Show me:

Show me:

Show me:

Show me:

Typ 2-diabetes är ett komplext tillstånd som orsakar högt blodsocker (även känt som hyperglykemi) över tid. Om det inte behandlas kan det orsaka allvarliga hälsoproblem.^1,2

Därför är det viktigt med regelbundna diabeteskontroller - även om du inte upplever några symtom. Att upptäcka förhöjda blodsockernivåer  tidigt med enkla blodprov kan göra stor  skillnad när det gäller att förhindra långsiktiga diabetesrelaterade komplikationer.

I den här artikeln går vi igenom de olika blodproverna  för att ställa  en typ 2-diabetesdiagnos, vem som bör överväga att testa sig, vilka symtom  man ska vara uppmärksam på och hur tidig diagnos och behandling kan bidra till att förebygga komplikationer.

Varför är det viktigt att testa sig för diabetes typ 2?

Diabetes drabbar hundratals miljoner vuxna runt om i världen, särskilt personer över 40 år.

Enligt IDF (International Diabetes Federation) förblir upp till hälften av alla personer med typ 2-diabetes odiagnostiserade och riskerar därmed att utveckla diabetesrelaterade komplikationer innan de ens har testats för sjukdomen.² 

Därför rekommenderar de flesta internationella riktlinjer att personer som är över 40-45 år borde screenas för typ 2-diabetes, oavsett om de har riskfaktorer för diabetes eller inte.

Riskfaktorer för diabetes typ 2

Vissa personer löper en högre risk att utveckla typ 2-diabetes. Om du har minst två av följande riskfaktorer kan du ha nytta av en årlig diabeteskontroll, oavsett ålder:

• Du är överviktig eller har fetma 
• Har högt  blodtryck
• Står på antipsykotisk behandling 
• Lever ett stillasittande liv
• Har en familjehistoria av typ 2-diabetes
• Har haft  graviditetsdiabetes
• Har en hjärtsjukdom
• Har höga kolesterol- eller triglyceridnivåer (en typ av fett i blodomloppet)

Att få en tidig diagnos av typ 2-diabetes kan hjälpa dig att hantera det förhöjda blodsockret (hyperglykemi) genom livsstilsförändringar eller behandling.

Symtom på diabetes typ 2

Vården kan också ordinera en kontroll av blodsockret  om du har följande symtom på typ 2-diabetes:

• Ökad törst
• Känner dig trött och kraftlös
• Du behöver kissa ofta
• Dimmig  syn
• Oavsiktlig viktminskning
• Svårläkta sår
• Domningar
• Stickningar

Potentiella komplikationer av diabetes typ 2

Om diabetes inte behandlas kan det leda till flera komplikationer, bland annat

• Perioder med mycket höga blodsockernivåer 
• Retinopati (ett tillstånd där högt blodsocker skadar ögats näthinna), och i de allvarligaste fallen även blindhet 
• Kronisk njursjukdom, i de allvarligaste fallen även njursvikt
• Hjärt-kärlsjukdom, t ex stroke eller hjärtinfarkt
• Kärlsjukdom (skada på dina artärer), t ex. perifer artärsjukdom
• Amputation av extremiteter

De flesta av dessa långsiktiga diabetesrelaterade komplikationer kan dock undvikas genom tidig upptäckt och snabb, adekvat behandling.

Blodprov för att diagnostisera diabetes typ 2

Vanligtvis kan ett enkelt blodprov (ofta genom ett stick i fingret) - som normalt utförs när du inte har ätit (och kallas ett fasteblodsockertest) - hjälpa till att diagnostisera typ 2-diabetes. 

Andra blodprov för diabetes inkluderar:   

• Slumpmässigt blodglukosprov
• HbA1c-test
• Oralt blodsockertoleranstest
• C-peptid-test

Om det första blodglukosprovet är positivt tas vanligtvis ett andra blodprov inom 14 dagar för att bekräfta den första diagnosen.

Fastande blodsockerprov

Ett fasteblodsockertest innebär att man tar ett blodprov när personen inte har ätit eller druckit något på minst 8 timmar¹. Syftet är att kontrollera om blodsockernivån är hög utan att personen har ätit eller druckit något, och därmed upptäcka eventuell typ 2-diabetes. 

Slumpmässigt blodsockerprov

Det slumpmässiga blodsockertestet innebär att ett blodprov tas när som helst under dagen. Det bidrar till att mäta blodsockernivån utan att ta hänsyn till när en person senast åt eller drack

HbA1c-test (långtidssocker)

Ett HbA1c-test mäter patientens genomsnittliga blodsockernivå under de senaste 2-3 månaderna genom ett blodprov. Det bidrar till att identifiera långvarig hyperglykemi och, i bekräftade fall, avgöra om blodsockerbalansen förbättras eller försämras. 

HbA1c-värdet kan påverkas av flera faktorer, bland annat anemi (blodbrist), graviditet, njursvikt och vissa typer av läkemedel - dessa kan alla antingen sänka eller höja HbA1c-nivån. Ytterligare blodprover är nödvändiga för att bekräfta diagnosen typ 2-diabetes.

Oralt glukostoleranstest (OGTT)

Det orala blodsockertolerans-testet mäter blodsockernivån i blodet under ett par timmar. Det utförs på morgonen efter 8-12 timmars fasta³. Först tas ett blodsocker genom ett fingersticks-prov, därefter intar man 75 gram flytande glukos. Två timmar senare tas ett andra blodprov, och om det visar en blodsockernivå över vissa gränsvärden kan det tyda på diabetes.

C-peptid-blodprov

Diagnostisering av typ 2-diabetes kan också omfatta provtagning  av C-peptidnivån ( för att fastställa graden  av den kroppsegna  insulinproduktionen), särskilt om din läkare vill försäkra sig om att det inte rör sig om någon annan form av diabetes än typ 2. 

Nivån av C-peptid är ofta högre efter insjuknandet i typ 2-diabetes och sjunker sedan i takt med att sjukdomen fortskrider.

Efter diagnos av diabetes typ 2

Typ 2-diabetes är ett komplext tillstånd som kan påverka olika människor på många olika sätt. Det är också ett livslångt tillstånd som kräver kontinuerlig behandling och kontroller. Om du får diagnosen typ 2-diabetes, kom ihåg att med livsstilsåtgärder, rätt behandling och vård kan du fortsätta att njuta av en hög livskvalitet och förebygga långsiktiga diabetesrelaterade komplikationer.

Om du får en typ 2-diabetesdiagnos kommer du och ditt vårdteam att upprätta en personlig behandlingsplan som sannolikt kommer att omfatta kost- och livsstilsförändringar, vägledning för regelbunden fysisk aktivitet, viktkontroll och medicinering. 

Du och vårdenkommer tillsammans skräddarsy valet av behandlingar, medicinering och teknik efter dina behov och förmågor för att nå en så god blodsockerbalans som möjligt. Genom att själv regelbundet mäta blodsockret vet man om man håller sjukdomen i schack. För det finns olika mätmetoder, antingen genom fingerstick med en så kallad blodsockermätare, eller en kontinuerlig glukosmätare (CGM) med en sensor som oftast är fäst på armen. Kontinuerliga blodsockermätare är allt vanligare idag och ger användaren en unik inblick hur och vad som påverkar blodsockerbalansen och man får därmed en bättre förståelse för sjukdomen och vad man kan göra för att förbättra sina värden.

Att låta kontrollera sitt blodsocker är viktigt, även om du inte har några symtom, eftersom en tidig diagnos kan minska risken för långsiktiga diabetesrelaterade komplikationer. De blodprov som beskrivs i den här artikeln är tillförlitliga alternativ för att ställa diagnosen  typ 2-diabetes. Ta kontakt med vården om du har symtom på diabetes och/eller riskfaktorer och vill göra ett blodsockertest.

 

DIA.SE.679-01-SEP2025

Show me:

• Läs mer om Dexcom - enkel, trygg och smart

• Läs mer om Omnipod®

Kolesterol och diabetes är sammanlänkade på flera sätt . I den här artikeln förklarar vi vad kolesterol är, hur det är kopplat till diabetes och vad man kan göra för att hålla kolesterolnivåerna i schack.

Vad är kolesterol?

Kolesterol är en vaxartad, fet substans som finns i hela kroppen. Det är en av de typer av fetter i kroppen som kallas lipoproteiner eller lipider.

Kolesterol kommer från två källor. Din kropp tillverkar naturligt kolesterol eftersom den behöver kolesterol för att skapa celler, vitaminer och andra hormoner - och därmed är en viss nivå av kolesterol hälsosamt och nödvändigt.

Din kropp tar också upp kolesterol från animaliska livsmedel såsom kött och mejeriprodukter. Om du konsumerar allt för mycket av dessa livsmedel – som innehåller en hög andel mättade fetter och transfetter – kan din kropp producera allt för mycket kolesterol.

Ett högt kolesterolvärde kan orsaka vissa hälsoproblem. I synnerhet kan det bli farligt för hjärtat, vilket bidrar till en högre risk för kardiovaskulära problem såsom hjärtsjukdomar och stroke.

Det finns två typer av kolesterol :

• Lågdensitetslipoprotein (LDL), eller det så kallade ”dåliga” kolesterolet. En hög nivå av LDL är kopplad till en högre risk för hjärt-kärlsjukdom.
• Högdensitetslipoprotein (HDL), eller den ”goda” typen av kolesterol. Högre nivåer av HDL är kopplade till en lägre risk för hjärtsjukdom.

Om du har för mycket LDL eller otillräckligt med HDL kan kolesterol förenas med andra ämnen och byggas upp inuti dina blodkärl, förtränga eller blockera artärer - ett tillstånd som kallas åderförkalkning - och orsaka problem] i hjärtat och blodkärlen.

Triglycerider är en annan viktig typ av lipid (fett) som finns i kroppen . I kombination med lågt HDL-kolesterol eller högt LDL-kolesterol ökar höga nivåer av triglycerider också risken för åderförkalkning - en föregångare till hjärtsjukdom och stroke.

Kolesterol och diabetes: hur hänger det ihop?

Vid typ 1-diabetes och oreglerade blodsockernivåer till följd av insulinbrist löper man en större risk för höga LDL-kolesterol- och triglyceridnivåer. Diabetes tenderar också att sänka ”goda” kolesterolnivåer. Detta ökar risken för kardiovaskulära problem.

Vid typ 2-diabetes kännetecknas den typiska blodfettsrubbningen av sänkta HDL-nivåer och förhöjda triglyceridnivårer.

Vid diabetes och blodfettsnivåer utanför gränsvärdena kan en läkare sätta diagnosen “diabetesdyslipidemi”.

Vad är diabetesdyslipidemi?

Diabetesdyslipidemi är ett tillstånd som kan öka risken för ateroskleros och förtida kranskärlssjukdom.

Vid åderförkalkning gör uppbyggnaden av fettavlagringar i dina blodkärl artärerna smalare och mindre flexibla – vilket ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och perifer artärsjukdom.
 

Din risk för förhöjda  kolesterolnivåer

Flera faktorer kan försätta dig i riskzonen att utveckla högt kolesterol. Vissa av dem är genetiska (nedärvda); andra är förvärvade (livsstilsfaktorer).

Riskfaktorer för högt kolesterol inkluderar:

• Att vara över 45 år gammal om du är man, eller över 55 år gammal om du är kvinna
• Att ha en familjehistoria av förtida ateroskleros och hjärt-kärlsjukdom
• Att ha högt blodtryck
• Att ha diabetes
• Rökning
• Att ha låga HDL-kolesterolnivåer
• Att äta allt för mycket mättade fetter och transfetter
• Att inte vara fysiskt aktiv
• Att vara överviktig eller ha sjuklig fetma 

Det är viktigt att du låter testa ditt kolesterol genom blodprov vid hälso- och sjukvården och att svaret blir bedömt av en läkare. Då kommer du känna till dina värden, kan påverka  ditt kolesterol vid behov och minska risken för hjärtproblem.

Att förebygga högt kolesterol när man har diabetes

Om du har diabetes kan du, bland annat genom att hålla dina blodsockernivåer i schack, bidra till att minska det dåliga kolesterolet och triglyceridnivåerna.

Du kan också göra många andra saker för att hålla dina lipider på hälsosamma nivåer och minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Följande rekommendationer är lämpliga för att både förbättra dina kolesterolnivåer och hantera dyslipidemi, om du har fått den diagnosen.

Ät en hjärtvänlig kost

Forskning har visat att vissa livsmedelsval kan förbättra kolesterolnivåerna hos personer med diabetes.

• Begränsa ditt totala fettintag. Fett bör inte utgöra mer än 20-35 % av ditt totala kaloriintag.
• Minska ditt intag av mättade fetter och transfetter såsom]:
  • Förpackade snacks
  • Stekt mat
  • Sötsaker
  • Friterad mat
  • Rött kött
  • Processat kött såsom bacon och korv
  • Smör
  • Helmjölk
• Ät övervägande ”hälsosamma” fetter - enkelomättade eller fleromättade fetter, såsom de som finns i:
  • Nötter och frön 
  • Växtbaserade oljor (såsom olivolja)
  • Avokado
  • Fet fisk såsom lax och makrill
• Ät mer fibrer. Fiberrik mat inkluderar färska grönsaker, fullkorn, baljväxter och frukt som äts hel. Mat med mycket kostfiber kan minska risken för hjärtsjukdomar.

Livsstilsförändringar

Följande livsstilsförändringar kan förbättra lipidnivåerna hos personer med diabetes:

• Gå ner i vikt (om din läkare råder dig att göra det). Även små viktminskningar kan förbättra dina blodsocker- och lipidnivåer. Om du både har sjuklig fetma och diabetes, kan medicinsk viktnedgång som t ex överviktskirurgi eller läkemedel hjälpa dig att gå ner i vikt.
• Var mer fysiskt aktiv. Sikta på minst 150 minuter måttlig konditionsträning per vecka, eller minst 90 minuter kraftfull konditionsträning per vecka. Prova att gå snabbt i 30-60 minuter dagligen och lägg till mer aktivitet under dagen, som till exempel trädgårdsarbete eller hushållsarbete. Läs vår artikel om träning med diabetes.
• Drick mindre eller ingen alkohol alls. Om du väljer att dricka alkohol, begränsa ditt intag till en drink för kvinnor och två drinkar för män per dag. Alkohol ökar ditt kaloriintag, så överväg att inte dricka alls om du vill gå ner i vikt. Dessutom, om ditt triglyceridvärde är högt, försök att begränsa ditt alkoholintag eftersom det kan höja ditt triglyceridvärde ytterligare.
• Sluta röka. Rökning och vaping minskar HDL (goda) -kolesterolet. Att sluta röka kan bidra till att sänka LDL-kolesterolet och öka HDL-kolesterolnivåerna. Kom ihåg att det finns hjälp i form av rådgivningsprogram och nikotinersättningsmedel, som kan hjälpa dig att sluta.

Att få hjälp och stöd

Prata med en kostrådgivare såsom en dietist eller nutritionist som kan hjälpa dig in din strävan att uppnå dina vikt- och kostmål samt  hålla ditt kolesterol i schack.

En dietist är en värdefull medlem i ditt vårdteam. Dietisten kan hjälpa dig att utforma en individuell kostplan och stötta dig i att hålla fast vid den]. Dessutom kan dietisten hjälpa dig att gå ner i vikt, skapa en diet som fungerar för just dig och anpassa dina kostmål efter din fysiska aktivitetsplan och eventuell medicin du tar.

Att samarbeta med sitt vårdteam är oftast det bästa sättet att skapa en behandlingsplan och uppnå sina hälsomål. Kom ihåg att ditt vårdteam finns där för att stötta dig, så om det är något du behöver hjälp med eller behöver förtydliga, tveka inte att fråga.

Vikten av regelbundna hälsokontroller

Hur ofta du kontrollerar ditt kolesterol beror på flera faktorer, som till exempel din ålder och hur hög risk du löper för hjärt- och kärlsjukdom.

Generellt rekommenderas det att du mäter dina lipidnivåer ungefär en gång om året, eller oftare om du har specifika mål du behöver uppfylla.

Om du är yngre än 40 år:

• Få dina nivåer mätta när du får din diabetesdiagnos
• Om dina lipidnivåer ligger inom ett bra intervall kan du få dem testade vartannat till vart femte år

Kontrollerna bör omfatta totalkolesterol, HDL-kolesterol, triglycerider och LDL-kolesterol.

Behandling mot högt kolesterol

Om testerna visar att dina kolesterolnivåer är förhöjda, kommer din läkare eller ditt sjukvårdsteam sannolikt att rekommendera dig att börja göra de livsstilsförändringar som nämns ovan]. Dessa inkluderar:

• Minska ditt kostintag av mättade fetter och kolesterol
• Gå ner i vikt
• Vara mer fysiskt aktiv
• Sluta röka

Om livsstilsförändringar och näringsterapi inte fungerar – och beroende på just dina blodfettsnivåer och din individuella risk för hjärt-kärlsjukdom (som till exempel högt blodtryck, om du röker eller om du har en släkting med förtida kranskärlssjukdom) – kan din läkare ordinera lipidsänkande läkemedel såsom statiner för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom .

Tala med din läkare eller sjukvårdspersonal om dina individuella kolesterolmål och det bästa sättet att uppnå dem.

Om din läkare ordinerar en medicinsk behandling kan du bli ombedd att ta om kolesterolproverna 4-12 veckor efter det att du påbörjar behandlingen, och sedan fortsätter att testa var 3-12:e månad efter läkarens bedömning.

Ofta rekommenderas medicinsk behandling tillsammans med livsstilsförändringar. Du kan till exempel uppmuntras att lägga till fler växtsteroler och omega-3-fettsyror i din kost eller att följa en medelhavsdiet.

Kolesterol och diabetes: viktiga fakta

Om du har diabetes är det viktigt att du får dina kolesterolvärden testade regelbundet .

Även om diabetes kan öka risken för förhöjda kolesterolnivåer, finns det många saker du kan göra för att hålla dina värden i schack och förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Kom ihåg att du inte är ensam – ditt vårdteam finns där för att stötta dig, så tveka inte att be om hjälp på vägen mot ett friskt hjärta.

DIA.SE.592-01-FEB2024
 

Show me:

Att behandla diabetes med stamceller är ett lovande framväxande forskningsområde, särskilt vid typ 1-diabetes. 

I den här artikeln granskar vi de senaste framstegen inom stamcellsforskning för typ 1 diabetes, möjliga framtida möjligheter att bota typ 1-diabetes med stamcellsteknik såväl som utmaningarna och riskerna med denna potentiella behandling.

 

Vad är stamcellsterapi?

Stamcellsterapi är en lovande behandling för olika sjukdomar, inklusive diabetes. För att förstå hur det fungerar måste vi först förstå vad stamceller är.

Vad är stamceller?

Stamceller är en unik grupp av ospecifika celler i kroppen som ännu inte har utvecklats till en specifik celltyp. 

Människokroppen behöver stamceller för att skapa ny vävnad; stamceller är källan för celler i vävnader. Stamceller kan dela sig på obestämd tid, förnya sig själva och differentiera sig till specifika typer av specialiserade celler om och när det behövs.
 
Vi har alla stamceller i våra kroppar, genom livets alla skeden - från att vi är ett embryo till vuxen ålder. 

Var kommer stamceller ifrån?

Stamceller finns i de flesta vävnader i människokroppen, de kan utvinnas ur flera olika platser i kroppen. Några vanliga källor för att extrahera stamceller inkluderar: 

• Embryon
• Navelsträng
• Benmärg
• Tänder och vävnader som omger tänder

Stamcellsforskning och terapi  

Inom stamcellsforskning isolerar och kontrollerar forskare stamceller i labbet och använder dem för att skapa nya stamceller eller andra specifika (eller differentierade) typer av celler eller vävnader.

Forskning inom detta område skulle kunna hjälpa oss att bättre förstå hur vissa sjukdomar utvecklas och på sikt erbjuda en möjlig väg till behandling. Stamcellsterapi har stor potential som en form av regenerativ medicin, eftersom stamceller skulle kunna återuppbygga vävnad som skadas vid vissa sjukdomar. Kanske kan stamceller i framtiden användas för att återställa hjärtvävnad efter en hjärtinfarkt eller för att behandla degenerativa sjukdomar. 

Under de senaste decennierna har det funnits ett växande intresse för att använda stamcellsterapi för att behandla eller bota typ 1-diabetes. 
 

Hur kan stamceller användas för att behandla diabetes?

Vid typ 1-diabetes, eller insulinberoende diabetes, angriper immunsystemet felaktigt de insulinbildande betaceller som finns i bukspottkörteln. Som ett resultat av detta tillverkar bukspottkörteln inte tillräckligt med insulin, vilket orsakar högt blodsocker och olika hälsokomplikationer.

För personer med typ 1 diabetes är det nödvändigt med dagliga insulininjektioner för att reglera blodsockernivåerna. Men att ta insulin botar inte typ 1-diabetes, det gör inte heller att personer med typ 1 diabetes på sikt kan bli insulinoberoende. Med typ 1 diabetes kan man inte heller nå blodsockernivåer inom normalvärden utan att ta medicin.

I sökandet efter en behandling för typ 1-diabetes som kan återställa blodsockerregleringen och hjälpa människor att inte längre vara beroende av insulin, har transplantation av bukspottkörtel eller transplantation av bukspottkörtel-ö-celler visat sig lovande. Men finns det begränsningar med detta behandlingsalternativ. Risken för att kroppen stöter bort den transplanterade bukspottkörteln eller ö-cellerna samt brist på donatorer har drivit forskare att leta efter alternativ såsom stamcellsterapi. 

Stamceller kan användas för att skapa insulinproducerande celler, de Langerhanska öarna i bukspottkörteln (som är kluster av dessa celler) eller till och med en hel bukspottkörtel. Sådana framsteg kan bli ett verkligt genombrott i behandlingen av typ 1-diabetes. 

 

Nuvarande forskning om stamcellsterapi för diabetes

Hittills har forskare använt flera stamcellstyper för att skapa insulinproducerande celler eller försökt efterlikna den normala utvecklingen av en bukspottkörtel, med varierande grad av framgång. Under de senaste två decennierna har flera djurstudier visat att transplanterade betaliknande celler (skapade från stamceller) kan utsöndra insulin, sänka högt blodsocker och bibehålla hälsosamma blodsockernivåer i månader. 

Det finns dock betydande skillnader mellan djurmodeller och människor. Så, vad visar forskningen på människor?

Kliniska prövningar med människor

Några kliniska prövningar under det senaste decenniet har visat att benmärgsstamceller och navelsträngsstamceller kan förbättra fall av nydebuterad typ 1-diabetes. I dessa studier visade resultaten att behandlingarna kunde hjälpa till att bevara betacellernas funktion, sänka blodsockernivåerna, minska behovet av dagliga insulininjektioner och minska antalet hypoglykemiska episoder. 

Även om behandlingarna visade sig vara effektiva och tolererades väl i dessa prövningar, var studierna överlag små till storleken med en kort uppföljningsperiod, och ingen patient uppnådde insulinoberoende, vilket innebär att varje deltagare fortfarande måste injicera insulin. 

Men nyare forskning visar lovande resultat i detta avseende. 

Ny forskning ger hopp om  insulinoberoende

I en klinisk prövning som startade 2022 använde forskare stamceller för att skapa labbodlade, insulinproducerande betaceller och transplanterade dem till två personer med typ 1-diabetes. 

Enligt de preliminära resultaten, som tillkännagavs i juni 2022, behöll båda patienterna sina blodsockernivåer inom målintervallet betydligt längre efter transplantationen än före. Den ena patienten behövde 30 % färre insulininjektioner än före transplantationen, och den andra uppnådde fullt insulinoberoende - vilket innebar att patienten kunde producera allt insulin han/hon behövde själv och inte längre behövde injicera insulin. 

Dr. Camillo Ricordi, MD, professor i kirurgi och chef för Diabetes Research Institute vid University of Miami Miller School of Medicine och styrkommitténs ordförande för den kliniska prövningen, sade: ”Dessa resultat från de två första patienterna som behandlades med hälften av måldosen är anmärkningsvärda och uppmuntrande när vi fortsätter att undersöka behandling av patienter med typ 1-diabetes med denna stamcellsbaserade terapi.”

Denna kliniska prövning pågår fortfarande.
 

Utmaningarna med stamcellsbehandling för diabetes

Sammantaget har studier så här långt visat att stamcellsterapi för typ 1-diabetes är effektiv och väl tolererad. Men forskare behöver fortfarande förstå hur man kan hjälpa patienter att bli helt oberoende av insulininjektioner, och utmaningarna och osäkerhet kring riskerna med denna terapi kvarstår.

En stor utmaning vid stamcellsbehandling för diabetes typ 1 är att patientens immunförsvar kan stöta bort de transplanterade betacellerna. Detta försvåras av det faktum att typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom. 

För att undvika detta problem måste deltagare i stamcellsstudier också ta immunsuppressiva medel. Långvarig användning av immunsuppressiva medel kan dock ge toxiska biverkningar och öka risken för infektion och tumörer.

Därför arbetar forskare aktivt med tekniker som gör immunsuppressiva medel överflödiga. En sådan teknik är inkapsling – den placerar betacellen inuti en kapsel som skyddar den mot autoimmuna attacker, samtidigt som den tillför insulin. 

Ett ytterligare hinder är att vissa av de stamceller som används inte är helt mogna, och därmed vet forskarna inte med säkerhet hur dessa celler kommer att fortsätta att utvecklas i en persons kropp när de väl har transplanterats. Till exempel kan genetiska förändringar leda till att stamcellerna blir carcinogena, vilket ökar risken för cancertumörer. 

Även om flera studier har visat att stamcellsterapi kan tolereras väl och vara effektiv för behandling av typ 1-diabetes, varnar experter för att dessa risker bör övervägas noggrant och att det behövs större studier med en längre uppföljningsperiod.

 

Framtiden: är stamcellsbehandling för diabetes ett botemedel?

Trots de utmaningar som nämnts ovan är experter hoppfulla om att stamcellsterapi verkligen är en av de mest lovande vägarna för att så småningom bota typ 1-diabetes.  

År 2013 avslutade författarna till Stem Cell Therapy to Cure Type 1 Diabetes: From Hype to Hope med orden: ”tillämpningen av stamcellsterapi för att bota T1D [typ 1 -diabetes] verkar extremt lovande, med gott hopp om ett permanent botemedel”.

Ett decennium av betydande framsteg senare uttrycker författarna till en ny granskning sig ännu djärvare. ”Trots hindren”, skriver Chen et al, ”utgör tillämpningen av stamcellsbaserad terapi för T1DM den mest avancerade metoden för att bota typ 1 diabetes”. 

 

Att behandla diabetes med stamceller: viktiga fakta

Att behandla diabetes med stamceller är ett spännande forskningsområde med lovande resultat hittills. 

Om forskare framgångsrikt kan framställa en stamcellsbehandling kan det hjälpa personer med typ 1-diabetes att hålla sitt blodsocker inom målintervallet utan hjälp av insulininjektioner. 

Men långsiktiga risker måste övervägas, och vi behöver större studier med en längre uppföljning innan vi kan tillämpa denna behandling.

 

DIA.SE.533-01-SEP2024

 

Show me:

Vid en kronisk sjukdom som diabetes är det viktigt att ta hand om såväl den fysiska som den psykiska hälsan.

Psykisk ohälsa kan vara vanligt hos dem som har diabetes. Den här artikeln handlar om varför det kan vara så, en del av de besvär och sjukdomar man kan drabbas av och vilken hjälp som finns att få.

Hur hänger diabetes och psykisk hälsa ihop?

Omkring en tredjedel av alla som har diabetes har psykiska eller sociala problem som gör det svårare för dem att hantera sjukdomen. 

Det finns ett antal tillstånd som har visats ha samband med diabetes, bland annat depression, ångest, sömnproblem och ätstörningar.

Om du upplever psykisk ohälsa kan det vara svårare för dig att följa behandlingsplaner och klara egenvården av diabetes.  Psykiska ohälsa kan också öka risken att erfara fler diabetesrelaterade komplikationer.

 

Diabetesstress

Med diabetesstress menas negativa känslor och bördan av egenvård som kan förknippas med diabetes Termen används för att beskriva ett känslomässigt tumult och missmod som särskilt kan förknippas till att leva med diabetes och dess behandling.

Diabetesstress är en kombination av fyra faktorer:

• Den känslomässiga belastningen av att leva med diabetes
• Stress vid egenvård av diabetes
• Stress i samband med relationer med partner, vänner och familj
• Stress förknippad med kontakter inom hälso- och sjukvården

Diabetesstress kan ha en signifikant effekt på diabetes då det har visats orsaka en nedsatt förmåga att hantera blodsockret.

Man har också funnit samband mellan diabetesstress och förhöjt blodtryck, ökad risk för hjärtbesvär och inte minst lägre livskvalitet.

Om du upplever att det håller på att bli för mycket för dig att hantera diabetes eller att den påverkar dina relationer, prata med någon i ditt diabetesteam. De kan stödja dig i komma i kontakt med någon som kan hjälpa dig.

 

Depression och diabetes

Om du har diabetes löper du större risk att utveckla depression. Resultaten från vetenskapliga studier är dock såväl olika som motstridiga när det gäller förekomsten av depression bland vuxna med diabetes. Enligt en del studier är depression två till tre gånger vanligare hos vuxna med diabetes än i den allmänna befolkningen, enligt andra är det endast 60 procent vanligare.

Det kan vara krävande att leva med diabetes, vilket kan vara en av orsakerna till att depression är vanligare. Men det kan också hända att diabetes ger fysiologiska förändringar i kroppen som i sin tur påverkar humöret. Det finns studier som visar att diabetes kan påverka risken för depression genom att aktivera vissa delar av immunsystemet, och öka aktiviteten i vissa delar av hjärnan.

Att ha en depression kan ha stor påverkan både på ditt allmänna mående och diabetes. Symtom på depression är förknippade med nedsatt egenvårdsförmåga och mindre effektiv hantering av blodsockret. Såväl symtom på depression som diagnostiserad depression ger en ökad risk för diabetesrelaterade komplikationer. Det finns också ett samband mellan depression och utveckling av typ 2-diabetes – personer med en depression har cirka 40 till 60 procents större risk att utveckla typ 2-diabetes.

Om du känner dig nedstämd finns det flera olika vägar att få hjälp, oberoende av om nedstämdheten beror på diabetes eller inte. Vänd dig i första hand till ditt diabetesteam, som i sin tur kan hjälpa dig att komma vidare för att en hitta stöd som fungerar bäst för just dig.

 

Stress, ångest och diabetes

Det kan vara både stressande och ångestframkallande att leva med diabetes. 

Ångest har visat sig vara vanligare bland dem som har diabetes. En studie visade att upp till 14 procent av alla med diabetes har generaliserat ångestsyndrom (GAD) och att tre gånger så många har ångestsymtom.

Stress och ångest kan också påverka diabetes och försvåra egenvård och diabeteshantering. En metaanalys av ett antal olika studier visade ett signifikant samband mellan sämre blodsockerhantering och diagnosen ångestsjukdom, men forskarna är inte eniga. 

Långvarig ångest kan också leda till ökad risk att utveckla typ 2-diabetes. När det gäller stress har det visat sig att vissa typer av stress kan öka risken för att utveckla typ 2-diabetes med upp till 20 procent. Vid svår stress (till exempel posttraumatiskt stresssyndrom – PTSD) är risken att utveckla typ 2-diabetes 40 procent.

Det kan finnas många olika orsaker bakom ångest och stress, vissa orsaker kan vara förknippade med diabetes, andra inte. En del känner till exempel oro över att behöva ge sig själva injektioner. 

Oberoende av den underliggande orsaken kan ditt diabetesteam hjälpa dig genom att eventuellt själva lära dig effektiva hanteringsstrategier eller vägleda dig till stöd som gör positiv skillnad för dig.

 

Ätstörningar och diabetes

Flera typer av ätstörningar har samband med diabetes.

Bulimi är en ätstörning som räknas som en psykisk sjukdom. Symtomen är bland annat hetsätning (att äta mycket stora mängder mat snabbt) som följs av en sorts ”självrensning” (att själv framkalla kräkning, använda laxermedel eller träna extremt hårt efter hetsätningen för att inte gå upp vikt).

Anorexia nervosa är en annan ätstörning som har samband med diabetes. Den som har anorexia försöker hålla vikten så låg som möjligt genom att minska mängden mat de äter och träna mer. Det är en allvarlig sjukdom som kan vara livshotande och är en av de vanligaste dödsorsakerna relaterade till psykisk ohälsa.

Ätstörningar är vanligare bland dem som har diabetes än i den allmänna befolkningen. Det gäller särskilt kvinnor med typ 1-diabetes. Man har funnit att bulimi är vanligare hos kvinnor med typ 1-diabetes än hos kvinnor som inte har diabetes.

Anorexia nervosa och andra ätstörningar kan göra dig väldigt sjuk och kan påverka diabetes i hög grad. Den som har anorexia eller bulimi och diabetes löper mycket större risk för allvarliga diabetesrelaterade komplikationer om de låter bli att ta insulin i den mängd kroppen behöver, för att gå ner i vikt.

Om du har ätstörningar som anorexia eller bulimi är bästa chansen att bli frisk att söka hjälp så snabbt som möjligt.

 

Få hjälp

Om du har diabetes och problem med din psykiska hälsa eller är orolig för någon annan som har det, är det bra att veta att det finns mycket hjälp att få.

De första du kan vända dig till kan vara ditt diabetesvårdteam. De olika yrkesgrupperna i teamet kan stödja dig, ge egenvårdsråd eller remittera dig vidare om det behövs.

En form av hjälp som skulle kunna erbjudas är terapi, till exempel KBT (kognitiv beteendeterapi). Sådana behandlingar har även visat ge bättre blodsockerhantering.

I ditt vårdteam kan det ingå resurser som psykolog och/eller kurator, men du kan också bli remitterad till specialiserad psykologisk eller psykiatrisk vård. 

Tänk på att det kan finns många du kan tala med även utanför ditt diabetesteam och hälso- och sjukvården, andra med diabetes eller vänner och familj.

Psykiska hälsoproblem är mycket vanliga hos personer med diabetes och kan ta sig uttryck som bland annat diabetesstress, depression, ångest och ätstörningar .

Om du kämpar med din psykiska hälsa ska du veta att du inte är ensam. Vänner och familj kan utgöra ett stödjande nätverk, så även ditt diabetesvårdteam. Teamet kan också remittera dig vidare till specialiserad vård vid psykisk ohälsa och sjukdom om du behöver det.

DIA.SE.353-01-JUN2023
 

Show me: