Show me:

Vi är ditt supportteam och redo att hjälpa dig med alla dina frågor

Show me:

Vad är diabetisk ketoacidos?

Diabetisk ketoacidos (DKA) är ett allvarligt tillstånd och det är den vanligaste komplikationen till hyperglykemi (för höga blodsockerhalter). Hyperglykemi hos personer med diabetes är i sin tur ett resultat av att kroppens celler inte kan ta upp glukos (socker) ur blodet på grund av insulinbrist.
Glukos är kroppens främsta energikälla. Cellerna hos personer med diabetes har försämrad förmåga att ta upp glukos ur blodet (på grund av brist på insulin) och cellerna får inte tillräckligt med bränsle. Kroppen måste då hitta en annan energikälla och riktar därför in sig på fett. Och det är när kroppen tvingas förbränna mer fett än normalt som komplikationerna uppstår.

När kroppen förbränner fett produceras tre ämnen:

1. aceton
2. acetoättiksyra
3. beta-hydroxismörsyra

Dessa ämnen kallas ketoner, och när det produceras för mycket av dem blir blodet surare.

Diabetisk ketoacidos kännetecknas av tre biologiska obalanser:

• Hyperglykemi – förhöjda glukoshalter i blodet
• Ketos – förhöjda nivåer av ketoner i kroppen
• Acidos – surt blod (arteriellt pH-värde lägre än 7,3)

Detta är unikt för diabetisk ketoacidos och är ett medicinskt akutläge som kräver sjukhusvård.

Varför uppstår diabetisk ketoacidos?

Två tredjedelar av alla fall av ketoacidos inträffar hos patienter med typ 1-diabetes. Det är vanligast hos patienter som har problem med att stabilisera blodsockernivån, men förekommer också hos dem som ännu inte har fått diagnosen diabetes. Den återstående tredjedelen drabbar personer med typ 2-diabetes.

Vid diabetes varierar blodsockernivån och kan snabbt bli för hög eller för låg. Om blodsockret ligger högt under en längre tid kan det leda till ketoacidos. Att blodsockret ligger högt kan ha olika orsaker:

• otillräckligt insulinintag
• stark stress
• psykiatriska symtom
• en defekt insulinpump (frånkoppling eller blockering av infusionsröret)
• sjukdom eller infektion (vanligtvis i urinvägarna, lungorna eller matsmältningssystemet)
• kirurgiska ingrepp eller medicinering.

Hos barn kan ökad insulinresistens på grund av puberteten eller övervikt, i sin tur öka risken för att utveckla diabetisk ketoacidos.

Symtom på diabetisk ketoacidos

Symtom på diabetisk ketoacidos kan visa sig inom några timmar och de kan variera mellan barn och vuxna. Vanliga symtom är:

• extrem törst
• kissar ofta och i stora mängder
• konstig andedräkt (på grund av utandning av aceton)
• svår buksmärta
• illamående och kräkningar
• djup, ansträngd andning (kallas också Kussmaul-andning)
• hypotoni (onormalt lågt blodtryck)
• takykardi (allt snabbare hjärtfrekvens)
• uttorkning
• aptitlöshet och viktnedgång

Diabetisk ketoacidos kan ge allvarliga komplikationer på hjärtat och leda till andningsproblem. Om den inte behandlas kan medvetandet sjunka, vilket kan leda till koma och till och med dödsfall. Hos vuxna beror dödligheten ofta på att det finns ytterligare någon försvårande faktor, till exempel en samtidig infektion.

Behandling och förebyggande av diabetisk ketoacidos

Man behandlar diabetisk ketoacidos i huvudsak genom intravenös insulintillförsel och tillförsel av saltlösningar. Målet är att korrigera blodets pH-värde och få bort aceton samtidigt som man återställer blodvolymen och blodglukoshalten till det normala.

Show me:

Vad menas egentligen med blodsocker?

I samband med diabetes talar man ofta om "blodsocker";. Det är helt enkelt ett vardagligt ord för blodglukoskoncentration, och det anger hur många glukosmolekyler som finns i en viss volym blod.

Socker, i form av glukos, är cellens viktigaste bränsle. Vid matsmältningen omvandlas kolhydraterna i maten och lagras i form av glykogen. När kroppen sedan behöver energi omvandlas glykogen till glukos, som sedan transporteras via blodet och tas upp av cellerna med hjälp av hormonet insulin.

Vid diabetes har kroppen försämrad eller ingen förmåga att producera insulin, och cellerna kan därför inte ta upp tillräckligt med glukos. I stället blir glukosen kvar i blodet och detta leder till allt högre blodglukoskoncentration – eller som man brukar säga, högt blodsocker.

Insulin och blodsocker

När man får diabetes behövs det oftast medicinsk behandling för att kroppens celler ska kunna ta upp glukos. Vid typ 2-diabetes producerar kroppen fortfarande eget insulin, men kanske inte tillräckligt mycket, eller också är det inte tillräckligt effektivt. Därför tar man då medicin som förbättrar effekten av det kroppsegna insulinet.

Vid typ 1-diabetes däremot, har kroppens egen insulinproduktion mer eller mindre upphört, och insulin måste därför tillföras utifrån. Insulinet gör så att glukosupptaget i cellerna fungerar, och ett snabbverkande insulin kan snabbt få igång den här processen.

Hur mäter man blodsockret?

Det finns olika sätt att mäta blodglukosnivåerna, men två metoder är de vanligaste nuförtiden:

1. Mätning med fingerstick (manuellt) – Användaren sticker sig i fingret och stryker ut en bloddroppe på en teststicka. Stickan förs sedan in i en elektronisk apparat som analyserar provet och visar det uppmätta värdet på en display.
2. Kontinuerlig mätning (automatiskt) – Ett system där användaren bär en liten sändare med en tunn sensortråd som sitter strax under huden. Sensorn läser kontinuerligt av glukosvärdet någon gång i minuten. Data överförs till en mottagare eller mobiltelefon, där användaren kan avläsa värdena och följa förändring i realtid. Ett sådant system kallas också kontinuerlig glukosmätning (CGM).

Mätning med provsticka visar endast värdet vid det aktuella provtillfället, medan kontinuerlig glukosmätning (CGM) alltid visar aktuellt värde samtidigt som tidigare värden lagras. Därför kan kontinuerlig glukosmätning också ge extra trygghet genom olika larm- och varningsfunktioner som styrs av förändringar i blodglukosnivåerna.

Glukosmätning är nyckeln till rätt dosering

Ju mer kolhydrater man får i sig i maten, desto mer glukos kommer att produceras i kroppen. Personer med typ 1-diabetes måste då ta insulin i rätt mängd för att balansera de högre blodsockerhalterna som följer av måltiden. Men hur vet man vilken mängd som är rätt?

Genom att mäta blodsockret, till exempel innan måltid, ser man hur mycket glukos som då redan finns i blodet, och man kan anpassa insulindosen efter detta värde.

Att känna till den aktuella blodglukosnivån är grunden till att dosera insulin.

Men det räcker inte med att mäta blodsockret bara före maten. Man måste mäta vid olika tider på dygnet och vid olika situationer, till exempel före träningspasset eller innan sänggåendet. På det sättet kan man anpassa insulindosen så att kroppen får lagom med energi (glukos) i olika situationer.

Genom att mäta ofta och regelbundet kan insulinbehandlingen anpassas med stor precision.

Mät för att upptäcka och lösa problem i tid

Om blodsockernivåerna blir alltför höga eller låga kan det få allvarliga konsekvenser.

När blodsockernivån är farligt hög kallas det hyperglykemi. Om den i stället är farligt låg kallas det hypoglykemi. Båda dessa tillstånd kräver att man agerar omedelbart för att undvika situationer som till slut kan bli livshotande. Genom att mäta ofta ser man åt vilket håll blodsockret är på väg, och om det börjar närma sig farliga nivåer.

Genom att mäta ofta och regelbundet får man indikationer på vad som håller på att hända, och kan agera innan problemet hinner uppstå.

DIA.SE.112-01-JAN2021-E Show me:

Många ägnar sig åt träning eller någon sport för att hålla kroppen igång och må bra,samma sak gäller för personer med typ 1 diabetes.  Man skulle kunna tro att en insulinpump är olämplig i sport- och träningssammanhang, men det är faktiskt tvärtom. Insulinpumpen ger många fördelar i samband med sport och och fysisk aktivitet.

 

Varför är insulinpump så bra vid sport och träning?

För personer med typ 1 diabetes innebär fysisk aktivitet generellt en större risk för att få hypoglykemier. Med en insulinpump är det lättare att justera doserna i samband med passet vilket leder till mindre risk för hypoglykemier och avbrott under träning.

Vid träning och annan fysisk aktivitet förbrukar musklerna och kroppen mer glukos än vid stillasittande. En vanlig situation som kan uppstå är att blodsockret sjunker och blir för lågt under eller efter träningen, det uppstår en hypoglykemi. Hur blodsockret påverkas av träning beror på flera saker, både kolhydratmängden i den senaste måltiden, träningens intensitet och längd, men också insulinnivåer och andra hormoner i kroppen.

 

Hantering av insulinpump före och under träning

En insulinpump gör det lättare att justera insulindoserna både inför, under och efter träningen för att kunna undvika hypoglykemier.

Om du ska ha ett längre träningspass (30 minuter eller längre) kan ett eller flera av nedanstående tips vara bra att använda för att undvika lågt blodsocker under träningen: 

• Sänka basaldosen på insulinpumpen.
• Äta eller dricka lite extra kolhydrater.
• Sänka bolusdosen vid måltiden före träningen.

Att kunna sänka basaldosen i pumpen (en så kallad temp basal sänkning) är en stor fördel i samband med träning och sport. Till skillnad mot pennbehandling, där man har tagit långverkande insulin och inte kan justera dosen i efterhand, ger en sänkning av pumpens basaldos en snabbare effekt i kroppen. 

Vid planerad träning brukar rekommendationen vara att sänka basalen 1-2 timmar innan ett pass för att undvika hypoglykemi under passet. Hur långt innan och hur mycket dosen ska sänkas är alltid individuellt och beror på flera faktorer, bland annat vilken typ av aktivitet det gäller, hur länge och intensivt den håller på, och vilken tid det är på dygnet. Blodsockernivåerna kan fortsätta att falla även efter träningen eftersom musklerna fortfarande har ökad insulinkänslighet.

Vid spontan träning kan man få god hjälp av en pump, om man direkt minskar insulintillförseln med en temp basal när aktiviteten startar.

En pump ger möjlighet till en större flexibilitet och spontanitet med träning, men också ett bättre möjlighet att planera sitt träningspass. Med mindre insulin i kroppen är risken för hypoglykemier vid träningen lägre.

Det kan vara särskilt värdefullt för barn med denna typen av flexibilitet och finjustering som pumpbehandling erbjuder, för att underlätta idrott och främja rörelseglädje.

 

Glukoskontroll och fysisk aktivitet

För att kunna förbereda och genomföra sitt träningspass eller fysiska aktivitet utan att behöva avbryta för lågt (eller i viss fall högt) blodsocker, är det viktigt att på ett enkelt sätt ha bra koll på sitt glukosvärde.  Eftersom man ofta vill justera sin insulintillförsel ett par timmar innan träningen startar, är det bra att ha god koll på blodsockret redan då.

För många är en CGM med varningar och larm ovärderligt vid just fysisk aktivitet. Förutom att lätt och enkelt se sina glukosvärden under träningen, kan man tex få varningar om blodsockret börjar falla snabbt för att på så sätt hinna förebygga ett lågt värde genom att äta något med snabba kolhydrater.

Efter fysisk aktivitet är ofta insulinkänsligheten högre, vilket betyder att du även många timmar efter ett träningspass lättare kan få lågt blodsocker. Därför är det viktigt att hålla koll på blodsockervärden även timmarna efteråt och vid sena pass, även på natten efter en träning.

 

När kan man inte använda insulinpumpen?

Även om insulinpumpen är till väldigt stor hjälp vid träning och sport i allmänhet finns det situationer när vissa insulinpumpar inte kan eller bör användas. Vid vattensporter måste pumpar som inte är vattentäta kopplas loss. Under träning i kontaktsporter som till exempel brottning och i vissa fall även fysiska lagsporter bör pumpar med slang inte användas, då de riskerar att slitas loss från slangen. Slangpumpar måste i dessa fall kopplas loss. En pump bör helst inte vara frånkopplad längre än ett par timmar och om pumpen är bortkopplad under en period kan man behöva kompensera missade insulindoser med extra insulin

Det finns dock både vattentäta och slanglösa pumpar som kan användas vid denna typ av sporter och användaren slipper då både praktiskt krångel och avbrott i insulintillförseln.  

DIA.SE.109-01-JAN2021-B

Show me:

Ja, oavsett vilken form av diabetes man har (typ 1, typ 2 eller graviditetsdiabetes) kan man amma sitt barn. Har du diabetes kan det ibland bli en extra utmaning när du ska amma då bland annat blodsockret kan påverkas. För mammor som får insulinbehandling är det dock viktigt att insulindosen är rätt inställd, då amning kan ge svängande och svårinställt blodsocker. 

Du kan tryggt amma ditt barn!

För mammor med typ 1-diabetes kan det ta längre tid för bröstmjölken att rinna till. Det beror på att bröstmjölksproduktionen bland annat påverkas av hormoner, som t ex insulin. Hur mycket blodsockret svänger de första dagarna efter barnets födelse kan också påverka hur mycket bröstmjölk som produceras den första tiden, men när bröstmjölksproduktionen väl är igång påverkas inte mängden bröstmjölk av ditt blodsocker. Även med diabetes har bröstmjölken samma sammansättning, och samma laktosinnehåll. Insulin förekommer också naturligt i bröstmjölken, och det gör ingen skillnad för barnet om insulinet kommer från mammans bukspottkörtel, eller om det kommer via insulinbehandling.

Amningens positiva hälsoeffekter

Amning har många positiva hälsoeffekter, både psykiskt och fysiskt. Och amningen kan till och med förbättra hälsoläget för mammor som lever med diabetes, oavsett vilken form av diabetes man har.

• Amning kan minska insulinbehovet hos mammor med typ 1-diabetes.
• Amningen skyddar mot att utveckla typ 2-diabetes, om mamman haft graviditetsdiabetes.
• Amning ökar glukostoleransen och förbättrar därför hälsan hos mammor med typ 2-diabetes.

DIA.SE.116-01-FEB2021-C

Show me:

Rökning

Både rökning och diabetes försämrar det allmänna hälsotillståndet. Men för den som har diabetes medför rökningen också ökade risker för olika diabeteskomplikationer. Dessutom adderas de här riskerna på varandra, så i slutändan blir rökningen sammantaget en väldigt stor riskfaktor. Därför bör rökare med diabetes omedelbart försöka sluta röka och lägga om till en hälsosam livsstil.

Rökare som inte har diabetes löper ökad risk att utveckla typ 2-diabetes. Dessutom ökar rökning risken för insulinresistens och försämrad glukostolerans, alltså tillstånd som kan leda till diabetes.

Uppenbarligen borde alla rökare sluta att röka, men i synnerhet borde personermed diabetes försöka sluta eftersom rökningen utgör en mycket större hälsorisk för dem.

Snus

Snus är mycket vanligt i Sverige. Man uppskattar att ca en miljon svenskar snusar och av dem är ungefär 20% kvinnor. Men även om snus är vanligt här, är det i princip okänt i större delen av världen. Därför finns det heller inte tillnärmelsevis lika mycket forskning kring snus och diabetes som det finns kring rökning och diabetes, även om enskilda studier tyder på att stor konsumtion av snus kan öka risken för att utveckla typ 2-diabetes. Men själva nikotinets påverkan på kroppen kan antas vara densamma, vare sig det kommer från snus eller cigaretter. 

Nikotin påverkar blodsockret

Av de ca 400 skadliga ämnen som finns i cigarrettrök är nikotin ett av de värsta. Nikotinet leder ofta till förhöjt blodsocker genom att öka insulinresistensen. Men det kan också ibland leda till att sänka blodglukosnivåerna. Nikotin påverkar helt enkelt blodsockerregleringen och man kan se att blodglukosnivåerna varierar mera hos rökare än hos icke-rökare.

Rökning ökar risken för diabeteskomplikationer

Många av ämnena i tobaksrök påverkar hela ämnesomsättningen. De stör mekanismerna som reglerar cellernas upptag av glukos och fetter, och de påverkar blodkärlen så att risken för hjärt-kärlsjukdomar ökar. Försämrad cirkulationen i fötter och underben är en vanlig komplikation till diabetes, och rökningen gör situationen ännu mycket värre.

Men forskningen visar att om man slutar röka, kan mycket av problemen försvinna. Därför har rökare med diabetes allt att vinna på att fimpa för gott! Hälsovinsterna av att sluta röka är så stora, att man inte ska tveka att ta professionell hjälp med rökavvänjning för att lyckas.

DIA.SE.116-01-FEB2021-D

Show me:

Oavsett diabetesdiagnos eller inte, är många idag fysiskt inaktiva. Det är inte bara kroppen som mår bra av att röra på sig, utan även det psykiska välbefinnandet ökar vid motion och träning. Redan en rask promenad på en kvart ger positiv effekt på välbefinnandet och höjer livskvaliteten och det gäller alla människor.

Fysiska aktiviteter vid typ 1-diabetes

För den som har typ 1 diabetes kan fysisk aktivitet behöva mer planering. Beroende på situation och aktivitet kan det ibland vara en utmaning att motionera och samtidigt hålla blodsockret i balans.

Det gör att vissa kanske oroar sig för hypoglykemi under träning medan andra kanske inte har så bra koll på blodsockret och därför inte vill träna alls.

För många är ändå sport och träning en stor och viktig del av livet och självklart kan man ägna sig åt idrott, även på hög nivå, med typ 1 diabetes. 

Nedan finns några tips för dig som har typ 1 diabetes och vill träna och vara fysiskt aktiv:

• Med en CGM kan du hålla koll på ditt glukosvärde under träningen och tex få varningar i tid för att undvika hypoglykemier.
• Ha alltid dextrosol eller andra snabbverkande kolhydrater med dig och ta dem i god tid om ditt glukosvärde börjar falla, för att undvika en hypoglykemi och behöva avbryta aktiviteten.
• Om du har en insulinpump kan du göra en temp basal en till två timmar innan en fysisk aktivitet, för att anpassa insulintillförseln och ge dig bra träningsförutsättningar. Prata med ditt diabetesteam för att få individuella råd om hur du kan justera insulinet.

Fysiska aktiviteter vid typ 2-diabetes

Fysisk aktivitet är en av de viktigaste delarna i en typ 2 diabetes-behandling. Vid typ 2-diabetes kan livsstilsförändringar och en ökad fysisk aktivitet ge så positiva effekter, att behovet av läkemedel minskar. 

All form av fysisk aktivitet är positiv. Med träning och motion är det lättare att minska vikten, och därmed undvika övervikt – som är en bidragande orsak till att man får typ 2-diabetes. Genom att motionera ofta ökar insulinkänsligheten, och redan vid en halvtimmes daglig träning förbättras blodsockernivåerna.

För att få bästa effekt bör man växla mellan styrke- och konditionsträning. Antingen kan man växla mellan dessa under samma träningspass, eller också kan man variera sina aktiviteter. Kondition och uthållighet förbättras genom till exempel raska promenader, en löprunda, simning, eller en cykeltur. Styrkan tränar man genom exempelvis skivstången på gymmet, i form av gruppträning eller med styrkeövningar hemma, med eller utan redskap.

Fysiska aktiviteter vid graviditetsdiabetes

Om man har graviditetsdiabetes är det bra att vika en stund varje dag åt motion. Vad man gör, och hur intensivt, måste givetvis anpassas efter var man befinner sig i graviditeten. 20–30 minuter dagligen, med någon måttligt intensiv aktivitet kan vara lagom. Det här hjälper till att stabilisera blodsockret. 

Vilka aktiviteter ska man undvika när man har diabetes?

Det finns inga sporter eller aktiviteter som är "förbjudna" när man har diabetes. Tvärtom är förhoppningen att man med rätt kunskap och rätt hjälpmedel inte ska vara begränsad av sin diabetes utan kunna träna och vara aktiv på det sätt man själv vill.

Däremot kan en annan typ av planering inför träning eller aktivitet behövas, framförallt för den som har typ 1 diabetes.

Det är stor skillnad på hur blodsockret påverkas under och efter olika typer av träning, tex styrketräning jämfört med en joggingtur, och det är också väldigt individuellt, vilket gör att man själv behöver prova sig fram. Det är också stora skillnader när det gäller säkerhet och praktisk hantering av blodsocker, glukosmätning och insulin, om det är en tennismatch, eller om man springer långpass ute i oländig terräng.

En CGM kan vara till god hjälp under träning och fysisk aktivitet. Med den kan du lätt hålla koll på blodsockret under träningen. Med vissa CGM system kan varningar och glukosvärden vara synliga i smartklocka vilket underlättar vid många aktiviteter. Det finns även följarfunktioner där en anhörig kan se glukosvärden på distans och på det sättet utgöra en extra trygghet och säkerhet, kanske framförallt vid ensamträning.

Vissa aktiviteter kräva att man ändrar sina rutiner. När man ägnar sig åt till exempel simning eller kampsport, är det inte lämpligt att ha en insulinpump med slang fäst vid kroppen, men en slanglös pump/pod skulle kunna fungera eftersom den är liten, vattentät och kan sättas under kläderna.

Tänk på:

• Välj en sport/aktivitet som passar dig och som du tycker är kul! Det viktigaste är att röra på sig och få motion, inte exakt vad du gör.
• Var inte överambitiös när du vill börja träna, utan anpassa nivån till vad som funkar för dagen och öka upp efterhand..
• Håll koll på västekebalansen! Ha med dig vattenflaska och, om du har typ 1 diabetes, några druvsockertabletter, i väskan eller fickan.

DIA.SE.116-01-FEB2021-F

Show me:

Kvinnor kan få problem med sexlivet, där problemen kan kopplas till diabetessjukdomen. Ofta rör det sig om minskad sexlust och torr slida. Men om man upplever sådana problem finns ingen anledning att misströsta – detta går att göra någonting åt!

Så kan diabetes påverka sexlivet för kvinnor

Kvinnor med diabetes oroar sig oftare för att råka ut för sexuella problem, jämfört med andra. Och nästan en tredjedel av kvinnorna med diabetes upplever detta som ett bekymmer. Det kan finnas olika anledningar till att det är på det här viset, men mest avgörande är säkerligen psykologiska faktorer. Det är ju inte konstigt att man tappar sexlusten om man är orolig eller deprimerad.

Men det finns också andra faktorer som kan påverka både sexlusten och samlivet:

• Hormonförändringar
• Ökad risk för urinvägsinfektioner
• Nervförändringar (på grund av hyperglykemier)
• Torr slida (som kan vara direkt kopplat till diabetes)
• Vissa komplikationer till diabetes kan ge vaginala besvär

Problem som kan orsakas av diabetes

Neuropati är en vanlig följdsjukdom till diabetes. Ungefär en tredjedel av alla personer med diabetes drabbas av funktionella störningar i nerverna, och dessa beror på att nerverna med tiden tagit skada av de höga blodsockernivåerna. Neuropati kan leda till att känsligheten i underlivet minskar, och att man därför inte upplever sexuell beröring och stimulans lika starkt.

Situationen kan förvärras av försämrad blodcirkulation, angiopati. Försämrad nervfunktion och försämrad blodcirkulation kan tillsammans göra så att slidsekretionen minskar eller upphör helt. Resultatet blir torr slida och att penetration kan bli smärtsam.

Vad kan man göra åt saken?

Glidmedel, som finns på apoteket, avhjälper problemet med torr slida. Dessutom hittar du andra hjälpmedel i handeln, till exempel vibratorer som kan öka njutningen – särskilt om nervfunktionerna är nedsatta.

Det är mycket vunnet att leva hälsosamt och vara noga med sin diabetesbehandling. En sund livsstil med balanserad kost, regelbunden motion och god kontroll över blodsockret, gör inte bara att de fysiska besvären hålls på avstånd, utan du kommer också att må så mycket bättre. Att få må bra, kunna känna självtillit och känna att kroppen fungerar (om än med lite hjälp på traven) är så viktigt för både självförtroendet och sexlusten.

Men om problemen kvarstår och blir långvariga, tveka inte att söka hjälp. Tala med din läkare eller diabetessjuksköterska så får du råd och hjälp. På diabetesmottagningen finns mycket kunskap och erfarenheter av den här typen av problem, och det går i princip alltid att göra något åt dem!

DIA.SE.116-01-FEB2021-H

Show me:

Mannens sexliv påverkas ofta med åldern. Även om detta är fullt naturligt, upplever många det som ett problem. Att gå och grubbla över detta kan leda till att man inte söker hjälp, utan mår allt sämre och riskerar att hamna i en ond spiral. För en man som har diabetes kan många av de faktorer som försämrar sexlivet ha ett samband med diabetessjukdomen, och det finns hjälp att få!

Diabetes påverkar sexlivet för män

Många studier visar att diabetes leder till problem med sexlivet. Med diabetes löper man 2-4 gånger högre risk att uppleva sexuella problem, och de här problemen är vanligare bland män. Man uppskattar att hälften av alla män med diabetes upplever någon form av sexuella problem.

Vilka problem kan orsakas av diabetes?

Erektionsproblem (s.k. erektil dysfunktion) är dubbelt så vanligt hos män med diabetes. I synnerhet om man har typ 2-diabetes. Dessutom uppträder problemen betydligt tidigare än hos andra. Erektionsproblem är vanliga bland överviktiga män med typ 2-diabetes, över 70 % drabbas. Det är dock inte lika vanligt vid typ 1-diabetes.

Andra problem kan vara minskad sexlust, eller att man helt enkelt inte upplever sex på samma intensiva sätt som tidigare. Också ejakulationsproblem kan förekomma, med för tidig eller utebliven utlösning.

Sådana här problem kan delvis ha en psykologisk förklaring. Många med diabetes kan uppleva nedstämdhet och dåligt självförtroende. Detta i sin tur kan skapa oro och nervositet som försämrar den sexuella förmågan. Dessutom är det många som oroar sig för att drabbas av hypoglykemi under samlaget. 40 % av männen med diabetes har råkat ut för just detta.

Det finns många fysiologiska faktorer som kan ge upphov till de här problemen. Mannens testosteronproduktion till exempel avtar med åren. Lider man dessutom av övervikt sjunker testosteronhalterna ännu mer, och det påverkar både sexlusten och förmågan.

Också kärlförändringar och nervskador (dessa är vanliga när man haft diabetes i många år) påverkar känseln och blodflödet i könsorganen så att funktionen kan påverkas. Har man dessutom slarvat med sin diabetesbehandling och inte haft tillräcklig kontroll på blodsockret, kan detta förvärra problemen ytterligare.

Vad kan man göra åt saken?

Sexuella problem kan ibland vara tillfälliga, men ibland kvarstår problemen över längre tid. Den goda nyheten är att det går att göra något åt de här problemen. Dels finns det medicinsk hjälp att få och dels kan man faktiskt själv åstadkomma stora förbättringar genom att ändra sin livsföring.

Det finns medicinsk hjälp att få

Om erektionsproblemen kvarstår över längre tid kan detta avhjälpas med läkemedel. Tala med någon på diabetesmottagningen om dina problem. Sådana här problem är mycket vanliga när man har diabetes, och personalen har mycket kunskap om behandling och olika hjälpmedel. Det finns god hjälp att få!

Förbättra dina egna förutsättningar

Sexuella problem beror ofta på en kombination av psykiska och fysiska faktorer, där det ena förstärker det andra i en ond spiral. Här gäller det att vända utvecklingen åt andra hållet, så att faktorer som skapar eller förstärker problemen kan röjas undan.

Genom att sköta din diabetesbehandling och leva ett hälsosammare liv skapar du förutsättningarna för att kunna vända på utvecklingen. Och när utvecklingen går åt andra hållet mår manofta mycket bättre med högre livskvalitet och ett bättre fungerande sexliv. 

Undvik sexuella problem redan från början!

Kanske tror man att sexuella problem inte kommer att drabba en själv, eller att de ligger mycket längre fram i tiden. Och man tänker kanske att man inte behöver vara så där överdrivet noga med diabetesbehandlingen just nu när man mår okej. Men det är faktiskt just nu man ska agera, för det bästa sättet att undvika sexuella problem är att förebygga dem! Och förebygga gör man genom att ta sin diabetesbehandling på allvar och sköta den.

• Var noga med kroppsvikten och undvik övervikt.
• Motionera regelbundet. Ju mer desto bättre.
• Var noga medkosten. Ät mycket grönt och fiberrikt.
• Se till att få god sömn.
• Håll koll på blodsockret och mät regelbundet.
• Var noga med diabetesmedicineringen.
• Undvik rökning.
• Drick alkohol med måtta.

Detta är ingen garanti för att man aldrig kommer att drabbas av sexuella problem. Men det är garanti för att man har gjort sitt allra bästa för att de inte ska uppstå.

DIA.SE.116-01-FEB2021-G

Show me: