Under senare år har ett antal vetenskapliga studier undersökt de möjliga effekterna av stress på diabetes och visat att det går att lära sig att förebygga och hantera det. I den här artikeln hittar du  användbar information om sambandet mellan diabetes och stress, samt några rekommendationer som kan hjälpa dig att hantera de stressiga situationer du kan stöta på i ditt dagliga liv.

Är diabetes en orsak till stress?

En studie som involverade nästan 9 000 vuxna fann att behandling av diabetes orsakar ångest och stress hos så många som 45 % av de människor som lever med diabetes.

Att ständigt behöva ha koll på blodsockret, tänka på vad man äter, ta insulin och/eller andra diabetesmediciner kan  ta ut sin rätt på det dagliga välbefinnandet. Lågt blodsocker (hypoglykemi), förändringar i behandlingen och att bekanta sig med ny teknik (t.ex. insulinpump eller kontinuerlig glukosmätning) är också  situationer som kan vara stressande.

Hur människor reagerar på en stressig situation eller händelse skiljer sig från person till person. För vissa kan stress upplevas positivt, till exempel när det uppfattas som en utmaning. Skillnaderna i reaktion kan förklaras på flera sätt: sammanhanget där stressen uppstår är en viktig faktor, men det beror också på personlig historia och möjligheten att ha en stöttande omgivning.

Påverkar stress blodsockret?

Stress är en av kroppens naturliga reaktioner när den står inför en situation som kan vara hotande på något sätt.

Som svar gör sig kroppen redo att agera – flykt- och kamprespons – och behöver därför fylla på med energi. Ett sätt att göra detta på är att producera ett antal stresshormoner, till exempel kortisol. Detta hormon stimulerar frisättningen av glukos (socker) och lipider (fetter) i blodet. Det höjer i sin tur blodsockernivåerna vilket kan vara mer eller mindre långvarigt.  

De exakta effekterna av stress på blodsockret är komplexa och man har inte full kunskap om dem ännu.  Vetenskapliga fakta tyder på att enbart kronisk stress har inverkan på blodsockerhanteringen på längre sikt och därför på HbA1c-nivåerna.

Många studier tyder också på att stressens inverkan på diabetes är något mer indirekt. Att vara stressad eller orolig kan leda till att man blir mindre uppmärksam på behandling och livsstil (rökning, alkoholkonsumtion, fysisk inaktivitet och kosten), och därför  leder till mindre noggrann hantering av blodsockret .

En studie har dessutom visat att inte alla stressiga situationer har en negativ inverkan på blodsockerhanteringen. I den här studien ombads deltagarna att skilja mellan positiva stressande händelser (t.ex. att förlova sig, ett barns födelse eller ett byte av jobb) och negativa stressande händelser (t.ex. konflikt eller en älskads död) som hade inträffat i deras liv under det senaste året.

Resultaten visade att de med generellt högre blodsockernivåer hade upplevt negativ stress, medan de som rapporterade positiv stress tenderade att förbättra sin diabeteshantering!

Tips på hur man hanterar stress

Flera studier har visat på några gemensamma punkter för bra stresshantering:

• lära sig känna igen och minska källor till stress, t.ex. genom muskelavslappning, andningsövningar, meditation och att arbeta mentalt med det positiva 
• att försöka sätta upp, mätbara  mål  för sig själv som är rimliga att uppnå, till exempel genom att schemalägga en 20 minuters promenad 3 dagar i veckan vid samma tid på dagen
• lägga in  trevliga fritidsaktiviteter i det dagliga livet
• ångestdämpande eller antidepressiva medel (rådgör alltid med läkare för eventuell läkemedelsbehandling och recept).

De positiva effekterna av stresshantering främjar psykiskt välbefinnande och kan i vissa fall även ha en positiv inverkan på blodsockret. Vissa studier har faktiskt visat att om man lär sig att hantera stress så kan det bidra till bättre blodsockerkontroll.

 

DIA.SE.235-01-APR2022

Show me: 000

Tatueringskonsten har en lång historia, och de former av tatuering vi känner igen idag har sitt ursprung i Polynesien. Det var sjömän som spred tatueringskonsten över världen, och historiskt har tatueringar haft ett kriminellt stigma. Men nuförtiden är det fashionabelt och vida spritt att skaffa tatuering, och det är inte längre ovanligt att man vill “gadda” sig.

När man har diabetes kan önskan att tatuera sig väcka flera frågor. Är diabetes och tatueringar kompatibla med varandra? Finns det några särskilda försiktighetsåtgärder man behöver vidta?

Diabetes och tatuering

Funderar du över att skaffa din första tatuering men känner att du inte riktigt vågar än? Oroa dig inte. Det är normalt att vara lite nervös inför sin första tatuering. Och när du känner att du är redo för din första tatuering så kommer du nog börja fundera över vad det egentligen innebär. Kommer det göra ont? Kommer det bli som jag förväntat mig? Tänk om jag ångrar mig?

Om du lever med diabetes kanske du dessutom undrar om tatuering ens är möjligt. Svaret är ja! Du har absolut ingenting att oroa dig över. Diabetes i sig utesluter inte en eller flera tatueringar på något vis. Du kan tatuera dig oavsett om du har typ 1- eller typ 2-diabetes!

Att tänka på innan du tatuerar dig

Valet av tatuerare

Att tatuera sig är riskfritt så länge det görs i en seriös studio som följer grundläggande hygienregler. När du väljer din tatuerare kan det vara bra att kontrollera att hens studio är ren och att de använder steril utrustning. Gör research innan du bokar ett möte och försök att hitta en tatuerare som är expert på just det motivet du vill ha. Läs även recensioner online - du kan oftast hitta mycket information och inspiration på Instagram eller i olika Facebook-grupper.

Berätta om din diabetes för tatueraren

Berätta att du lever med diabetes så att din tatueringsartist är medveten om det. Det kan även vara bra att informera din läkare eller andra vårdgivare om att du vill skaffa en tatuering. Då kan de nämligen kontrollera din blodsockernnivå (HbA1c) och bekräfta att dina glukosnivåer är tillräckligt stabila för att du ska kunna läka ordentligt.

Din tatuering, ditt val av motiv

Du bestämmer vilket motiv du vill ha - oavsett om det är symboliskt, kulturellt, religiöst eller estetiskt tilltalande.

För några är en tatuering rent dekorativ, medan det för andra är ett sätt att uttrycka sin individualitet eller en gemenskapskänsla. Det kan också ses som ett sätt att förstärka en positiv självkänsla och kontroll över sin egen kropp.

På senare år har det dykt upp en ny typ av tatuering: den medicinska alert-tatueringen.

För människor som lever med diabetes kan det betyda att man synligt tatuerar exempelvis "diabetes typ 1" eller "diabetes typ 2" för att informera medicinsk personal om ens diabetes i händelse av en nödsituation.

Välj var du ska tatuera dig

Förutom själva motivet så är det även viktigt att tänka på var på huden du ska tatuera dig! Det är såklart helt upp till dig. Men om du lever med diabetes och vill skaffa en tatuering kan det vara bra att undvika vissa ställen på kroppen, såsom fötterna, vaderna, smalbenen eller fotlederna - eftersom huden där har mindre blodflöde, vilket kan fördröja läkning.

Det rekommenderas heller inte att tatuera sig där man injicerar insulin - buk, lår, skinkor eller armar - välj istället att tatuera dig på ett ställe där huden inte är har påverkats.

Läkning och skötselråd för tatuering

När din tatuerare är helt klart med din tatuering så kommer hen ge dig skötselråd för din nygjorda tatuering, tips om vad du ska och inte ska göra och berätta vilka produkter du ska använda. De allmänna rekommendationerna är de följande:

• tvätta din nya tatuering med neutral pH eller antiseptisk tvål;
• applicera en fuktkräm 3 eller 4 gånger om dagen tills den är helt läkt.

En nygjord tatuering läker vanligtvis på runt en vecka.

Om du går till tatueraren när din diabetes är stabil, väljer en bra plats för tatueringen där huden inte är skadad och noggrant följer tatuerarens råd om eftervård kan din drömtatuering bli verklighet och något att glädjas över!

 

Show me: 000

#DiabetesAwarenessMonth

I dag lever nästan 500 miljoner människor över hela världen med diabetes, och det är fortfarande svårt för många att få insulin och diabetesvård. 

Under hela november, och framförallt på Världsdiabetesdagen den 14 november, vill vi hjälpa till att sprida kunskap om hur det är att leva med diabetes och underlätta tillgången till vård.

Om inte nu, när? 💙

Läs mer om hur vi vill hjälpa göra livet med diabetes enklare:

• Produkter
• Artiklar om att leva med diabetes
• Hantera diabetes
• Kontakta oss för stöd och mer information

Vårt åtagande

Med kunskap och innovativa lösningar inom medicinteknik och läkemedel stöder vi sjukvården och gör vardagen och tillvaron lite lättare för människor som lever med kroniska sjukdomar.

Show me: 000

Diabetes och fothälsa: så här tar du hand om dina fötterna om du har diabetes

Om du förstår varför och hur diabetes kan påverka fötterna blir det lättare att förebygga komplikationer och snabbt söka vård vid eventuella fotproblem.

Den här artikeln förklarar sambandet mellan diabetes och fothälsa. Varför påverkar diabetes fothälsan? Och hur kan du som har diabetes minska risken för fotproblem genom att ta väl hand om dina fötter? Läs och få reda hur!   

Diabetes och fothälsa: hur kan diabetes påverka fötterna?

Diabetes har ett nära samband med fothälsan. Fotproblem i samband med diabetes kallas ibland diabetesfot och är en vanlig komplikation vid olika former av diabetes. 

Diabetes kan huvudsakligen orsaka problem med fötterna på två sätt: genom diabetisk neuropati (nervskada) och genom perifer artärsjukdom (ett tillstånd som leder till begränsad blodtillförsel till fötterna). Vi går igenom båda komplikationerna närmare nedan.

Diabetsfot - vanliga diabetesrelaterade fotkomplikationer   

Diabetes kan påverka fötterna på många olika sätt. Ibland används termen "diabetesfot" för de olika tillstånd som kan ge problem med fötterna hos den som har diabetes.

Några vanliga fotproblemen som kan uppstå som en följd av diabetes är:

• Diabetisk perifer neuropati (en typ av nervskada)      
• Fotsår – en hudskada som kan gå ner i djupare liggande vävnad      
• Infektioner
• Valkar och förhårdnader (kallositeter), under fötterna som med tiden även kan orsaka sår
• Torr hud som kan flagna eller spricka
• Dålig blodcirkulation
• Gangrän (kallbrand), vävnadsdöd som kan utvecklas till följd av dålig blodcirkulation eller fotsår
• Charcotfot, en sällsynt men svår komplikation som leder till en deformerad fot

I sällsynta och svåra fall kan fotproblemen leda till amputationer. De som löper störst risk att drabbas av diabetesrelaterade fotproblem är män och/eller de över 60 år.

Vad orsakar fotproblem vid diabetes?

Det är främst två komplikationer av diabetes som kan öka risken för fotproblem: diabetisk neuropati, en typ av nervskada som kan påverka känseln i fötterna, och perifer artärsjukdom, som påverkar blodflödet till fötterna. 

Nervskador och fothälsa

Diabetes kan orsaka neuropati, det vill säga nervskada på grund av högt blodsocker och andra faktorer vid diabetes. Neuropati är en vanlig långsiktigt diabetesrelaterad komplikation. 

Det finns några olika typer av diabetisk neuropati och de flesta påverkar extremiteterna, som fötterna.

Sensorisk neuropati gör att man förlorar känsel i fötterna, vilket ökar risken för skador. Du kan till exempel ha skavsår eller gå runt med en sten i skon utan att märka det. Hos den som har diabetes brukar dessutom huden på fötterna bli torr och spricka, så att valkar, skador och skor som sitter illa kan orsaka fotsår.

Motorisk neuropati påverkar musklerna, vilket också ökar risken för fotsår. Genom att fotens tryckpunkter påverkas uppstår belastning, friktion och i slutändan sår. 

Autonom neuropati, är skador på nerverna som förmedlar information till kroppens organ och körtlar, vilket leder till att man svettas mindre om fötterna. Det i sin tur kan ge torr och sprucken hud eller varma och svullna fötter på grund av ökat blodflöde. Hudsprickor kan göra det lättare för bakterier att orsaka infektioner, sår eller i riktigt svåra fall gangrän (kallbrand).

Läs vår specialartikel om diabetisk neuropati för mer information om vad det är och vad du kan göra för att förhindra det. 

Perifer artärsjukdom och fothälsa

Diabetes ökar risken för perifer artärsjukdom (PAD), ett tillstånd där artärerna som leder till hals, armar, mage, ben eller fötter successivt blir trängre, vilket i sin tur påverkar blodtillförseln. 

PAD är vanligast i ben och fötter. Fettinlagringar (plack) byggs upp på insidan av artärerna i benen, så att det inte flödar tillräckligt med blod till benen och fötterna.

Risken för att utveckla PAD i samband med diabetes är större om blodsockret inte ligger inom målvärdesområdet, hos äldre personer och hos dem som har haft diabetes länge. Andra riskfaktorer är bland annat:

• Fetma och övervikt 
• Rökning  
• Stillasittande
• Högt kolesterol 
• Högt blodtryck 
• Sjukdomshistoria med hjärtsjukdom

PAD (perifer artärsjukdom) kan skada vävnaden i fötterna och hämma  tillförseln av syre och näringsämnen till fötterna. Det kan påskynda  infektioner, orsaka svårläkta sår och ge ökad smärta och svårigheter att gå. I sällsynta och svåra fall kan PAD leda till amputationer.

Tecken på fotproblem

Nervskador är den främsta riskfaktorn för fotproblem. De upptäcks inte alltid eftersom de ibland inte ger några symtom alls. Symtom i fötterna som nervskador kan ge:

• Stickningar, brännande eller ilande känsla eller smärta som känns som en elektrisk stöt
• Huggande smärta
• Mycket kraftig smärta eller smärta vid lätt beröring (allodyni)
• Onormal värme- eller köldkänsla 
• Ihållande kramper
• Oförmåga att känna beröring eller vibrationer
• Domningar från tårna och upp längs benet

Andra tecken på diabetiska fotproblem:

• Foten är varm, svullen eller röd
• Kramper eller värk i vaderna som hindrar dig från att promenera 
• Fötterna svettas inte tillräckligt     
• Torr hud eller hudsprickor
• Sår, skärsår och blåsor, särskilt sådana som inte läker
• Valkar, förhårdnader och liktornar

Om du har diabetes och ser eller känner tecken eller symtom på fotproblem, ta kontakt med läkare och/eller ditt diabetesteam.

Ta hand om fötterna vid diabetes

Det är viktigt för dig som har diabetes att ta väl hand om dina fötter. Du kan förebygga allvarliga komplikationer genom att sköta fothälsan.

Några fotvårdstips för dig som har diabetes:

• Håll god fothygien: Tvätta och torka fötterna noggrant varje dag, klipp och fila naglarna så att de inte har vassa kanter.
• Undvikt fotbad, eftersom det kan torka ut huden ännu mer.
• Förhindra förhårdnader och liktornar genom att slipa försiktigt med en pimpsten på våt hud.
• Återfukta fötterna genom att smörja in dem med oparfymerad fotkräm, men smörj inte mellan tårna eftersom det kan leda till infektion.
• Promenera gärna och vicka på tårna  för att förbättra blodcirkulationen i fötterna, men se till att ha bekväma skor och kontrollera att du inte har sår på fötterna.
• Om du är rökare, sluta röka! Att sluta röka kan förbättra blodcirkulationen i benen och fötterna, så att det blir lättare för dig att promenera.
• Innan du sätter på dig skorna kontrollera att det inte finns grus eller annat skräp i dem som kan orsaka obehag eller skada.
• Använd skor både inom- och utomhus. Skydda dina fötter genom att undvika att gå barfota. 
• Kontrollera fötterna dagligen för eventuella tecken på de fotproblem som beskrivs ovan. Tala med ditt diabetesteam eller en läkare om du har något av dem.

Det är viktigt med regelbundna kontroller

Om du har diabetes bör du årligen genomgå en bedömning och kontroll av dina fötter. Läkaren bör också titta på dina fötter när du kommer på dina regelbundna besök, oftast var tredje eller var fjärde månad. 

Det är läkarens och vårdteamets uppgift att förklara hur viktigt det är att du håller blodsockret inom målvärdesområdet och att visa dig hur du dagligen kontrollerar fötterna för att undvika att det uppstår sår, skador eller irriterad hud.

Då ska du söka läkare 

Hos den som har diabetes kan även mindre problem som valkar (kallusar) och förhårdnader utvecklas vidare till fotsår och leda till komplikationer. Men i de flesta fall är det lätt att förebygga allvarliga fotproblem. Om du märker tecken på diabetesrelaterade fotkomplikationer är det bäst att genast boka tid hos läkare.

Vilken behandling du får beror på hur allvarligt problemet är. Om du har ett sår kan du till exempel behöva få behandling  av en läkare eller en medicinsk fotvårdsterapeut på en diabetesmottagning eller på ett sjukhus, lämna en del prover och eventuellt få antibiotika utskrivet.
 

Diabetiska fotproblem kan vara allvarliga men är samtidigt mycket möjliga att förebygga. Följ rekommendationerna i artikeln, se till att få fötterna kontrollerade minst en gång om året och lär dig att själv gå igenom fötterna dagligen för att upptäcka eventuella tecken på komplikationer. Om du får fotsår, kom ihåg att de kan läka helt och hållet med rätt vård.

 

DIA.SE682-01-SEP2025
 

Show me: 000

Show me: 000

Vi är ditt supportteam och redo att hjälpa dig med alla dina frågor

Show me: 000

Vad är diabetisk ketoacidos?

Diabetisk ketoacidos (DKA) är ett allvarligt tillstånd och det är den vanligaste komplikationen till hyperglykemi (för höga blodsockerhalter). Hyperglykemi hos personer med diabetes är i sin tur ett resultat av att kroppens celler inte kan ta upp glukos (socker) ur blodet på grund av insulinbrist.
Glukos är kroppens främsta energikälla. Cellerna hos personer med diabetes har försämrad förmåga att ta upp glukos ur blodet (på grund av brist på insulin) och cellerna får inte tillräckligt med bränsle. Kroppen måste då hitta en annan energikälla och riktar därför in sig på fett. Och det är när kroppen tvingas förbränna mer fett än normalt som komplikationerna uppstår.

När kroppen förbränner fett produceras tre ämnen:

1. aceton
2. acetoättiksyra
3. beta-hydroxismörsyra

Dessa ämnen kallas ketoner, och när det produceras för mycket av dem blir blodet surare.

Diabetisk ketoacidos kännetecknas av tre biologiska obalanser:

• Hyperglykemi – förhöjda glukoshalter i blodet
• Ketos – förhöjda nivåer av ketoner i kroppen
• Acidos – surt blod (arteriellt pH-värde lägre än 7,3)

Detta är unikt för diabetisk ketoacidos och är ett medicinskt akutläge som kräver sjukhusvård.

Varför uppstår diabetisk ketoacidos?

Två tredjedelar av alla fall av ketoacidos inträffar hos patienter med typ 1-diabetes. Det är vanligast hos patienter som har problem med att stabilisera blodsockernivån, men förekommer också hos dem som ännu inte har fått diagnosen diabetes. Den återstående tredjedelen drabbar personer med typ 2-diabetes.

Vid diabetes varierar blodsockernivån och kan snabbt bli för hög eller för låg. Om blodsockret ligger högt under en längre tid kan det leda till ketoacidos. Att blodsockret ligger högt kan ha olika orsaker:

• otillräckligt insulinintag
• stark stress
• psykiatriska symtom
• en defekt insulinpump (frånkoppling eller blockering av infusionsröret)
• sjukdom eller infektion (vanligtvis i urinvägarna, lungorna eller matsmältningssystemet)
• kirurgiska ingrepp eller medicinering.

Hos barn kan ökad insulinresistens på grund av puberteten eller övervikt, i sin tur öka risken för att utveckla diabetisk ketoacidos.

Symtom på diabetisk ketoacidos

Symtom på diabetisk ketoacidos kan visa sig inom några timmar och de kan variera mellan barn och vuxna. Vanliga symtom är:

• extrem törst
• kissar ofta och i stora mängder
• konstig andedräkt (på grund av utandning av aceton)
• svår buksmärta
• illamående och kräkningar
• djup, ansträngd andning (kallas också Kussmaul-andning)
• hypotoni (onormalt lågt blodtryck)
• takykardi (allt snabbare hjärtfrekvens)
• uttorkning
• aptitlöshet och viktnedgång

Diabetisk ketoacidos kan ge allvarliga komplikationer på hjärtat och leda till andningsproblem. Om den inte behandlas kan medvetandet sjunka, vilket kan leda till koma och till och med dödsfall. Hos vuxna beror dödligheten ofta på att det finns ytterligare någon försvårande faktor, till exempel en samtidig infektion.

Behandling och förebyggande av diabetisk ketoacidos

Man behandlar diabetisk ketoacidos i huvudsak genom intravenös insulintillförsel och tillförsel av saltlösningar. Målet är att korrigera blodets pH-värde och få bort aceton samtidigt som man återställer blodvolymen och blodglukoshalten till det normala.

Show me: 000

Vad menas egentligen med blodsocker?

I samband med diabetes talar man ofta om "blodsocker";. Det är helt enkelt ett vardagligt ord för blodglukoskoncentration, och det anger hur många glukosmolekyler som finns i en viss volym blod.

Socker, i form av glukos, är cellens viktigaste bränsle. Vid matsmältningen omvandlas kolhydraterna i maten och lagras i form av glykogen. När kroppen sedan behöver energi omvandlas glykogen till glukos, som sedan transporteras via blodet och tas upp av cellerna med hjälp av hormonet insulin.

Vid diabetes har kroppen försämrad eller ingen förmåga att producera insulin, och cellerna kan därför inte ta upp tillräckligt med glukos. I stället blir glukosen kvar i blodet och detta leder till allt högre blodglukoskoncentration – eller som man brukar säga, högt blodsocker.

Insulin och blodsocker

När man får diabetes behövs det oftast medicinsk behandling för att kroppens celler ska kunna ta upp glukos. Vid typ 2-diabetes producerar kroppen fortfarande eget insulin, men kanske inte tillräckligt mycket, eller också är det inte tillräckligt effektivt. Därför tar man då medicin som förbättrar effekten av det kroppsegna insulinet.

Vid typ 1-diabetes däremot, har kroppens egen insulinproduktion mer eller mindre upphört, och insulin måste därför tillföras utifrån. Insulinet gör så att glukosupptaget i cellerna fungerar, och ett snabbverkande insulin kan snabbt få igång den här processen.

Hur mäter man blodsockret?

Det finns olika sätt att mäta blodglukosnivåerna, men två metoder är de vanligaste nuförtiden:

1. Mätning med fingerstick (manuellt) – Användaren sticker sig i fingret och stryker ut en bloddroppe på en teststicka. Stickan förs sedan in i en elektronisk apparat som analyserar provet och visar det uppmätta värdet på en display.
2. Kontinuerlig mätning (automatiskt) – Ett system där användaren bär en liten sändare med en tunn sensortråd som sitter strax under huden. Sensorn läser kontinuerligt av glukosvärdet någon gång i minuten. Data överförs till en mottagare eller mobiltelefon, där användaren kan avläsa värdena och följa förändring i realtid. Ett sådant system kallas också kontinuerlig glukosmätning (CGM).

Mätning med provsticka visar endast värdet vid det aktuella provtillfället, medan kontinuerlig glukosmätning (CGM) alltid visar aktuellt värde samtidigt som tidigare värden lagras. Därför kan kontinuerlig glukosmätning också ge extra trygghet genom olika larm- och varningsfunktioner som styrs av förändringar i blodglukosnivåerna.

Glukosmätning är nyckeln till rätt dosering

Ju mer kolhydrater man får i sig i maten, desto mer glukos kommer att produceras i kroppen. Personer med typ 1-diabetes måste då ta insulin i rätt mängd för att balansera de högre blodsockerhalterna som följer av måltiden. Men hur vet man vilken mängd som är rätt?

Genom att mäta blodsockret, till exempel innan måltid, ser man hur mycket glukos som då redan finns i blodet, och man kan anpassa insulindosen efter detta värde.

Att känna till den aktuella blodglukosnivån är grunden till att dosera insulin.

Men det räcker inte med att mäta blodsockret bara före maten. Man måste mäta vid olika tider på dygnet och vid olika situationer, till exempel före träningspasset eller innan sänggåendet. På det sättet kan man anpassa insulindosen så att kroppen får lagom med energi (glukos) i olika situationer.

Genom att mäta ofta och regelbundet kan insulinbehandlingen anpassas med stor precision.

Mät för att upptäcka och lösa problem i tid

Om blodsockernivåerna blir alltför höga eller låga kan det få allvarliga konsekvenser.

När blodsockernivån är farligt hög kallas det hyperglykemi. Om den i stället är farligt låg kallas det hypoglykemi. Båda dessa tillstånd kräver att man agerar omedelbart för att undvika situationer som till slut kan bli livshotande. Genom att mäta ofta ser man åt vilket håll blodsockret är på väg, och om det börjar närma sig farliga nivåer.

Genom att mäta ofta och regelbundet får man indikationer på vad som håller på att hända, och kan agera innan problemet hinner uppstå.

DIA.SE.112-01-JAN2021-E Show me: 000

Många ägnar sig åt träning eller någon sport för att hålla kroppen igång och må bra,samma sak gäller för personer med typ 1 diabetes.  Man skulle kunna tro att en insulinpump är olämplig i sport- och träningssammanhang, men det är faktiskt tvärtom. Insulinpumpen ger många fördelar i samband med sport och och fysisk aktivitet.

 

Varför är insulinpump så bra vid sport och träning?

För personer med typ 1 diabetes innebär fysisk aktivitet generellt en större risk för att få hypoglykemier. Med en insulinpump är det lättare att justera doserna i samband med passet vilket leder till mindre risk för hypoglykemier och avbrott under träning.

Vid träning och annan fysisk aktivitet förbrukar musklerna och kroppen mer glukos än vid stillasittande. En vanlig situation som kan uppstå är att blodsockret sjunker och blir för lågt under eller efter träningen, det uppstår en hypoglykemi. Hur blodsockret påverkas av träning beror på flera saker, både kolhydratmängden i den senaste måltiden, träningens intensitet och längd, men också insulinnivåer och andra hormoner i kroppen.

 

Hantering av insulinpump före och under träning

En insulinpump gör det lättare att justera insulindoserna både inför, under och efter träningen för att kunna undvika hypoglykemier.

Om du ska ha ett längre träningspass (30 minuter eller längre) kan ett eller flera av nedanstående tips vara bra att använda för att undvika lågt blodsocker under träningen: 

• Sänka basaldosen på insulinpumpen.
• Äta eller dricka lite extra kolhydrater.
• Sänka bolusdosen vid måltiden före träningen.

Att kunna sänka basaldosen i pumpen (en så kallad temp basal sänkning) är en stor fördel i samband med träning och sport. Till skillnad mot pennbehandling, där man har tagit långverkande insulin och inte kan justera dosen i efterhand, ger en sänkning av pumpens basaldos en snabbare effekt i kroppen. 

Vid planerad träning brukar rekommendationen vara att sänka basalen 1-2 timmar innan ett pass för att undvika hypoglykemi under passet. Hur långt innan och hur mycket dosen ska sänkas är alltid individuellt och beror på flera faktorer, bland annat vilken typ av aktivitet det gäller, hur länge och intensivt den håller på, och vilken tid det är på dygnet. Blodsockernivåerna kan fortsätta att falla även efter träningen eftersom musklerna fortfarande har ökad insulinkänslighet.

Vid spontan träning kan man få god hjälp av en pump, om man direkt minskar insulintillförseln med en temp basal när aktiviteten startar.

En pump ger möjlighet till en större flexibilitet och spontanitet med träning, men också ett bättre möjlighet att planera sitt träningspass. Med mindre insulin i kroppen är risken för hypoglykemier vid träningen lägre.

Det kan vara särskilt värdefullt för barn med denna typen av flexibilitet och finjustering som pumpbehandling erbjuder, för att underlätta idrott och främja rörelseglädje.

 

Glukoskontroll och fysisk aktivitet

För att kunna förbereda och genomföra sitt träningspass eller fysiska aktivitet utan att behöva avbryta för lågt (eller i viss fall högt) blodsocker, är det viktigt att på ett enkelt sätt ha bra koll på sitt glukosvärde.  Eftersom man ofta vill justera sin insulintillförsel ett par timmar innan träningen startar, är det bra att ha god koll på blodsockret redan då.

För många är en CGM med varningar och larm ovärderligt vid just fysisk aktivitet. Förutom att lätt och enkelt se sina glukosvärden under träningen, kan man tex få varningar om blodsockret börjar falla snabbt för att på så sätt hinna förebygga ett lågt värde genom att äta något med snabba kolhydrater.

Efter fysisk aktivitet är ofta insulinkänsligheten högre, vilket betyder att du även många timmar efter ett träningspass lättare kan få lågt blodsocker. Därför är det viktigt att hålla koll på blodsockervärden även timmarna efteråt och vid sena pass, även på natten efter en träning.

 

När kan man inte använda insulinpumpen?

Även om insulinpumpen är till väldigt stor hjälp vid träning och sport i allmänhet finns det situationer när vissa insulinpumpar inte kan eller bör användas. Vid vattensporter måste pumpar som inte är vattentäta kopplas loss. Under träning i kontaktsporter som till exempel brottning och i vissa fall även fysiska lagsporter bör pumpar med slang inte användas, då de riskerar att slitas loss från slangen. Slangpumpar måste i dessa fall kopplas loss. En pump bör helst inte vara frånkopplad längre än ett par timmar och om pumpen är bortkopplad under en period kan man behöva kompensera missade insulindoser med extra insulin

Det finns dock både vattentäta och slanglösa pumpar som kan användas vid denna typ av sporter och användaren slipper då både praktiskt krångel och avbrott i insulintillförseln.  

DIA.SE.109-01-JAN2021-B

Show me: 000

Ja, oavsett vilken form av diabetes man har (typ 1, typ 2 eller graviditetsdiabetes) kan man amma sitt barn. Har du diabetes kan det ibland bli en extra utmaning när du ska amma då bland annat blodsockret kan påverkas. För mammor som får insulinbehandling är det dock viktigt att insulindosen är rätt inställd, då amning kan ge svängande och svårinställt blodsocker. 

Du kan tryggt amma ditt barn!

För mammor med typ 1-diabetes kan det ta längre tid för bröstmjölken att rinna till. Det beror på att bröstmjölksproduktionen bland annat påverkas av hormoner, som t ex insulin. Hur mycket blodsockret svänger de första dagarna efter barnets födelse kan också påverka hur mycket bröstmjölk som produceras den första tiden, men när bröstmjölksproduktionen väl är igång påverkas inte mängden bröstmjölk av ditt blodsocker. Även med diabetes har bröstmjölken samma sammansättning, och samma laktosinnehåll. Insulin förekommer också naturligt i bröstmjölken, och det gör ingen skillnad för barnet om insulinet kommer från mammans bukspottkörtel, eller om det kommer via insulinbehandling.

Amningens positiva hälsoeffekter

Amning har många positiva hälsoeffekter, både psykiskt och fysiskt. Och amningen kan till och med förbättra hälsoläget för mammor som lever med diabetes, oavsett vilken form av diabetes man har.

• Amning kan minska insulinbehovet hos mammor med typ 1-diabetes.
• Amningen skyddar mot att utveckla typ 2-diabetes, om mamman haft graviditetsdiabetes.
• Amning ökar glukostoleransen och förbättrar därför hälsan hos mammor med typ 2-diabetes.

DIA.SE.116-01-FEB2021-C

Show me: 000