Om du har fått diagnosen diabetes kan du behöva mäta glukoshalten flera gånger om dagen för att minska risken för komplikationer. Du kan göra det på två sätt: med en blodglukosmätare (som även kallas blodsockermätare) eller med kontinuerlig glukosmätning (CGM).

Hur fungerar de olika typerna av mätning och vilken ska du välja? I den här artikeln jämför vi blodglukosmätare med CGM för att du lättare ska kunna välja det som passar dig bäst.

Vad är en blodglukosmätare?

En blodglukosmätare är en apparat som du använder för att mäta halten av glukos i ditt blod. Glukoshalten varierar efter hur mycket du tränar, vad du äter och om du tar läkemedel. 

Att veta hur din blodglukosnivå varierar och vilka aktiviteter och vilken mat som påverkar den kan vara till hjälp både för dig som lever med diabetes och för ditt vårdteam, så att ni kan göra en så bra behandlingsplan som möjligt.  

En blodglukosmätare kan tala om ifall ditt blodsocker är för högt, för lågt eller ligger inom ett godkänt intervall. På så sätt kan du undvika att blodglukosvärdet blir för högt (hyperglykemi) eller för lågt (hypoglykemi) och förebygga allvarliga komplikationer av din diabetes. 

Blodglukosmätaren behöver en liten droppe blod från fingertoppen för att mäta glukoshalten.

Hur fungerar en blodglukosmätare?

En blodglukosmätare analyserar hur mycket glukos det finns i blodet via en testremsa. Testremsan innehåller ämnet glukosoxidas, ett enzym som reagerar på blodglukos.

En liten nål som kallas lansett används för att sticka i fingret och samla upp den lilla bloddroppen. Droppen placeras sedan på testremsan, som förs in i blodglukosmätaren. Inne i blodglukosmätaren finns en elektrod som används för en blodglukosmätning. Värdet visas sedan på en skärm i enheten mmol/l.

När remsan kommer in i blodglukosmätaren uppstår en elektrisk ström när glukos och enzym reagerar. Ju högre glukosvärde, desto starkare ström och desto högre värde visas på blodglukosmätarens skärm.

Blodglukosmätaren: hur används den

Olika blodglukosmätare skiljer sig en del från varandra, så det är viktigt att du följer instruktionerna i bruksanvisningen till din mätare. 

Men generellt behöver du följande för att använda en blodglukosmätare]:

• Själva blodglukosmätaren

• Testremsor

• Engångslansetter

• Tvål och vatten eller en spritservett

Fråga diabetesteamet när på dagen det är bäst att göra testet och hur ofta du bör göra det. 

Använda en blodglukosmätare: steg för steg 

Följ dessa steg för att göra testet: 

1. Tvätta händerna noga med tvål och vatten. Det ska du göra för att undvika infektion. Du kan också använda en spritservett för att rengöra stället där du ska sticka. Var noga med att händerna är torra när du gör testet].

2. Kontrollera att utgångsdatumet för testremsan inte har passerat. Sätt in remsan i blodglukosmätaren. 

3. Använd engångslansetten för att sticka hål på huden på sidan av fingret. Värm händerna innan du sticker genom att gnugga dem mot varandra eller hålla dem under rinnande varmt vatten. Då kommer det lättare ut blod.  För att få fram en bloddroppe sätter du lansetten mot sidan av fingret, bestämt men inte hårt. Gör en varsam ”mjölkande” rörelse från längst ner på fingret.

4. Placera blodet på testremsan enligt bruksanvisningen. Vissa remsor suger direkt upp en liten droppe blod från teststället. Med andra måste droppen falla ner på testdynan.

5. Fingersticket ger oftast bara några droppar blod, men om du fortsätter blöda använder du spritservetten för att torka bort dropparna. Du kan behöva sätta tryck på teststället för att det ska sluta blöda.

6. Läs av blodglukosvärdet på mätarens skärm och skriv ner det. Moderna ”smarta” blodglukosmätare synkroniserar sina avläsningar med appar på mobilen eller datorn via Bluetooth. Med andra måste du skriva in värdena manuellt i en anteckningsbok eller en fil.

7. När du är klar med testet kasserar du engångslansetten på ett säkert sätt.

Ditt vårdteam kan hjälpa dig gå igenom hur du använder en blodglukosmätare.

Vad är det för skillnad mellan CGM och en blodglukosmätare?

System för kontinuerlig glukosmätning (CGM) började säljas kring år 2000 som ett alternativ till fingerstickstest. Till skillnad från med en blodglukosmätare behöver CGM-systemet inget blodprov och är tämligen diskret.

Vad är CGM och hur fungerar det?

Det finns flera olika modeller av CGM-system. 

Generellt består ett CGM-system av en sensor som bärs på kroppen och har en tunn, nålliknande tråd som placeras under huden. Sensortråden känner av glukosnivån i interstitialvätska, det vill säga vätskan som fyller utrymmet mellan cellerna och bland annat deltar i transporten av näringsämnen.

Avläsningarna skannas antingen manuellt eller överförs via Bluetooth till en mottagare som visar och registrerar dem.

Kontinuerlig glukosmätning jämfört med blodglukosmätare 

Om du är osäker på om kontinuerlig glukosmätning eller en blodglukosmätare passar dig bäst är det en bra idé att titta på för- och nackdelar med båda metoderna. 

Kontinuerlig glukosmätning (CGM)

Det finns ett antal fördelar med att använda CGM. För det första registrerar ett CGM-system mätvärdena kontinuerligt under dygnet. Med CGM kan du se förändringar av blodglukosnivån nästan i realtid och får varningar som hjälper dig reagera direkt för att förhindra hyper- eller hypoglykemi. Med CGM går det i princip att se en persons glukosmönster över hela dygnet, vilket gör det lättare att förutse och förebygga hyper- och hypoglykemiska episoder. 

CGM kan visa vad som händer när du sover, är stressad eller håller på med andra dagliga aktiviteter. Det är till särskilt stor hjälp för den som har lågt blodsocker under natten och kanske inte vet om det. 

Studier har visat att CGM kan ge mindre oro och ökad livskvalitet genom att ge bättre metabolisk kontroll och göra att blodglukosnivån ligger inom godkänt intervall en större del av tiden och kortare tid i hypoglykemi.

Blodglukosmätare

Det finns även många fördelar med att använda en blodglukosmätare. Blodglukosmätaren ger noggranna mätningar av glukoshalten i blodet i de små blodkärlen (kapillärerna) och ger resultat efter en kort tid endast med hjälp av ett litet blodprov. 

Blodglukosmätare har många funktioner – moderna varianter har Bluetooth och kan synkronisera data med smartphoneappar.

När det gäller nackdelar ger en blodglukosmätare ungefär 4–7 värden per dag. Det betyder att den ger mer begränsade data än ett CGM-system och att dess kliniska effektivitet därför är begränsad. Eftersom en blodglukosmätare bara ger information om en viss tidpunkt är det svårt att se tendenser för blodglukosnivån.

Blodglukosmätare upplevs ofta som obekväma, klumpiga, störande] och förknippas med smärta. Dessutom kan testremsornas kvalitet variera på grund av deras korta hållbarhetstid. 

DIA.SE.224.01-JUN22

Show me:

Om du nyligen har fått diagnosen diabetes, eller hjälper till att ta hand om någon som har det, har du säkert många frågor om behandlingen. En av de viktigaste kanske är hur du ska ta insulinet du har fått utskrivet för att behandla din diabetes. 

I den här artikeln fördjupar vi oss i en metod för att ta insulin själv: insulinpennan.

Moderna smarta pennor kan registrera tidpunkten och mängden insulin vid varje dos, visa senaste tagna dosen och skicka informationen trådlöst till en särskild mobilapp (som du kan ha på din smartphone) via Bluetooth. Det kan göra det lättare att följa och hantera data om insulininjektionerna, och det går också att dela data med sjukvårdspersonalen.

Vilka är stegen när man använder en insulinpenna?

När du börjar använda insulinpenna för första gången får du lära dig av din diabetesmottagning hur du använder den på rätt sätt. 

Det finns ett antal steg att följa när du ska använda en insulinpenna:

1. Fäst en ny nål på pennan.

2. Förbered pennan så att du säkert får rätt injektion och får bort eventuell luft (detta kallas även säkerhetstest) genom att vrida fram två enheter och injicera dem i luften.

3. Välj den insulindos du behöver med ratten.

4. Injicera dosen genom att trycka på knappen på pennan. Håll kvar nålen i huden i 5–10 sekunder (tiden kan variera mellan olika pennor).

5. Ta bort nålen från pennan efter dosen och kassera den på ett säkert sätt.

Om du byter typ av insulinpenna är det viktigt att du kontrollerar i bruksanvisningen om den nya pennan ska hanteras på annat sätt än den gamla.

Vilka typer av insulinpennor finns?

Insulinpennor kan ha många olika former och storlekar, men alla är antingen förfyllda engångspennor eller påfyllningsbara flergångspennor.

En engångsinsulinpenna är en penna som innehåller en förfylld insulinpatron. När alla doserna i engångspennan har använts kasseras pennan.

En återanvändbar insulinpenna har inte en fast insulinpatron inuti utan när allt insulin i patronen har använts byts patronen ut mot en ny. Insulinpatronerna passar för en viss typ av penna och kan inte användas i andra pennmodeller.

Varje typ av insulinpenna har sina för- och nackdelar. Förfyllda engångspennor är ofta lättare, mindre och enklare att använda, eftersom de inte behöver vara konstruerade för att ladda nya insulinpatroner. I gengäld har vissa typer av påfyllningsbara pennor vissa funktioner, bland annat minne, som förfyllda pennor inte har.

Om du funderar på att använda en insulinpenna för att hantera din diabetes ska du prata med ditt diabetesvårdteam om vad som passar bäst för dig. De kan hjälpa dig välja rätt. 

Vad är det för skillnad mellan insulinpennor och insulinpumpar?

En insulinpump är en annan metod att ta insulin för behandling av din diabetes.

En insulinpenna används för att ge doser av insulin vid bestämda tillfällen. En insulinpump tillför insulin till kroppen kontinuerligt (basalnivå). Sedan går det att ta en extra insulindos vid måltider för att motverka för högt glukosvärde (bolusdos).

Delarna i en insulinpump

De olika pumpmodellerna ser olika ut, men alla pumpar har samma grundkomponenter. 

I pumphuset finns en behållare med insulin som kallas reservoar. Insulinet som tillförs till kroppen finns i reservoaren. 

Hos vissa insulinpumpar ansluts pumphuset med reservoaren till en slang som i sin tur kopplas ihop med en liten nål i huden, ett så kallat infusionsset. I andra pumpmodeller sitter pumpen med reservoaren och nål fast direkt på huden med en häfta (en så kallad pod eller pactchpump).

Reservoaren, slangen och kanylen eller poden är engångsartiklar som behöver bytas var tredje dag.

Själva pumpen kan ha många funktioner som gör det lättare för användaren att hantera sin diabetes. Det går att ställa in många olika insulindoser och olika profiler för olika situationer (t.ex. sjukdom och träning). Studier har visat att den som använder en insulinpump klarar bättre att hålla blodglukoshalten på rätt nivå.

Fördelar och nackdelar med insulinpump jämfört med insulinpenna

Om du nyligen har fått diagnosen diabetes kanske du är osäker på vilket behandlingssätt som passar dig bäst. Punkterna nedan kan vara till hjälp med att välja om en pump eller en penna vore det bästa för dig.

Här är några av för- och nackdelarna med insulinpennor respektive insulinpumpar.

Insulinpenna: fördelar

• Enkel att ha med sig

• Effektivt, noggrant och bekvämt sätt att ta insulin 

• Enkelt att injicera

• Flexibelt med både en- och flergångsalternativ

Insulinpenna: nackdelar

• Det går inte att blanda olika typer av insulin

• Svårt att finjustera doseringen

• Användarfel kan göra att pennan och doseringen fungerar dåligt

Insulinpump: fördelar

• Minskar antalet stick

• Liknar mer hur bukspottkörteln frisätter insulin

• Pod/patchpumpar som inte kopplas bort garanterar kontinuerlig tillförsel av insulin

• Insulintillförseln anpassas efter livsstilen

• Kan integreras med system för kontinuerlig glukosmätning – CGM

• Kan ha funktioner för att minska risken för hypoglykemi till exempel tillfällig sänkning av basaldosen vid träning kan hjälpa till

Insulinpump: nackdelar

• Du måste kunna hantera eventuella tekniska problem och reservbehandling.

• Du får snabbare insulinbrist om pumpen går sönder eftersom du inte har något långverkande insulin.

• Pumpslangen kan fastna på olämpliga ställen.

• Vissa pumpmodeller kan upplevas odiskreta och klumpiga att bära, framförallt för mindre barn. 

• Du behöver ta hand om din hud och dina infusionställen för att förebygga reaktioner av nål eller häfta

Hänsyn tas till dina individuella behov när man väljer lösning för insulinbehandlingen. Du kan diskutera valet med ditt diabetesteam.

DIA.SE.225.01-MAJ22

Show me:

Om du nyligen har fått diagnosen diabetes, eller om du känner någon som har det, har du troligtvis undrat över många saker. Om du själv har fått diabetes har ditt diabetesteam säkert redan svarat på många av dina frågor.

Ifall du har fått insulin utskrivet handlade en del av frågorna kanske om det. Insulin är ett läkemedel som sänker blodsockret och kan användas i behandlingen för den som har diabetes. 

Den här artikeln förklarar vad insulin är, varför du behöver insulin och hur du själv sköter behandlingen genom att ta injektioner med insulin.

Vad är insulin?

Insulin är ett hormon som tillverkas av specialiserade celler i bukspottkörteln, ett av kroppens organ. Insulin reglerar halten av glukos i blodet (blodsockret). Insulinet frisätts till blodomloppet och får celler i hela kroppen att ta upp glukos från blodet. Insulinet reglerar även kroppens användning av kolhydrater, fett och protein.

Insulin togs fram och renades första gången 1921. Forskarna som visade att det nya ämnet kunde sänka glukoshalten i blodet fick Nobelpriset i medicin 1923 för sin upptäckt. Du kan läsa mer om det i vår korthistorik om insulin.

Insulin är ett väldigt vanligt läkemedel som används över hela världen. Man räknar med att det sammanlagt finns mellan 150 och 200 miljoner personer med diabetes som använder insulin.

Vad är insulininjektioner?

Miljontals människor injicerar sig själva med insulin varje dag. Många andra diabetesläkemedel går att ta som tabletter eller en lösning, men det fungerar inte med insulin. Det måste ges under huden (subkutant), i en ven (intravenöst) eller i en muskel (intramuskulärt).

Den som har diabetes tar sitt insulin subkutant, genom att injicera det i fettlagret under huden med hjälp av en nål som fästs på en spruta eller med en insulinpenna. I de nordiska länderna används oftast insulinpenna. Det går också att använda en insulinpump för att tillföra insulin till kroppen.

Vilken typ av diabetes kräver injektioner med insulin?

Det finns flera typer av diabetes. Vissa typer måste behandlas med insulin. Andra typer går att behandla med insulin men det behövs inte alltid. Det beror på hur personens diabetes reagerar på andra behandlingar och på förebyggande åtgärder.

Typ 1-diabetes

Vid typ 1-diabetes har de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln förstörts av kroppens eget immunsystem. Det gör att kroppen får brist på insulin och måste få insulin tillfört utifrån genom behandling. 

Samma sak gäller om bukspottkörteln tagits bort helt eller skadats så att den inte längre kan producera insulin.

Insulin krävs alltid vid typ 1-diabetes. För den som har typ 1-diabetes eller av annan anledning inte kan producera insulin är insulinbehandlingen livsviktig.

Typ 2-diabetes

Vid typ 2-diabetes har kroppens celler blivit resistenta (okänsliga) mot insulin. Vi vet inte exakt vad som orsakar typ 2-diabetes, men faktorer som ärftlighet och fetma har betydelse. Bukspottkörteln försöker motverka tillståndet genom att producera mer och mer insulin. De insulinproducerande cellerna klarar inte av det i längden, och då går sjukdomen in i en ny fas. 

Insulin krävs ibland vid typ 2-diabetes. Det är en av många olika behandlingar som finns för personer med typ 2 diabetes.

Graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes utvecklas under graviditeten. Den kan behandlas genom att man ändrar sina matvanor och motionerar. Det kan hända att man måste ta insulin om det inte går att få kontroll över blodsockret enbart med kost och motion.

Monogen diabetes (MODY)

En annan typ av diabetes kallas monogen diabetes, eller MODY. Det är egentligen ett samlingsnamn för olika typer av ärftlig diabetes. Dessa kan bäst beskrivas som en form av typ 2 diabetes hos unga. En genetisk mutation (en förändring av arvsanlagen i kromosomerna) påverkar cellerna i bukspottkörtelns förmåga att tillverka eller släppa ut insulin. Olika varianter av MODY behandlas olika. Vissa varianter går att behandla med läkemedel som innehåller ämnet sulfonylurea i låga doser,vissa behöver andra diabetesläkemedel och insulin kan behövas till vissa former.

Vilka typer av insulin finns?

Insulin kan klassificeras på olika sätt. Ett sätt är efter hur snabbt insulinet verkar när det har injicerats.

• Direktverkande insulin: högst effekt efter 30 minuter, varar i 3–5 timmar. Direktverkande insulin används i samband med måltider eller för att korrigera ett högt blodsocker.  Vid behandling med insulininjektioner brukar man kombinera direktverkande insuliner med ett långverkande insulin för att hålla glukoshalten i blodet på rätt nivå över hela dygnet
• Kortverkande insulin: högst effekt efter 90–120 minuter, varar i 6–8 timmar. Denna typ av insulin tas före måltider, men används mer sällan i dagens diabetesvård.
• Medellångverkande insulin: högst effekt efter 4–8 timmar. Medellångverkande insulin hjälper till att hantera blodsockret under dygnet och tas oftast två gånger per dag. 
• Långverkande insulin: finns i flera varianter, verkar i från 12 timmar och upp till 3 dygn. Genom att denna typ av insulin har så lång verkningstid får det en platåeffekt som gör att man inte behöver ta insulin lika ofta. 

Det finns också insulinläkemedel som innehåller en blandning av kortverkande och medel- eller långverkande insulin . Dessa kallas mixinsulin eller blandinsulin.

Var kan jag injicera insulin?

Oftast injiceras insulin i lagret av underhudsfett, precis under huden. Det kallas subkutan injektion. Det anses lättare att injicera under huden än med andra metoder, som intravenöst (i en ven) eller intramuskulärt (i en muskel).

De ställen som rekommenderas för insulininjektion är magen, låren, skinkorna och överarmarna.

Alla ställena passar inte för alla som behöver injicera insulin. För barn och personer med lite underhudsfett eller mycket magmuskler kan det till exempel vara svårt att lyfta upp ett hudveck på magen att injicera i.

Det rekommenderas också att man ”roterar” injektionsställen. Det betyder att man inte ska injicera på samma ställe många gånger i rad utan växla mellan olika platser. Det minskar risken för komplikationer av injektionerna,såsom ärr eller att det bildas fettkuddar under huden. Det är också viktigt att komma ihåg att insulin tas upp på olika sätt från olika injektionsställen. Därför ekommenderas rotation inom ett visst område.

Så här tar du insulininjektioner

Insulininjektioner kan tas med nål och spruta. I de Nordiska länderna används oftast insulinpennor. Dessa ser ut som en tjockare penna, fungerar som en spruta och innehåller insulin i en förfylld ampull. 

Både injektionsflaskor och ampuller med insulin till sprutor eller pump och insulinpennor ska förvaras i kylskåp innan de öppnas. När förpackningen har öppnats förvaras normalt insulinet i  rumstemperatur. 

Ditt diabetesteam lär dig rätt teknik för att injicera insulin. I princip går det till så här:

• Spruta ut 1-2 enheter insulin i luften för att se till att insulin finns framme i spetsen av nålen
• Välj vilken dos du ska ha
• Välj injektionsställe
• Lyft upp huden med tummen och pekfingret
• Sätt in nålen
• Injicera insulinet
• Håll kvar nålen och räkna långsamt till 10
• Dra ut nålen
• Släpp hudvecket

Du kommer att få lära dig injicera insulin på rätt sätt. 

Det finns andra tekniska lösningar för att ge insulin, bland annat olika typer av insulinpumpar.

Bieffekter av insulininjektioner

Alla läkemedel kan ha olika biverkningar. Det gäller även insulin.

Biverkningarna av insulin kan delas upp i biverkningar på kroppen av själva insulinet och bieffekter av att du tar injektioner.

Bland de biverkningar själva insulinet kan ha finns hypoglykemi (för lågt blodsocker) och viktuppgång. I sällsynta fall kan elektrolytbalansen rubbas, till exempel i form av brist på kalium.

Bieffekter av injektionerna kan vara smärta på injektionsstället, ärr eller något som kallas lipodystrofi, som gör att det bildas fördjupningar (kratrar) eller svullnader i huden.

Insulininjektioner: sammanfattning

Insulininjektioner är en viktig behandling för den som har diabetes. Diabetesteamet lär dig hantera din diabetes med insulin och hur du injicerar insulin på rätt sätt så att det får önskad effekt.

Om du vill ha mer information om insulin, om injektioner eller om hur du hanterar din diabetes bäst ska du prata med diabetesteamet. De hjälper dig med det du behöver veta.

DIA.SE.226.01-JUN22

Show me:

Om du nyligen har diagnostiserats med diabetes kanske du vill veta mer om blodsockermätning – till exempel vad det är, hur det fungerar och vilka olika typer av glukosmätare det finns. 

Läs mer om blodsockermätning i vår guide nedan.

Vad är blodsockermätning och varför är det viktigt?

När du lever med diabetes är regelbunden blodsockermätning avgörande för att hjälpa dig att hantera dina blodsockernivåer, bibehålla din hälsa och minska de långsiktiga komplikationerna av diabetes.

Blodsockernivåer som är för höga eller för låga kan potentiellt orsaka lång- och kortsiktiga komplikationer som kan påverka din nuvarande och framtida hälsa. 

Blodsockermätning är den process där du kontrollerar hur mycket glukos som finns i ditt blod för att se till att dina nivåer inte blir för höga eller för låga.

Regelbundna glukostester hjälper dig att lära dig om hur mat, träning, sjukdom och stress påverkar dina blodsockernivåer, så att du kan arbeta tillsammans med din vårdgivare för att anpassa din behandling och aktivt hantera din diabetes med tillförsikt.

Typer av blodsockertestning

Traditionellt har blodsockertestning bestått av två olika typer av tester: självmätning av blodsockernivåer (SMBG) – som du utför på egen hand hemma – och blodprov för att mäta ditt glykerade hemoglobin (HbA1c) som utförs av vårdpersonal.

Nedan förklaras hur båda typerna av blodsockertestning fungerar och vad de gör.

Självmätning av blodsockernivåer (SMBG)

Självmätning av blodsockernivåer innebär att du regelbundet sticker dig i fingret (flera gånger om dagen) och sedan använder ett hemprovtagningskit för att mäta blodsockret vid just det ögonblicket i tiden. 

Att testa ditt eget blodsocker på det här sättet kan göras både hemma eller när du är ute och rör på dig – ditt diabetesteam kommer att lära dig hur du utför testet och agerar på resultaten.

Att följa en strukturerad självmätningsregim kan hjälpa dig att förbättra din diabetesbehandling och hålla dina blodsockernivåer så nära det normala som möjligt när du lever med typ 1- eller typ 2-diabetes. Men denna typ av testning ger bara en ögonblicksbild av ditt blodsocker; den kan inte identifiera problem mellan fingerstick eller förutsäga kommande episoder av hypoglykemi.

HbA1c-test

HbA1c-test (eller glykerat hemoglobintest) är ett blodprov som visar dina genomsnittliga blodsockernivåer under de senaste två till tre månaderna. 

Målet för blodsockret för de flesta som lever med typ 1-diabetes är 52 mmol/mol eller lägre – men din vårdgivare kommer att anpassa ditt mål efter din diabetes och dina behov.

HbA1c är ett mycket användbart test och är det rekommenderade sättet att bedöma diabetesbehandlingen och förutsäga din risk att utveckla komplikationer. 

Det har dock vissa begränsningar; det ger bara ett genomsnitt av dina blodsockernivåer och upptäcker inte snabba förändringar, såsom episoder av högt eller lågt blodsocker och hyperglykemi efter maten. 

Typer av blodsockermätning (och mätare)

För personer som lever med diabetes kan regelbunden blodsockertestning vara ett obekvämt och obehagligt livslångt åtagande. Nya tekniker ger dock mer effektiva och bekväma sätt att mäta och reglera blodsockernivåerna tjugofyra timmar om dygnet.

Blodsockermätning – i synnerhet kontinuerlig glukosmätning (CGM) – ger en bekväm översikt av blodsockernivåerna och kan förbättra din hantering av din diabetes.  

Det finns olika glukosmätare tillgängliga för personer som lever med diabetes. Nedan går vi närmare in på dessa tre alternativ för blodsockermätning.

Kontinuerlig blodsockermätning i realtid (rt-CGM)

Kontinuerlig blodsockermätning eller (rt-CGM) i realtid är ett innovativt sätt att kontrollera ditt blodsocker dygnet runt. Det är ett medicinskt hjälpmedel (som använder en liten sensor som sätts in under huden) och som mäter dina glukosnivåer kontinuerligt och per automatik dag och natt, även när du sover. 

Sensorn vidarebefordrar resultaten via en sändare till en monitor eller smarttelefon så att du kan se dina glukosnivåer i realtid, identifiera glukosmönster och upptäcka toppar och dalar. Rt-CGM-enheter kan skicka larm eller varningar om de upptäcker problem som höga eller låga värden eller snabba förändringar i ditt glukos.

Enheten mäter glukos i din interstitiella vätska (vätskan som omger cellerna i din kropp) snarare än dina blodsockernivåer. Det finns en liten fördröjning mellan glukosförändringar i denna interstitiell vätska och ditt blodomlopp, så ditt glukosvärde från rt-CGM kan skilja sig något från resultatet av ett fingerstick. 

Forskning visar att CGM är en förbättring av traditionell självmätning. Att använda en enhet för kontinuerlig glukosmätning kan förbättra din diabetesbehandling – minska risken för hypoglykemi eller hyperglykemi, minska ditt Hba1c och skydda mot långtidskomplikationer. 

Glukosmätning med skanning

Glukosmätning med skanning (FGM) kallas ibland intermittent skannad kontinuerlig glukosmätning (isCGM). 

På samma sätt som CGM mäter glukosmätare med skannning dina glukosnivåer utan stick i fingret – med hjälp av en liten sensor som sätts in precis under huden, som skannar glukosnivåerna i vätskan runt dina celler. Denna bärs i upp till 14 dagar. Även med denna typ av mätare får du en liten fördröjning av dina glukosvärden och dessa kan därför skilja sig något från resultatet av ett fingerstick.

Till skillnad från en CGM, mäter och visar inte skanningsmätaren glukosvärden kontinuerligt. Istället får du bara glukosvärdena på begäran när du skannar din sensor.

Glukosmätare med skanning har dock vissa nackdelar – de är i allmänhet inte lika exakta som nyare CGM-enheter och kan inte anslutas till en insulinpump. De varnar inte heller för snabba förändringar i dina glukosnivåer, till skillnad från många CGM-system.

Vem kan ha nytta av blodsockermätning?

Många personer som lever med diabetes skulle kunna dra nytta av blodsockermätning med någon av ovanstående metoder. Färre smärtsamma fingerstick, förbättrad diabetesbehandling och färre antal av farliga episoder av hypoglykemi kan förbättra användarnas hälsa och välbefinnande.

 

DIA.SE.238-01-APR2022

Show me:

Om du nyligen  fått typ 1 diabetes känner du kanske inte till de olika sätten du kan ta ditt insulin.Det kan vara. insulinpumpsbehandling eller  injektioner med insulinpenna. Du kommer förmodligen att vilja veta vad skillnaden är mellan dem och vad som skulle passa dig bäst av de vanliga diabetesbehandlingarna – insulinpumpar jämfört med injektioner med penna.

Oavsett om du är van att leva med diabetes typ 1 eller nyligen har fått diagnosen kan det vara till hjälp att känna till skillnaderna mellan insulinpumpsbehandling och behandling med insulinpenna. 

I den här artikeln kommer vi att skriva om för- och nackdelarna med dessa behandlingar för att hjälpa dig förstå de olika alternativen och fundera på vilket sätt som skulle passa dig bäst för att hantera din diabetes i ditt dagliga liv. Diskutera sedan med ditt diabetesteam för att komma fram till val av behandling.

Insulinbehandling för typ 1-diabetes

Insulin är ett hormon som bildas i din bukspottkörtel och hjälper din kropp att hålla jämna blodglukosnivåer (blodsockernivåer) och använda glukos (socker) som energi. Om du har typ 1-diabetes skapar din bukspottkörtel för lite, eller inte något insulin alls. Du får insulinbrist.   

Att ta insulin genom insulininjektioner eller med pump behövs för att hålla jämna och normala glukosnivåer i kroppen och behandla diabetesen.

Forskning visar att insulinbehandling fungerar för att hantera blodsockret. Detta kan hjälpa till att förebygga diabeteskomplikationer inklusive retinopati, neuropati, nefropati och hjärt-kärlsjukdom samt hjälpa dig att leva bra med diabetes. Men vad är det lämpligaste sättet att få det insulin du behöver?

Det finns flera olika alternativ av insulinbehandling. Traditionellt har insulinbehandling för diabetes varit injektioner av insulin flera gånger om dagen. För personer som använder insulininjektioner med penna kan de dagliga aktiviteterna behöva anpassas efter insulininjektionerna och man kan behöva tydliga matrutiner. 

Insulinpump är en annan behandlingsform som har utvecklats för att ge små regelbundna doser av snabbverkande insulin som mer efterliknar hur insulin produceras och släpps ut hos personer utan diabetes. Detta gör det möjligt för personer med diabetes att uppnå en god blodsockerkontroll samtidigt som risken för hypoglykemi (lågt blodsocker) minimeras.

Vad innebär injektionsbehandling med insulinpenna?

Injektioner med insulinpenna två eller flera gånger per dag är ett sätt att behandla diabetes. Det finns två typer av insulinregimer beroende på typ av diabetes, dina diabetesbehov, din livsstil och dina preferenser. Vid typ 1 diabetes används det som kallas flerdosbehandling (eller MDI,Multiple Daily Injections) som normalt innebär 4-8 injektioner om dagen. För de med typ 2 diabetes finns även alternativet tvådosbehandling med mixinsulin.

Det finns olika typer av insulin, som kännetecknas av deras hur snabbt de börjar verka och hur länge de har effekt i kroppen.

Flerdosbehandling (MDI) innebär att du injicerar två typer av insulin – långverkande insulin plus snabbverkande insulin vid måltider.

Du tar vanligtvis långverkande (eller medellångverkande) så kallat ”basinsulin” en eller två gånger om dagen. Detta basinsulin efterliknar frisättningen av insulin från bukspottkörteln som personer utan diabetes har mellan måltiderna. Du injicerar också snabbverkande insulin (kallas ”bolus”) innan du äter – cirka 10–15 minuter före måltid. Dessa snabbverkande bolusinjektioner hjälper din kropp att ta hand om kolhydraterna i maten och minskar blodsockertopparna efter måltider. Snabbverkande insulin tas vanligtvis minst tre gånger om dagen med huvudmåltider. Snabbverkande insulin kan ofta behövas även vid snacks eller mellanmål.
Behandling med mixinsulin kallas också tvådosbehandling. Det innebär att en färdiggjord  blandning av kort- och medellångverkande insulin tas två gånger om dagen, före frukost och middag.

Flerdosbehandling är inte lämpligt för alla, så ibland rekommenderas injektioner två gånger dagligen istället. Det är idag ovanligt att personer med typ 1 diabetes använder tvådosbehandling, men det används för personer med insulinbehandlad typ 2 diabetes.

Vad innebär insulinpumpsbehandling?

Vid insulinpumpsbehandling (som även kallas kontinuerlig subkutan insulininfusion) används en liten digital enhet för att leverera snabbverkande insulin till kroppen 24 timmar om dygnet. Insulinet tillförs genom en tunn kanyl som förts in under huden och sitter på plats med en klisterhäfta. Detta ger en kontinuerlig tillförsel av basalt insulin, och du kan lägga till bolusdoser när du äter. 

Insulinpumpar efterliknar  kroppens naturliga insulinutsöndring mer– vilket hjälper till att stabilisera blodsockernivåerna och förbättra livskvaliteten.

Insulinpumpar möjliggör mer exakt insulindosering, för många en bättre blodsockerhantering och en mer flexibel livsstil. Diabetesexperter har beskrivit insulinpumpar som en av de viktigaste utvecklingarna inom diabetesbehandling under de senaste femtio åren.  

Idag, i de Nordiska länderna har en stor del av barn- och ungdomar med typ 1 diabetes, insulinpump. Även om generellt sett, de flesta med diabetes inte har pump så fortsätter insulinpumpsbehandling att öka. 

För- och nackdelar med insulinpumpar jämfört med injektioner med penna

Om du har typ 1-diabetes kan du kanske välja att använda en insulinpump eller använda flera dagliga injektioner. Val av behandling görs alltid tillsammans med ditt diabetesteam. Att välja mellan pump och penna kan vara svårt – speciellt om du inte vet mycket om dessa behandlingar – och det är därför det är användbart att känna till för- och nackdelarna med båda.

Nedan är några av de viktigaste för- och nackdelarna med att använda en insulinpump, som kan hjälpa dig i diskussionen och valet  mellan detta och att använda insulinpennor. 

Fördelar med insulinpumpar

Här är några av fördelarna med att använda insulinpumpar:

• En insulinpump kan stabilisera dina blodsockervärden och göra det lättare att hantera diabetesen jämfört med pennbehandling. Studier har visat att insulinpump kan sänka Hba1c (långtidsblodsockret), hos både vuxna, barn och tonåringar som lever med diabetes, särskilt om HbA1c från början är högt
• En pump kan minska risken för svår hypoglykemi, dvs väldigt låga blodsockervärden, jämfört med flerdosbehandling med insulinpenna (MDI).
• Insulinpumpar kan generellt ge dig ett större oberoende, större flexibilitet med måltider, träning och livsstil samt förbättra sömnen – öka det psykiska välbefinnandet och förbättra livskvaliteten, oavsett om du är vuxen eller barn som lever med typ 1-diabetes.
• Du byter ut kanylen varannan till var tredje dag, vilket innebär mycket färre stick jämfört med injektioner.
• Pumpar är flexibla; du kan programmera olika mängder i basalinsulintillförsel för olika timmar på dygnet, beroende på ditt behov.  Du kan finjustera insulintillförseln för att på bästa sätt individualisera behandlingen och din blodsockerkontroll. Du kan också snabbt och diskret ta en bolusdos med insulin utan att behöva en injektion.
• Pumptekniken utvecklas snabbt. En del pumpar kan integreras med kontinuerlig glukosmätning (CGM) och i vissa fall automatiskt pausa insulintillförseln vid eller innan låga blodsockervärden. Det finns även  slutna insulinpumpssystem som delvis  automatiserar insulintillförseln, vilket gör det lättare att hantera din diabetes och uppnå glukosmålvärden.

Nackdelar med insulinpumpar

Nedan är några av nackdelarna med att använda insulinpumpar och anledningar till varför du kanske föredrar att använda insulinpenna:

• Det är bra att lära sig kolhydraträkning, då kan pumpen lättare hjälpa dig med dosförslag och du använder pumpen på ett mer effektivt sätt. Det kan ta ett tag att bli skicklig och självsäker. 
• Det kan vara utmanande att programmera och använda pumpen om du har nedsatt syn eller funktion i händer och fingrar.
• Du behöver kunna hålla koll på ditt blodsocker med en kontinuerlig glukosmätare (eller testa ditt blodsocker fyra till sex gånger om dagen).
• Du behöver bära pumpen på kroppen. Vissa människor tycker att pumpar är obekväma. Slangpumpar kan haka fast i kläder eller annat och pumpar kan vara synliga i åtsittande kläder. Eftersom det idag finns pumpar både med och utan slang, kan du ofta välja vilken typ av pump som passar bäst för dig
• Det finns en liten risk att utveckla en hudinfektion från kanylen.
• Du behöver ta hand om din hud för att förebygga hudreaktioner. Vissa personer kan utveckla en (allergisk) reaktion mot limmet.
• Det finns risk för hyperglykemi eller diabetisk ketoacidos om pumpen inte fungerar eller om slangen är blockerad.

Insulinpump jämfört med insulinpenna: att välja mellan de två

När det gäller insulinpumpar jämfört med insulinpenna handlar det om att hitta rätt behandling för dig. 

Insulinpumpar erbjuder många fördelar jämfört med dagliga injektioner, särskilt när det gäller livskvalitet. Forskning visar också att pumpar är bättre på att hantera blodsockernivåer, vilket resulterar i färre komplikationer, både de med akuta symptom och komplikationer på längre sikt.

Att bära en medicinsk utrustning som en pump passar inte alla. Avancerade pumpar  kan vara utmanande att programmera. Det kan ta lite tid att lära sig hur man blir skicklig på att använda dem. Det finns pumpar som är enkla och mindre avancerade att använda, där du ändå får pumpbehandlingens fördelar. Vissa användare kan ha svårigheter att bära en pump. Det kan röra sig om obehag, att fastna med pumpen eller slangen, en risk för  infektioner eller allergiska reaktioner. 

När du funderar på insulinpump och olika behandlingsalternativ ska du prata med din diabetessköterska eller läkare i diabetesteamet. De kan hjälpa dig att jämföra de olika alternativen, effekterna  på ditt välbefinnande, ditt dagliga liv, troliga effekter på dina glukosvärden och framtida hälsa och ge råd om det bästa alternativet för dig.

 

DIA.SE.236-01-APR2022

Show me:

Läs vidare för att ta reda på vad ett diabetestest består av, och de kriterier som en diagnos av diabetes är baserade på.

Test för typ 1- och typ 2-diabetes

För att ta reda på om du har diabetes kommer vårdpersonal att ta ett blodprov för att mäta dina blodsockernivåer. Detta blodprov kan tas på ett medicinskt laboratorium:

• efter minst 8 timmars fasta
• när som helst på dagen
• efter att ha druckit en söt dryck (75 g glukos utspädd i vatten) efter en fasteperiod på minst 2 timmar. Detta test kallas oralt glukostoleranstest (OGTT).

Enligt de senaste riktlinjerna från Världshälsoorganisationen (WHO) och Internationalla Diabetesfederationen (IDF) kan du få diagnosen diabetes om dina blodprovsresultat visar att:

• din blodsockernivå är 7,0 mmol/l eller högre när blodprovet togs på fastande mage
• din blodsockernivå är 11,1 mmol/l eller högre när blodprovet togs när som helst på dygnet
• din blodsockernivå är 11,1 mmol/l eller högre två timmar efter OGTT
• ditt HbA1c (glykerat hemoglobin) är lika med eller högre än 48 mmol/mol, oavsett om blodprovet togs på fastande mage eller inte. Det ska noteras att det kan finnas andra orsaker till ett högt HbA1c-värde än diabetes (t.ex. graviditet, järnbrist eller sjukdom i mjälte, lever eller njurar).

Resultaten ska bekräftas genom att ta ytterligare ett eller flera blodprov inom 14 dagar efter det första testet. Om en diagnos bekräftas kan andra indikatorer sedan tas i beaktande och analyseras för att avgöra om det är typ 1- eller typ 2-diabetes:

• ålder
• kroppsmasseindex (BMI)
• symtom

förekomsten av autoantikroppar i blodet, riktade mot de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln (betaceller i de Langerhanska öarna).

Testning för prediabetes

Testning för prediabetes (när det finns en hög risk att utveckla typ 2-diabetes) kan också göras genom att ta ett eller flera blodprov].

Dina blodprovsresultat visar på en diagnos på prediabetes när:

• ditt fasteblodsocker är under 7,0 mmol/l, OCH ditt blodsocker är mellan 7,8–11,1 mmol/l två timmar efter OGTT
• ditt fasteblodsocker är mellan 6,1–6,9 mmol/l.

Screening för graviditetsdiabetes

Definitionen på graviditetsdiabetes är diabetes som utvecklas eller diagnostiseras för första gången under graviditeten (vanligtvis efter den 24:e veckan).

Screeningkriterierna för diagnos av graviditetsdiabetes enligt definitionen av WHO är:

• ett fasteblodsocker på 5,1 mmol/l eller högre
• ett glukostoleranstest som resulterar i en blodsockernivå på 10.0 mmol/l eller högre efter en timme, och ett blodsocker på 8,5 mmol/l eller högre efter två timmar.

Om du har det minsta tvivel eller några frågor kan det vara bra att kontakta din vårdcentral.

 

DIA.SE.237-01-APR2022

Show me:

Under senare år har ett antal vetenskapliga studier undersökt de möjliga effekterna av stress på diabetes och visat att det går att lära sig att förebygga och hantera det. I den här artikeln hittar du  användbar information om sambandet mellan diabetes och stress, samt några rekommendationer som kan hjälpa dig att hantera de stressiga situationer du kan stöta på i ditt dagliga liv.

Är diabetes en orsak till stress?

En studie som involverade nästan 9 000 vuxna fann att behandling av diabetes orsakar ångest och stress hos så många som 45 % av de människor som lever med diabetes.

Att ständigt behöva ha koll på blodsockret, tänka på vad man äter, ta insulin och/eller andra diabetesmediciner kan  ta ut sin rätt på det dagliga välbefinnandet. Lågt blodsocker (hypoglykemi), förändringar i behandlingen och att bekanta sig med ny teknik (t.ex. insulinpump eller kontinuerlig glukosmätning) är också  situationer som kan vara stressande.

Hur människor reagerar på en stressig situation eller händelse skiljer sig från person till person. För vissa kan stress upplevas positivt, till exempel när det uppfattas som en utmaning. Skillnaderna i reaktion kan förklaras på flera sätt: sammanhanget där stressen uppstår är en viktig faktor, men det beror också på personlig historia och möjligheten att ha en stöttande omgivning.

Påverkar stress blodsockret?

Stress är en av kroppens naturliga reaktioner när den står inför en situation som kan vara hotande på något sätt.

Som svar gör sig kroppen redo att agera – flykt- och kamprespons – och behöver därför fylla på med energi. Ett sätt att göra detta på är att producera ett antal stresshormoner, till exempel kortisol. Detta hormon stimulerar frisättningen av glukos (socker) och lipider (fetter) i blodet. Det höjer i sin tur blodsockernivåerna vilket kan vara mer eller mindre långvarigt.  

De exakta effekterna av stress på blodsockret är komplexa och man har inte full kunskap om dem ännu.  Vetenskapliga fakta tyder på att enbart kronisk stress har inverkan på blodsockerhanteringen på längre sikt och därför på HbA1c-nivåerna.

Många studier tyder också på att stressens inverkan på diabetes är något mer indirekt. Att vara stressad eller orolig kan leda till att man blir mindre uppmärksam på behandling och livsstil (rökning, alkoholkonsumtion, fysisk inaktivitet och kosten), och därför  leder till mindre noggrann hantering av blodsockret .

En studie har dessutom visat att inte alla stressiga situationer har en negativ inverkan på blodsockerhanteringen. I den här studien ombads deltagarna att skilja mellan positiva stressande händelser (t.ex. att förlova sig, ett barns födelse eller ett byte av jobb) och negativa stressande händelser (t.ex. konflikt eller en älskads död) som hade inträffat i deras liv under det senaste året.

Resultaten visade att de med generellt högre blodsockernivåer hade upplevt negativ stress, medan de som rapporterade positiv stress tenderade att förbättra sin diabeteshantering!

Tips på hur man hanterar stress

Flera studier har visat på några gemensamma punkter för bra stresshantering:

• lära sig känna igen och minska källor till stress, t.ex. genom muskelavslappning, andningsövningar, meditation och att arbeta mentalt med det positiva 
• att försöka sätta upp, mätbara  mål  för sig själv som är rimliga att uppnå, till exempel genom att schemalägga en 20 minuters promenad 3 dagar i veckan vid samma tid på dagen
• lägga in  trevliga fritidsaktiviteter i det dagliga livet
• ångestdämpande eller antidepressiva medel (rådgör alltid med läkare för eventuell läkemedelsbehandling och recept).

De positiva effekterna av stresshantering främjar psykiskt välbefinnande och kan i vissa fall även ha en positiv inverkan på blodsockret. Vissa studier har faktiskt visat att om man lär sig att hantera stress så kan det bidra till bättre blodsockerkontroll.

 

DIA.SE.235-01-APR2022

Show me:

Tatueringskonsten har en lång historia, och de former av tatuering vi känner igen idag har sitt ursprung i Polynesien. Det var sjömän som spred tatueringskonsten över världen, och historiskt har tatueringar haft ett kriminellt stigma. Men nuförtiden är det fashionabelt och vida spritt att skaffa tatuering, och det är inte längre ovanligt att man vill “gadda” sig.

När man har diabetes kan önskan att tatuera sig väcka flera frågor. Är diabetes och tatueringar kompatibla med varandra? Finns det några särskilda försiktighetsåtgärder man behöver vidta?

Diabetes och tatuering

Funderar du över att skaffa din första tatuering men känner att du inte riktigt vågar än? Oroa dig inte. Det är normalt att vara lite nervös inför sin första tatuering. Och när du känner att du är redo för din första tatuering så kommer du nog börja fundera över vad det egentligen innebär. Kommer det göra ont? Kommer det bli som jag förväntat mig? Tänk om jag ångrar mig?

Om du lever med diabetes kanske du dessutom undrar om tatuering ens är möjligt. Svaret är ja! Du har absolut ingenting att oroa dig över. Diabetes i sig utesluter inte en eller flera tatueringar på något vis. Du kan tatuera dig oavsett om du har typ 1- eller typ 2-diabetes!

Att tänka på innan du tatuerar dig

Valet av tatuerare

Att tatuera sig är riskfritt så länge det görs i en seriös studio som följer grundläggande hygienregler. När du väljer din tatuerare kan det vara bra att kontrollera att hens studio är ren och att de använder steril utrustning. Gör research innan du bokar ett möte och försök att hitta en tatuerare som är expert på just det motivet du vill ha. Läs även recensioner online - du kan oftast hitta mycket information och inspiration på Instagram eller i olika Facebook-grupper.

Berätta om din diabetes för tatueraren

Berätta att du lever med diabetes så att din tatueringsartist är medveten om det. Det kan även vara bra att informera din läkare eller andra vårdgivare om att du vill skaffa en tatuering. Då kan de nämligen kontrollera din blodsockernnivå (HbA1c) och bekräfta att dina glukosnivåer är tillräckligt stabila för att du ska kunna läka ordentligt.

Din tatuering, ditt val av motiv

Du bestämmer vilket motiv du vill ha - oavsett om det är symboliskt, kulturellt, religiöst eller estetiskt tilltalande.

För några är en tatuering rent dekorativ, medan det för andra är ett sätt att uttrycka sin individualitet eller en gemenskapskänsla. Det kan också ses som ett sätt att förstärka en positiv självkänsla och kontroll över sin egen kropp.

På senare år har det dykt upp en ny typ av tatuering: den medicinska alert-tatueringen.

För människor som lever med diabetes kan det betyda att man synligt tatuerar exempelvis "diabetes typ 1" eller "diabetes typ 2" för att informera medicinsk personal om ens diabetes i händelse av en nödsituation.

Välj var du ska tatuera dig

Förutom själva motivet så är det även viktigt att tänka på var på huden du ska tatuera dig! Det är såklart helt upp till dig. Men om du lever med diabetes och vill skaffa en tatuering kan det vara bra att undvika vissa ställen på kroppen, såsom fötterna, vaderna, smalbenen eller fotlederna - eftersom huden där har mindre blodflöde, vilket kan fördröja läkning.

Det rekommenderas heller inte att tatuera sig där man injicerar insulin - buk, lår, skinkor eller armar - välj istället att tatuera dig på ett ställe där huden inte är har påverkats.

Läkning och skötselråd för tatuering

När din tatuerare är helt klart med din tatuering så kommer hen ge dig skötselråd för din nygjorda tatuering, tips om vad du ska och inte ska göra och berätta vilka produkter du ska använda. De allmänna rekommendationerna är de följande:

• tvätta din nya tatuering med neutral pH eller antiseptisk tvål;
• applicera en fuktkräm 3 eller 4 gånger om dagen tills den är helt läkt.

En nygjord tatuering läker vanligtvis på runt en vecka.

Om du går till tatueraren när din diabetes är stabil, väljer en bra plats för tatueringen där huden inte är skadad och noggrant följer tatuerarens råd om eftervård kan din drömtatuering bli verklighet och något att glädjas över!

 

Show me:

#DiabetesAwarenessMonth

I dag lever nästan 500 miljoner människor över hela världen med diabetes, och det är fortfarande svårt för många att få insulin och diabetesvård. 

Under hela november, och framförallt på Världsdiabetesdagen den 14 november, vill vi hjälpa till att sprida kunskap om hur det är att leva med diabetes och underlätta tillgången till vård.

Om inte nu, när? 💙

Läs mer om hur vi vill hjälpa göra livet med diabetes enklare:

• Produkter
• Artiklar om att leva med diabetes
• Hantera diabetes
• Kontakta oss för stöd och mer information

Vårt åtagande

Med kunskap och innovativa lösningar inom medicinteknik och läkemedel stöder vi sjukvården och gör vardagen och tillvaron lite lättare för människor som lever med kroniska sjukdomar.

Show me:

Diabetisk fot eller diabetesfot - vad är det?

Upp till en fjärdedel av alla med diabetes får särskilda problem med fötterna. De här besvären kallas för diabetisk fot, eller diabetesfot, och kan ge allvarliga konsekvenser i längden. Men genom att vara vaksam och ta hand om sina fötter, kan man minska risken för att utveckla diabetesrelaterade fotproblem.

Diabetesfot – orsaker och risker

När blodsockerregleringen försämras bidrar det också till förändringar i blodkärlen. Detta gäller särskilt de mest perifera blodkärlen som försörjer tårna, fötterna och underbenen med blod, och därför försämras cirkulationen i nedre delen av benet.

Diabetes kan också leda till skador på nerverna i fötterna, vilket leder till att både känseln och motoriken försämras. Detta kallas perifer neuropati och drabbar många som har diabetes.

Med tiden kan det också uppstå förhårdnader och deformationer i foten, och den försämrade känseln gör att man kanske inte känner att det skaver och trycker på foten i skorna. Det kan därför uppstå sår (som ibland kallas diabetesfotsår) utan att man märker det. Den försämrade blodcirkulationen bidrar till att sådana sår kan vara svårläkta och leda till djupa infektioner. Den allvarligaste komplikationen är när såren inte läker, utan det i stället uppstår gangrän (vävnadsdöd, det som förr kallades kallbrand) och man tvingas amputera.

Det finns olika faktorer som ökar risken att drabbas av diabetesfot:

• Ålder (äldre personer drabbas oftare)
• Övervikt
• Högt blodtryck (eller blodproppar)
• Har haft diabetes under lång tid

Problemen börjar ibland med ett enkelt skavsår eller en felklippt nagel och växer sig successivt större med infektioner och andra komplikationer. Därför ska man vara vaksam och ta väl hand om sina fötter, även om man inte tycker sig ha några riskfaktorer.

Symtom på diabetesfot

Symtomen kan vara väldigt olika och variera stort mellan olika personer.

Vid neuropati kan man uppleva:

• Domningar
• Stickningar
• Kramper
• En brännande känsla
• Smärta i fötter och ben

Men många får bara försämrad känslighet och därmed en reducerad förnimmelse av smärta, värme och köld. Det här kan leda till att man kanske inte känner skavsår eller om fötterna är nedkylda, vilket gör att problem kan hinna utveckla sig innan man ens upptäcker dem. Därför är det särskilt viktigt att personer med diabetes håller koll på om fötterna är för varma eller för kalla, eller om något ser onormalt ut.

En kall fot kan tyda på dålig blodcirkulation medan en varm, röd och svullen fot kan tyda på infektion. Och när man tittar på foten finns det olika tecken som kan tyda på diabetesfot:

• Deformerade tånaglar och/eller tår
• Förhårdnader
• Torr hud
• Färgförändringar i huden
• Sprickor eller sår, ofta med obehaglig lukt

Diabetesfot – behandling och förebyggande

Först och främst ska man förebygga att diabetisk fot uppstår alls. Om den ändå gör det, går behandlingen ut på att undvika komplikationer och minimera risken för att tillståndet förvärras.

De förebyggande åtgärderna är enkla:

• Granska fötterna dagligen – titta noga på dem och känn på dem.
• Tvätta fötterna i ljummet vatten.
• Torka fötterna noggrant – var särskilt noga att torka helt torrt mellan tårna.
• Klipp alltid tånaglarna i rak linje (för att undvika nageltrång)
• Använd rymliga skor med anatomiskt formad innersula som fördelar kroppstrycket jämnt.
• Undvik att gå barfota, och använd alltid strumpor eller sockor i skon för att undvika skavsår.
• Att hålla koll på blodsockernivåerna och leva hälsosamt är också viktigt för att undvika diabetesfot.

Om förhårdnader eller liktornar uppstår bör man kontakta en fotvårdsspecialist, men om man upptäcker sår på foten ska man genast kontakta läkare. Det är mycket viktigt att såriga fötter får medicinsk behandling! Det är för att undvika att problemet förvärras så att man i yttersta fall tvingas till amputation.

Även om man inte ser eller upplever något konstigt med sina fötter är det klokt att ändå låta en fotspecialist undersöka dem någon gång om året.

SE.112-01-JAN2021-E

Show me: