, utsöndrar bukspottkörteln glukagon. Glukagon gör att kroppen frisätter lagrad glukos för att öka blodsockernivåerna som i sin tur är kroppens bränsle för att kunna fungera. 

Om du har typ 1-diabetes betyder det att kroppen inte kan producera tillräckligt av hormonet insulin. Du måste injicera insulin för att stabilisera dina blodsockernivåer och säkerställa att dina celler får den glukosenergi de behöver för att fungera och leva. Om du har typ 1 diabetes måste du justera dina insulindoser för att hålla blodsockret inom målintervallet och minska risken för diabetesrelaterade komplikationer – inklusive ögon- och njurskador, hjärtsjukdomar, stroke och amputationer. 

Syftet med en konstgjord bukspottkörtel är att förbättra blodsockervärdena genom att imitera den normala funktionen hos bukspottkörteln, med lite extra information från användaren. Detta kan minska såväl tiden som ansträngningen som krävs för att hantera diabetes.

Teknik med slutet hybridsystem

Slutna hybridsystem är en form av konstgjord bukspottkörtel och de mest avancerade systemen för insulintillförsel till kroppen vi har i dag.

De använder ett avancerat datorprogram för att läsa av blodsockervärdena från en kontinuerlig glukosmätare (CGM), beräknar hur mycket insulin som behövs och levererar det med hjälp av en insulinpump. 

Systemet är konstruerat att mäta och automatiskt justera dosen basalinsulin om blodsockret verkar vara på väg att bli för lågt eller för högt. De kallas hybrid-system eller hybrid-teknik eftersom du som användare fortfarande måste programmera in bolusdoser av snabbverkande insulin vid måltiderna.

Slutna hybridsystem består av tre delar: insulinpump, kontinuerlig glukosmätare och en algoritm.

• En kontinuerlig subkutan insulininfusionspump (CSII) är en digital pumpenhet som kontinuerligt tillför små doser av snabbverkande insulin under huden dygnet runt.
• En kontinuerlig glukosmätare (CGM) är en enhet med en sensortråd som förs in under huden, som automatiskt kontrollerar dina glukosnivåer med några minuters mellanrum, dygnet runt. Sändare skickar sedan avläsningarna trådlöst till en annan enhet.
• Kontrollalgoritmen är intelligent teknik som ligger antingen i pumpen eller i en styrenhet som till exempel en smarttelefon. Den kommunicerar med CGM och pumpen, vilket gör att de kan arbeta tillsammans för att hantera blodsockret. 

Algoritmen svarar på glukosavläsningar i realtid och beräknar dosen insulin du behöver. Den kommunicerar sedan med din pump och ändrar hastigheten på insulintillförseln för att hålla dina blodsockernivåer stabila. Systemet arbetar dygnet runt, även när du sover och inte kontrollerar ditt blodsocker, och justerar dina blodsockernivåer. Cykeln upprepas med jämna mellanrum på 5–12 minuter, beroende på system.

Du behöver inte mäta blodsocker med fingerstick lika ofta om du har en konstgjord bukspottkörtel, men du måste fortfarande delvis själv hantera din diabetes. Bland annat måste du (”tala om”) programmera in när du behöver bolusdoser före varje gång du äter kolhydratinnehållande måltider och mellanmål, justera inställningar av bolusdoser, programmera lämpliga larminställningar (dessa system har alla larmfunktioner förknippade med CGM) och hantera behandling av hypoglykemi eller hyperglykemi.

För- och nackdelar med slutna hybridsystem

Tekniken med slutna hybridsystem är fortfarande relativt ny – i jämförelse med upptäckten av insulin som det har gått ett sekel sedan– och du kanske vill veta mer om för- och nackdelarna med att använda en konstgjord bukspottkörtel innan du överväger att använda en.

Fördelar med slutna hybridsystem

Forskning visar att slutna hybridsystem har acceptabla säkerhets- och effektivitetsprofiler – det förbättrar glukoshanteringen, vilket minskar risken för hypoglykemi (även kallat ”hypo”) och förbättrar livskvaliteten för personer som lever med typ 1-diabetes. 

Fördelarna omfattar:

• Bättre blodsockerhantering: system med konstgjord bukspottkörtel ökar tiden inom målglukosintervallet, vilket minskar tiden i tillstånd med hypo- eller hyperglykemi. Förbättrad glukoshantering är kopplat till minskad risk att utveckla diabetesrelaterade långtidskomplikationer. 
• Minskad risk för allvarlig hypoglykemi: hos både barn och vuxna som lever med typ 1-diabetes.
• Minskat arbete och stress: att hantera diabetes tar tid, arbete och koncentration, vilket kan vara krävande framförallt för den som har diabetes men också för anhöriga och  omvårdnadspersonal. Ett slutet hybridsystem minskar diabetesbördan och ger användarna mer ledig tid.
• Flexibel livsstil: en konstgjord bukspottkörtel kan förbättra livskvaliteten – göra det enklare för dig att träna och leva mer flexibelt med mindre oro för höga eller låga blodsockernivåer

Förbättrat välbefinnande: att använda ett slutet hybridsystem kan erbjuda ökad trygghet, minskad ångest och bättre sömn. Det kan ge ökat självförtroende i hanteringen av diabetes.

Nackdelar med slutna hybridsystem

Nedan är några av nackdelarna med slutna hybridsystem:

• Utbildning är avgörande för att använda systemet på rätt sätt: viktiga delar i utbildningen inkluderar att kunna utföra vissa justeringar i system-inställningar, korrekt kolhydraträkning, bolustiming, användning av larm, hur hantera träning, alkohol samt lågt och högt blodsocker. Det behövs också utbildning i hur man minimerar risken att systemet lämnar autoläget, anslutningsproblem och programuppdateringar, samt utbildning hur man tolkar blodsocker- , insulindos- och systemdata. 
• Du måste byta kanyl regelbundet: för att minimera risken för minskad insulinabsorption och förhindra lipohypertrofi (förtätad fettväv under hudens yta). Lipohypertrofi kan påverka insulinabsorptionen och försämra din blodsockerhantering. 
• Realistiska förväntningar: det är viktigt att förstå att en konstgjord bukspottkörtel fortfarande inte är lika effektiv som ett naturligt organ trots den avancerade tekniken. Du kommer att behöva hantera systemet, kontrollera ditt blodsocker, räkna kolhydrater och lägga till bolusdoser. 

Att känna till de huvudsakliga för- och nackdelarna med att använda en konstgjord bukspottkörtel kan hjälpa dig att bestämma om eller när du vill prova denna relativt nya teknik. Diskutera också med ditt diabetesteam för att se vad de skulle föreslå för dig.

Hur ser framtiden ut för tekniken med slutna hybridsystem?

Vi lever i en spännande tid inom diabetesbehandling och tillgången till tekniken med slutna hybridsystem kan visa sig vara livsförändrande för många människor som lever med diabetes.

En stabil syntetisk form av glukagonanalog (en typ av medicin som används vid behandling och hantering av diabetes) skulle kunna göra kompletta pumpar som tillför såväl insulin som glukagon möjliga – och ge extra skydd mot hypoglykemi. 

Dessutom skulle nya snabbverkande typer av insulin kunna förbättra de slutna hybridsystemen så att de svarar snabbare på blodsockerhöjningar vid måltider, så att användaren skulle slippa ta bolusdoser.

Mer forskning och utveckling inom detta område behövs innan ett komplett slutet system går att förverkliga. Ett komplett slutet system skulle innebära att du inte behöver lägga till bolusdoser när du äter en måltid eller ett mellanmål med kolhydrater.

 

Prata med ditt diabetesteam eller din diabetessköterska vad som kan vara rätt för dig. Slutna hybridsystem är ett av många olika alternativ som finns tillgängliga

 

DIA.SE.396-01-SEP2023

Show me: /managing-diabetes/pump-therapy/artificial-pancreas-guide