En vegetarisk kost kan vara ett hälsosamt alternativ för personer med typ 1-diabetes. 

Det finns dock saker att tänka på om du precis har fått diagnosen typ 1-diabetes och du väljer – eller funderar på att välja – en vegetarisk eller vegansk kost. 

Den här guiden beskriver några av fördelarna och nackdelarna med vegetarisk kost för personer med diabetes och saker du behöver tänka på om du väljer att följa en vegansk eller vegetarisk kost om du har typ 1-diabetes.

Vad är vegetarisk och vegansk kost?

Med vegetarisk kost utesluts kött, fisk och skaldjur eller andra produkter som innehåller dessa livsmedel. Denna kost består främst av spannmål, grönsaker, frukt, baljväxter, frön och nötter.

Det finns dock olika typer av vegetarisk kost. De kan grovt delas upp i:

• Lakto-ovo-vegetarisk kost, som oftast helt enkelt kallas vegetarisk kost. Denna kosthållning utesluter fisk och skaldjur och kött men inkluderar mejeriprodukter (mjölk, ost, smör, yoghurt och så vidare) och ägg.
• Vegansk kost utesluter inte bara kött, fisk och skaldjur, utan även mejeriprodukter, ägg och andra animaliska produkter.

Vegetarisk kost brukar förknippas med ett antal hälsofördelar. Några av hälsofördelarna med vegetarisk kost inkluderar: 

• Lägre risk för hjärtsjukdom
• Lägre kolesterolnivå 
• Lägre risk för högt blodtryck
• Lägre risk för typ 2-diabetes
• Lägre BMI (kroppsmasseindex)
• Lägre cancerförekomst totalt sett

Generellt sett kan dessa hälsofördelar bero på att vegetarisk kost tenderar att innehålla lägre nivåer av mättat fett och kolesterol och högre nivåer av viktiga näringsämnen som fibrer, magnesium, kalium, vitamin C och vitamin E och andra ämnen. 

Å andra sidan är det osäkert huruvida näringsbehovet hos nyfödda, unga barn och tonåringar kan tillgodoses med vegetarisk eller vegansk kost. Vegansk och vegetarisk kost kan leda till lägre nivåer av vitamin B12, kalcium, vitamin D, zink och fettsyror.

Vegetarisk kost för personer med diabetes

Förutom de allmänna hälsofördelarna har det visat sig att vegetarisk kost kan bidra till att förebygga typ 2-diabetes och förbättra blodsockerreglering hos personer med typ 2-diabetes.

När det gäller typ 1-diabetes är det oklart om en vegetarisk kost kan bidra till att förbättra blodsockerreglering. Det finns dock några studier som har påvisat hälsofördelar för personer med typ 1-diabetes som följer en vegetarisk diabeteskost.

Om du har typ 1-diabetes kan en vegetarisk kost vara ett hälsosamt alternativ för dig – men om du funderar på att byta till denna kost finns det några saker du bör vara medveten om. Därför är det bäst att rådfråga ditt vårdteam innan du börjar med en ny kosthållning. 

Är det bra att vara vegetarian när man har diabetes? Möjliga fördelar

Vegetarianer tenderar att ha ett lägre kroppsmasseindex (BMI) och en högre insulinkänslighet än allätare, vilket kan bidra till att förebygga typ 2-diabetes. Enligt vissa studier anses konsumtion av fullkorn, frukt och grönsaker - särskilt bladgrönsaker och rotfrukter - vara särskilt fördelaktigt. 

Generellt rekommenderas ett ökat intag av fullkorn, frukt, grönsaker och baljväxter, såväl vid typ 1- som typ 2-diabetes, eftersom dessa livsmedel kan förbättra blodsockerregleringen. Det är den höga mängden fibrer som finns i dessa livsmedel som kan sänka blodsockret efter måltiden hos personer med typ 1- eller typ 2-diabetes.

Dessutom ger de låga nivåerna av mättat fett i växtbaserad kost en lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar, och denna minskning kan potentiellt vara fördelaktig för personer med diabetes. 

I en studie undersöktes både personer med typ 1- och typ 2-diabetes som följde en vegetarisk kost i åtta veckor. Studien visade följande hälsofördelar hos alla deltagare:

• Förbättrade HbA1c-nivåer 
• Lägre totalkolesterolnivåer
• Lägre högdensitetslipoprotein (HDL)-kolesterol
• Viktminskning
• Lägre nivåer av lipider (fetter)

Det är dock värt att notera att triglyceridnivåerna (en annan typ av fett) i vissa fall var högre. 

Vegetarisk kost och diabetes: några varningsflaggor

Det finns några potentiella risker att tänka på för de som följer en vegetarisk kost, särskilt för dig som har diabetes.

När kött- och fiskproteiner utesluts, kan detta leda till att man äter mer kolhydrater med en vegetarisk kost. Detta kan i sin tur höja blodsockret och leda till viktökning. Därför är det viktigt att  anpassa insulindoserna till kolhydraternas glykemiska index. 

Att bli vegetarian betyder inte nödvändigtvis att man slutar att äta ohälsosam, processad mat. En hälsosam vegetarisk kost består av icke-processade livsmedel, så du bör undvika raffinerade och processade livsmedel som innehåller tillsatser. 

Att äta mycket fibrer är också avgörande. Ett högt fiberinnehåll i kosten gör att matsmältningen av vegetabiliskt protein går långsammare, vilket i sin tur kan göra det lättare att reglera blodsockret. Det finns några sätt att öka ditt fiberintag, som att äta hel frukt – inklusive skal – istället för att dricka fruktjuice.

Både vegansk och vegetarisk kost medför risk för brist på vissa näringsämnen, såsom vitamin B12 och n-3-fettsyror, så detta kan behöva följas upp och kompletteras.

Vegansk kost och typ 1-diabetes

Om du har typ 1-diabetes kan en vegansk kost (även kallad växtbaserad kost) hjälpa dig att hantera din diabetes på ett bättre sätt. 

Diskutera gärna med ditt vårdteam och lär dig mer om vegansk kost vid typ 1-diabetes.

Fördelarna med en vegansk kost vid typ 1-diabetes

Fördelarna med en vegansk kost vid typ 2-diabetes är väl dokumenterade. Flera studier har visat att en vegansk kost med låg fetthalt kan förbättra insulinkänsligheten och blodsockerhanteringen hos personer med typ 2-diabetes. En annan studie visade att just veganism, av alla vegetariska kosthållningar, visade ett samband med lägst risk för typ 2-diabetes. 

För typ 1-diabetes saknas tydlig evidens och vegansk kost har ännu inte testats i randomiserade studier.

Vissa fallstudier tyder dock på att en vegansk kost skulle kunna  förbättra insulinkänsligheten, minska behovet av insulin och förbättra blodsockerhanteringen hos personer med typ 1-diabetes.

Många studier har visat att växtbaserad kost med låg fetthalt minskar risken för fetma och hjärt-och kärlsjukdomar. Därför vore det rimligt att förvänta att en minskning av mättat fett, som i vegansk kost, skulle kunna ha liknande hälsofördelar hos personer med typ 1-diabetes.

Typ 1-diabetes och en vegansk kost: några varningsflaggor

Om du har typ 1-diabetes och vill följa en vegansk kost finns det några saker att tänka på.

För det första kan en vegansk kost innehålla mer kolhydrater. När man äter mer kolhydrater, höjs blodsockret och insulindosen måste också justeras och detta kan leda till viktökning och övervikt. Det är viktigt att du kontrollerar ditt kolhydratintag om du tänker bli vegan. Diskutera gärna med dietisten i ditt vårdteam innan du börjar med vegansk kost. En dietist kan hjälpa dig att beräkna ditt kolhydratintag och se över behovet av kosttillskott (som vitamin B12) för att minska risken för eventuella brister.

Veganer löper också en högre risk för otillräckligt fettintag och för låga mängder kalcium. Sikta på grönsaker med låg halt av oxalat och fytat, sojaprodukter, kalciumrikt mineralvatten, nötter och frön, eftersom de är bra källor till kalcium. 

Om du byter till en vegansk kost, kan du behöva kontrollera dina blodsockernivåer lite noggrannare. I en nyligen genomförd fallstudie beskrevs upprepade och oväntade episoder av , som inträffade under de första dagarna till flera veckor efter övergången till vegansk kost. 

Vegetariska recept för personer med diabetes

Det finns gott om tips och idéer för vegetariska och veganska recept på internet. Men var uppmärksam på att råden är baserade på vetenskapligt beprövad kunskap. Om du är osäker kan du alltid diskutera med ditt vårdteam, i synnerhet en dietist. 

Dietisten i ditt vårdteam kan också vägleda dig till internetkällor för vegetariska recept för personer med diabetes.

Att gå över till en diabetesvänlig vegetarisk eller vegansk kost kan vara ett hälsosamt alternativ med många fördelar. Men det finns också nackdelar du måste vara medveten om och du bör rådfråga ditt vårdteam innan du går över till denna kost.
 

Approval no: DIA.SE.400-01-OKT2023

Show me: /leva-med-diabetes /vegetarisk-kost vid-typ-1-diabetes

Klimakteriet är den naturliga processen som varje kvinna går igenom när hon slutar ha mens och inte kan bli gravid på naturligt sätt. Detta sker när det inte längre finns några folliklar i äggstockarna, som annars släpper ut ett ägg för varje cykel.

Det kan kännas som en utmaning att gå igenom klimakteriet samtidigt som man har diabetes. Men man kan förbereda sig genom att ta reda på vad som skulle kunna hända. Om du har diabetes och vill ta reda på vilka effekter klimakteriet kommer att ha - särskilt när det gäller blodsockernivåerna - kan den här artikeln hjälpa dig. 

Klimakteriets effekter  på blodsockret

Det har gjorts ett antal studier om klimakteriets effekter på blodsockernivåerna, både hos personer med och utan diabetes. 

En studie från slutet av 90-talet visade att klimakteriet inte har någon effekt på blodsockret eller blodinsulinnivåerna hos personer utan diabetes. Andra studier har dock visat att effekten kan variera beroende på om personen ännu inte har påbörjat klimakteriet (premenopausalt), går igenom klimakteriet (perimenopausalt), eller har avslutat klimakteriet (postmenopausalt).

Det har forskats mycket om klimakteriet ökar risken att utveckla typ 2-diabetes. Vissa studier har visat att minskade östrogennivåer under det tidiga klimakteriet kan sammankopplas med 47% högre risk att utveckla typ 2-diabetes.

Under och efter klimakteriet tillverkar kroppen mindre mängder av könshormonet östrogen. Detta kan orsaka plötsliga blodsockersvängningar, som du kanske inte är van vid.

För kvinnor med typ 1-diabetes kan dessa förändringar orsaka plötsliga blodsockerfall (hypoglykemi) och du kanske märker att du behöver minska dina insulindoser.

Varför påverkar klimakteriet blodsockernivåerna?

När kvinnor blir äldre orsakar hormonförändringarna före och under klimakteriet ofta klimakteriebesvär som värmevallningar, irritabilitet, humörsvängningar och sömnsvårigheter. Dessa hormonella förändringar kan även påverka blodsockret. Men varför?

Man härleder det till flera olika orsaker.

När du åldras använder inte din kropp ditt kroppsegna insulin lika bra som när du var yngre. En liten studie har visat att insulinresistens (en minskad insulineffekt) uppstår hos 50% av alla postmenopausala kvinnor. 

Klimakteriet kan även förändra insulinutsöndringen från bukspottkörteln och minska insulinclearance - den hastighet som levern avlägsnar insulin från blodet. Det finns dock inte många studier på detta, så vi har inget exakt svar om klimakteriets effekt på insulinutsöndringen eller insulinclearance. 

En del av de naturliga kroppsliga förändringarna som sker runt klimakteriet kan även påverka insulinresistensen och därmed blodsockernivåerna. En av dessa är viktförändring, vilket orsakas av en ökad mängd bukfett (även känt som ”dolt” fett som lagras djupt inne i magen kring de inre organen) och en minskad mängd fettfri kroppsmassa (som muskler), vilket i sin tur kan leda till behov av dosjusteringar av diabetesläkemedel.

Vilka hälsoproblem är förknippade med diabetes och klimakteriet?

Det finns ett antal hälsoproblem och komplikationer som kan orsakas av diabetes. Som vi har nämnt ovan, kan klimakteriet påverka diabetes och blodsockernivåerna, vilket kan öka risken för några av dessa tillstånd. 

Om du har funderingar kring diabetes och är orolig för hälsoriskerna bör du diskutera detta med ditt vårdteam.

Benhälsa

Även för kvinnor som inte har diabetes är klimakteriet förknippat med lägre bentäthet och en ökad risk för osteoporos, även kallat benskörhet. Vid osteoporos blir skelettet skörare och risken för benbrott ökar. Denna effekt verkar förstärkas av typ 1-diabetes.

Studier har funnit att postmenopausala kvinnor med typ 1-diabetes har 12 gånger högre risk för höftfraktur än kvinnor utan diabetes. Ett liknande samband, även om det inte är lika tydligt, har visats för typ 2-diabetes, där risken för höftfraktur är 1,7 gånger högre jämfört med kvinnor utan diabetes.

Infektioner

Diabetes med förhöjda blodsocker kan öka risken för urinvägsinfektioner eller vaginala infektioner. Efter klimakteriet sjunker dina östrogennivåer, vilket gör det lättare för mikroorganismer, som bakterier eller jästsvampar, att växa i urinvägarna eller slidan. 

Tecken på detta kan vara sveda eller en brännande känsla när man kissar, eller att man behöver kissa ofta.

Sömnproblem

Vissa klimakteriesymtom, såsom värmevallningar och nattliga svettningar, kan göra det svårare att sova på natten. Samtidigt kan trötthet och sömnbrist göra det svårt att hantera ett så pass komplicerat tillstånd som diabetes och hålla blodsockernivåerna inom målområdet. 

Du kanske behöver kontrollera ditt blodsocker på natten för att se till att du inte får för lågt blodsocker (hypoglykemi).

Sexuella problem

Diabetes kan påverka ditt sexliv på flera sätt, bland annat genom skador på nervcellerna i slidan. Detta kan påverka både upphetsning och orgasm. Detta kan förvärras vid vaginal torrhet, vilket är ett mycket vanligt symtom under klimakteriet.

Hjärt-kärlsjukdom

Diabetes, särskilt typ 1, ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Faktum är att hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste diabetesrelaterade komplikationen. Risken för hjärtsjukdom är cirka fyra gånger högre för kvinnor med diabetes.

Risken för hjärtsjukdom ökar efter klimakteriet, så välj en livsstil som underlättar hanteringen av diabetes och håller ditt hjärta friskt, till exempel genom att hålla en hälsosam, balanserad kost och genom att vara aktiv.

Så här hanterar du diabetes under klimakteriet

Det finns åtgärder du kan vidta som kan göra det lättare att hantera förändringarna i blodsockernivåerna under klimakteriet:

• Försök att hålla vikten
• Ät hälsosamt
• Se till att du får tillräckligt med motion
• Var uppmärksam på blodsockernivåerna
• Om det är svårt att hantera blodsockret, prata med ditt vårdteam

Klimakteriet kan innebära ett antal fysiska och psykiska förändringar som kan göra det svårare att hantera blodsockret än tidigare. 

Det finns dock flera relativt enkla livsstilsförändringar, du kan prova att genomföra, som kan hjälpa dig att hålla blodsockret inom målvärdet.

Som alltid, om du behöver mer hjälp, tveka inte att kontakta ditt vårdteam för råd och stöd.
 

DIA.SE.516-01-JUL2024

Show me: /hantera-diabetes- klimakteriet-och -diabetes

Hypoglykemi, eller lågt blodsocker, uppstår när glukoshalten i blodet sjunker till en kritiskt låg nivå som kan bli riskfylld för dig. 

Det är vanligt med hypoglykemi hos dem som har typ 1-diabetes och hos dem som har typ 2-diabetes och tar insulin eller andra läkemedel mot diabetes. I en stor global studie av personer med diabetes som tar insulin rapporterade 4 av 5 med typ 1-diabetes, och nästan hälften med typ 2-diabetes, minst en hypoglykemihändelse under en period på en månad.

Hypoglykemi orsakar problem som ibland kan bli allvarliga, men det positiva är att du själv kan lära dig att känna igen, förebygga och behandla episoder med lågt blodsocker (hypoglykemi). 

Känn igen symtomen på hypoglykemi 

Lågt blodsocker kan ge olika symtom hos olika människor. Om du lär dig att känna igen dina symtom kan du upptäcka tidigt om blodsockret håller på att falla till för låga nivåer.

Det kan vara till hjälp att skriva ner de symtom du brukar få så att du lättare känner igen dem.

Lägg märke till tecknen

Det här är några vanliga symtom på lindrig till medelsvår hypoglykemi (men det är bara exempel – du kanske har andra):

• Darrningar
• Hunger
• Trötthet
• Irritabilitet
• Snabb eller oregelbunden hjärtrytm
• Förvirring
• Yrsel eller svimningskänsla
• Dimsyn
• Huvudvärk

En fullständig lista med möjliga symtom finns i vår guide om symtom på och orsaker till hypoglykemi.

Kontrollera blodsockret

Om du får några av symtomen i listan bör du kontrollera glukosvärdet. Då vet du säkert om du har hypoglykemi.

Det brukar räknas som hypoglykemi när glukosvärdet sjunker under 3,9 mmol/l. Men gränsen kan vara en annan för dig. Fråga ditt diabetesteam var gränsen går för dig. 

Om du av någon anledning inte kan kontrollera glukosvärdet ska du ändå behandla episoden som hypoglykemi och mäta glukosvärdet så snart du kan. 

Behandling av hypoglykemi: så kan du behandla dig själv

Du kan själv behandla hypoglykemi genom att följa ”15-15-regeln”:

• Se till att få i dig 15 gram kolhydrater så att glukosvärdet stiger. Vänta sedan 15 minuter och mät glukosvärdet igen.
• Om det fortfarande är lågt upprepar du steg 1. 
• Mät glukosvärdet igen.
• Upprepa stegen ovan tills gukosvärdet har stigit till minst 3,9 mmol/l eller ligger inom ditt målområde. 

Om du av någon anledning inte har möjlighet att mäta glukosvärdet direkt eller är orolig för att det är för lågt är det bäst att behandla först och sedan mäta när du kan.

Val av kolhydrater

Du kan äta eller dricka något som innehåller kolhydrater. 15–20 gram kolhydrater finns till exempel i:

• Fyra druvsocker-tabletter
• En tub glukosgel
• Drygt 1 dl fruktjuice. Det bör inte vara en light- eller lättsockrad variant som innehåller extra lite socker
• Crika en halv burk läsk – samma sak gäller här, det ska inte vara lightläsk
• En matsked socker eller honung
• Hårda eller mjuka karameller (läs i innehållsförteckningen och räkna ut hur många du behöver äta för att få i dig 15 gram kolhydrater)

Kommentarer och särskilda försiktighetsåtgärder

Undvik komplexa kolhydratkällor som även innehåller fett, till exempel choklad. Kroppen tar upp sockret långsammare från sådana källor som t ex choklad.

Om du har typ 2-diabetes och försöker motverka en hypoglykemi bör du undvika kolhydratkällor som även innehåller mycket protein. De kan stimulera kroppens insulinsvar så att glukosvärdet inte stiger.

Det kan kännas frestande att äta så mycket som möjligt tills du mår bättre. Om du gör det kan glukosvärdet istället bli för högt. Försök följa 15-15-regeln ovan för att hålla glukosvärdet inom målvärdesområdet.

Efter en hypoglykemi

När blodsockret har återgått till ett glukosvärde inom målområdet bör du äta en måltid eller ett mellanmål för att undvika att det sjunker igen. Om det är mer än en timme till nästa måltid kan du äta ett mellanmål eller snacks, till exempel ett kex eller lite frukt.

När hypoglykemin har gått över kan du återgå till det du höll på med.

Om du drabbats av en svår hypoglykemi och har behövt glukagon (vi tar upp det i avsnittet nedan) är det bra om du berättar det för ditt diabetesteam. Tillsammans kan ni diskutera om målvärdet för ditt glukos behöver justeras för att minska risken för fler svåra hypoglykemier i framtiden. För att minska risken för låga glukosvärden kanske ni kommer fram till du kan börja använda ett system för kontinuerlig glukosmätning (CGM) – om du inte redan har ett. Använder du redan CGM kan man diskutera justeringar av larmnivåerna, för låga glukosvärden i mätutrustningen, för att minska risken för hypoglykemi.

Tänk på att du kan vara mindre känslig för tidiga symtom på lågt glukos i 48–72 timmar efter en hypoglykemi. Det betyder att du kanske inte märker tecknen och att risken kan vara större att du får ytterligare en hypoglykemi. Därför ska du mäta glukosvärdet oftare än vanligt under den tidsperioden.

Akutbehandling av hypoglykemi

Om hypoglykemi inte behandlas och glukosnivån fortsätter sjunka får hjärnan inte tillräckligt med glukos och kan börja fungera dåligt. Om hjärnan är utan glukos alltför länge kan du drabbas av:

• krampanfall
• medvetslöshet (svimning)
• koma
• död (mycket sällsynt) 

Om du har hypoglykemi som inte behandlas och måste få hjälp av andra, till exempel om du får ett krampanfall eller svimmar, räknas hypoglykemin som svår. 

Behandling av svår hypoglykemi: glukagon

Berätta för personer du ofta träffar, som vänner, familj och kollegor, hur de ska hjälpa dig om du får svår hypoglykemi.
 
Svår hypoglykemi behandlas med glukagon – ett hormon som stimulerar levern att omvandla sina glykogenreserver till glukos. Glukosen frisätts sedan till blodet så att glukosvärdet stiger. 

Glukagon används när glukosvärdet är så lågt att det inte går att behandla enligt 15-15-regeln. Det kan betyda att du har förlorat medvetandet.

Glukagon är receptbelagt och brukar ges som en injektion.

Fråga ditt diabetesteam om du kan få ett recept på glukagon och hur du i så fall ska använda det. 

Injektions-kit med glukagon

En glukagon-injektion är receptbelagd. Den finns som injektions-kit eller förblandat i en injektionspenna som är klar att använda.

Injektions-kit med glukagon brukar innehålla glukagon i form av pulver plus en injektionsvätska som du ska blanda pulvret med.

En bipacksedel följer med kitet eller injektionspennan. I den finns en bruksanvisning för hur du använder kitet eller pennan. 

Den som hjälper dig behöver inte ha sjukvårdsutbildning för att kunna ge en glukagoninjektion. Men se till att familjemedlemmar, kollegor och nära vänner som kan behöva hjälpa dig om du får svår hypoglykemi, vet hur de ska göra om behovet uppstår.

Att få glukagon när man är medvetslös

Om du är medvetslös ska personen som hjälper dig lägga dig i stabilt sidoläge. I det läget är risken mindre att du sätter i halsen om du blir illamående och kräks när du vaknar upp.

Oftast återfår personen medvetandet inom 5–15 minuter efter att ha fått glukagon. 

När personen är vaken igen och kan svälja ska hen få något som innehåller snabbverkande socker, till exempel fruktjuice eller mjölk, för att inte få lågt glukosvärde igen. Se till att personen sedan äter något med långtidsverkande socker, till exempel en ost-smörgås eller kex.

Efter att du har fått glukagon är det viktigt att du själv eller någon annan kontaktar vården eller ditt diabetesteam. Då kan du diskutera och få stöd i hur du kan minska risken för svår hypoglykemi i framtiden.

Akutvård

Tveka aldrig att ringa 112 (eller akutnumret där du befinner dig) eller be någon om hjälp att ringa om du är orolig för hypoglykemi.

Den som tar hand om dig under en svår hypoglykemi ska ringa akutnumret i följande fall:

• Du har förlorat medvetandet och har inget glukagon tillgängligt.
• Det finns glukagon men personen som hjälper dig vet inte hur det används.
• Du har fått glukagon men glukosvärdet är fortfarande lågt 20 minuter efteråt, eller så reagerar du inte på glukagon-injektionen på samma sätt som du brukar.
• Du behöver en andra dos glukagon.
• Du har fått behandlingen men är fortfarande förvirrad.

Om personen med hypoglykemi inte har svarat på injektionen med glukagon efter 10 till 15 minuter ska personen få ytterligare en dos.

Sjukvårdspersonal kan ge glukagon direkt i en ven. Det gör att glukosvärdet stiger direkt.

Förebygga hypoglykemi

Bästa sättet att förebygga hypoglykemi är att sträva efter att hålla glukosvärdet inom målvärdesområdet och öva på att lägga märke till tidiga tecken på lågt glukosvärde innan det har hunnit sjunka för mycket. 

Kontrollera blodsockret

Glukosmätning är en beprövad metod för att förhindra hypoglykemi – ju oftare man mäter glukosvärdet, desto lägre är risken för hypoglykemi. Det beror på att mätningar av glukosvärdet gör att du kan se om värdet är på väg att sjunka, så att du kan behandla det innan det sjunker ännu mer. Om du mäter glukosvärdet med en kontinuerlig glukosmätare (CGM) kan du starta en larmfunktion som varnar när värdet sjunker under en valbar glukosnivå. Du bör dock alltid även ha tillgång till en blodsockermätare för fingerstick så du kan ta ett kapillärt blodsocker för att verifiera ett CGM-värde om du är tveksam till att det stämmer.

Rekommendationen är att om möjligt mäta glukosvärdet:

• före och efter måltider
• före och efter träning
• före sänggåendet
• under natten (efter intensiv fysisk ansträngning under dagen).

Om dina rutiner eller ditt dagsschema har ändrats, till exempel på grund av ett nytt jobb, om du tränar mer eller om du reser mellan olika tidszoner, bör du mäta glukosvärdet oftare än vanligt.

Andra tips för att förebygga hypoglykemi

Det är viktigt att förstå i vilka situationer risken för hypoglykemi ökar så att du kan minska risken. Det kan vara:

• under fasta 
• när en planerad måltid blir senarelagd
• under och efter att du har druckit alkohol
• under och efter träning
• medan du sover.

Det finns saker du kan göra för att förebygga hypoglykemi i dessa situationer, bland annat:

• Planera din kosthållning med måltider, dryck och mellanmål som innehåller tillräckligt med kolhydrater för att hålla glukosvärdet inom målvärdesområdet.
• Bär alltid med dig snabbverkande kolhydrater, till exempel druvsocker-tabletter eller juice.
• Om du dricker alkohol minskar risken för hypoglykemi om du äter något samtidigt. 
• Mät glukosvärdet före, under och efter träning och anpassa kolhydratintaget eller insulinbehandlingen efter det. Du kanske till exempel behöver äta ett mellanmål före träningen.

Diskutera med ditt diabetesteam om hur du kan anpassa behandlingsplanen för diabetes och andra åtgärder du kan vidta för att minska risken för hypoglykemi.

Det är vanligt med hypoglykemi hos dem som har typ 1-diabetes och hos
dem som har typ 2-diabetes och tar insulin eller andra läkemedel mot diabetes. 

För att du ska kunna hantera diabetes så bra som möjligt och minska risken för hypoglykemi bör du mäta glukosvärdet regelbundet och lära dig känna igen symtomen på hypoglykemi. Du kan också lära dig att själv behandla hypoglykemi. 

Svår hypoglykemi kan vara allvarligt, men även det går att förebygga och behandla. Du kan minska risken för svår hypoglykemi och hålla glukosvärdet inom målvärdesområdet genom att lära dig tips och strategier för att förebygga hypoglykemi.

Tveka aldrig att ringa 112 (eller akutnumret där du befinner dig) eller be någon hjälpa dig att ringa om du är orolig för att du kan få eller ha svår hypoglykemi.

 

Approval no: DIA.SE.443-01-JAN2024

Show me: /hantera-diabetes/hypos-och-hypers/hypoglykemi-diagnos-behaddla-forebygg

Hypoglykemi – även kallat lågt blodsocker eller insulinkänning – är när din blodsockernivå sjunker så pass lågt att du måste vidta åtgärder för att få upp blodsockret till en nivå inom målområdet.

Hypoglykemi är en vanlig komplikation hos personer med typ 1-diabetes – personer med typ 1-diabetes kan i genomsnitt ha upp till två lindriga hypoglykemiepisoder (eller " insulinkänningar") i veckan. Personer med typ 2-diabetes som tar insulin eller andra diabetesläkemedel kan också få för lågt blodsocker.

I den här artikeln går vi igenom orsaker, symtom och riskfaktorer för hypoglykemi hos personer med diabetes.

Vad är hypoglykemi?

Hypoglykemi är en onormalt låg nivå av glukos i ditt blod.

Blodsockernivåerna varierar under dagen, beroende på ett antal olika faktorer. Detta är helt normalt - så länge som det varierar mellan vissa ”hälsosamma” blodsockervärden. Men om det sjunker under ett hälsosamt tröskelvärde kan det bli skadligt.

Hypoglykemi uppstår när blodsockernivåerna har sjunkit till en nivå som anses vara för låg och potentiellt skadlig för dig. Generellt används ett blodsockervärde under 3,9 mmol/l när man pratar om hypoglykemi. Värdet för när och hur en hypoglykemi ska behandlas kan dock variera och vara individuellt – diskutera med ditt diabetesteam vilket som är ditt tröskelvärde.

Vad orsakar hypoglykemi?

Flera faktorer kan orsaka hypoglykemi hos personer med diabetes. Dessa inkluderar: 

• Missbedöma insulindos. Till exempel om du tar för mycket insulin eller tar insulin vid fel tidpunkt i förhållande till träningen eller måltiderna
• Om du äter för lite kolhydrater. Detta kan bero på att man skjuter upp måltider, hoppar över dem helt eller fastar över natten
• Dricka alkohol, vilket kan få din kropp att producera mindre glukos
• Om du tränar så mycket att din kropp förbrukar mer kolhydrater än du ätit eller mer glykogen än det som finns lagrat i levern
• Om du har andra underliggande sjukdomar, såsom gastropares (som gör att magsäcken tömmer sig senare och långsammare än normalt) eller en gradvis minskad njurfunktion.
• Om du är sjuk och har svårt att äta eller behålla maten
• Om du är mycket stressad
• Ökad insulinkänslighet kan även orsaka hypoglykemi – detta kan till exempel hända under natten, på grund av träning eller viktminskning

En undersökning har visat att den vanligaste orsaken till allvarlig hypoglykemi är att man äter för lite i relation till din blodsockerbehandling – detta svarar för 43 % av fallen hos personer med typ 1-diabetes och 47 % hos personer med typ 2-diabetes.

Riskfaktorer för hypoglykemi

Den vanligaste riskfaktorn för hypoglykemi hos personer med diabetes är att man tagit för mycket insulin i strävan efter en strikt blodsockerkontroll – man kan ha tagit för mycket insulin men också tagit en mindre mäng insulin med för tät intervall. Men en del är också mer benägna att utveckla hypoglykemi än andra.

Några av de vanligaste faktorerna som gör att vissa löper ökad risk för hypoglykemi är:

• Att ha typ 1-diabetes
• Insulinbehandling  - framförallt när insulindosen och/eller tidpunkten för insulindosen inte stämmer med kolhydratintaget
• Behandling med andra diabetesmediciner som stimulerar kroppens produktion av insulin, såsom sulfonylurea och meglitinider
• Högre ålder — att vara äldre än 65 år
• En historik av svåra hypoglykemier
• Att ha haft diabetes under en längre tid
• Långvarig insulinanvändning
• Att ha kroniska sjukdomstillstånd som njursjukdom, hjärt-kärlsjukdom, hjärtsvikt. Även kognitiv funktionsnedsättning och depression ökar risken.
• Akuta kritiska sjukdomstillstånd som njur- eller leversvikt, blodförgiftning eller allvarligt trauma

Andra faktorer som kan öka risken är regelbunden fasta, till exempel om man firar Ramadan. Att resa över olika tidszoner kan också göra det svårare att reglera blodsockret, eftersom måltiderna ofta blir mer oregelbundna,det kan vara svårare att uppskatta kolhydratinnehållet i måtiderna vid resa eller om kanske gör en oplanerad resa efter att ha tagit snabbverkande insulin.

Sociala hälsofaktorer och hypoglykemi

Det finns även sociala faktorer som påverkar risken att drabbas av hypoglykemi. Dessa kallas "sociala bestämningsfaktorer för hälsa” och inkluderar:

• Osäker tillgång till mat
• Lägre socioekonomisk status
• Dålig kunskap om hälsa
• Tillhöra en etnisk minoritetsgrupp

En befolkningsbaserad studie i Kalifornien visade att personer med lägre inkomst oftare läggs in på sjukhus för hypoglykemi. Ekonomiska svårigheter och ojämlik tillgång till sjukvård kan också bidra till en ökad risk för hypoglykemi.   

Tecken och symtom på hypoglykemi

Alla reagerar olika på lågt blodsocker, så symtomen på hypoglykemi varierar från person till person. Det enda sättet att med säkerhet veta att du har en hypoglykemi är att kontrollera blodsockret. 

Men genom att lära dig känna igen dina egna tecken och symtom blir det lättare för dig att behandla hypoglykemin så snabbt som möjligt. Det är särskilt användbart i situationer om/när du av någon anledning inte kan mäta blodsockret. 
Tidiga varningssignaler
 

Generellt sett finns det ett antal tydliga tecken och symtom som kan hjälpa dig att känna igen lågt blodsocker hos dig själv eller hos andra.

Tidiga tecken och symtom på hypoglykemi hos personer med diabetes är:

• Se blek ut
• Svettas och ha frossa
• Darrig eller ostadig
• Hungrig
• Orolig eller nervös
• Irriterad eller otålig
• Huvudvärk
• Mår illa
• Yr eller svimfärdig
• Snabba hjärtslag
• Svag eller kraftlös

Ytterligare symtom på hypoglykemi

Om ditt blodsocker fortsätter att sjunka, kanske det inte finns tillräckligt med glukos i blodbanan för att din hjärna ska fungera normalt. Detta kan orsaka symtom som:

• Dimsyn eller nedsatt syn
• Förvirring
• Irrationellt beteende
• Desorientering – inte veta var man är eller tappa tiden
• Sluddrigt tal
• Domningar eller stickningar
• Koncentrationssvårigheter
• Sömnighet
• Problem med koordinationen
• Nattliga symtom som mardrömmar eller gråta i sömnen

Allvarliga symtom på lågt blodsocker

Om blodsockret fortsätter att vara mycket lågt under en längre tid kan symtomen förvärras. Vid hypoglykemi berövas hjärnan sin huvudsakliga energikälla (glukos) och hindrar den från att fungera som den ska. Detta kan orsaka följande allvarliga symtom:

• Medvetslöshet
• Krampanfall
• Koma
• Död (mycket ovanligt)

När dessa symtom uppstår kan du inte återhämta dig på egen hand och du behöver någon som hjälper dig; detta betraktas som allvarlig hypoglykemi.

Allvarlig hypoglykemi är farligt och måste behandlas omedelbart.

Nattlig hypoglykemi

Du kan även få lågt blodsocker när du sover  – detta kallas ibland för ”nattlig hypoglykemi”.

En studie med kontinuerliga glukosmätare (CGM) fann att händelser med ouppmärksammade  hypoglykemier inträffade hos 60 % av personer med diabetes. Cirka 74 % av dem inträffade nattetid.

Du kan ha nattliga hypoglykemier om:

• Du vaknar och känner dig trött, förvirrad eller irriterad
• Dina lakan och din pyjamas är fuktiga av svett när du vaknar
• Du har huvudvärk när du vaknar
• Du har mardrömmar, skriker eller gråter i sömnen

Även om du inte vaknar av att du har för lågt blodsocker eller om du har några symtom just då, kan de påverka din livskvalitet senare när du är vaken. Om du har för lågt blodsocker när du sover kan detta påverka ditt humör, orsaka kronisk trötthet och påverka din arbetsförmåga.

Nattliga hypoglykemier ökar även risken för oförmåga att uppfatta hypoglykemi  dagtid. Det innebär att man löper en större risk att inte känna om man får för lågt blodsocker dagtid och därmed inte heller häver dem i ett tidigt skede.

Nattlig hypoglykemi är särskilt vanligt hos små barn med typ 1-diabetes – cirka 50 % upplever detta, framför allt barn under 7 år.

Får man alltid symtom före hypoglykemi?

Oftast känner man tydligt att blodsockret håller på att sjunka. Men många personer med diabetes får inga symtom när deras blodsocker är för lågt och vet därför inte när de har hypoglykemi. Denna oförmåga att uppfatta hypoglykemi kallas ibland hypoglykemisk omedvetenhet, eller på engelska, hypoglycemia unawareness.

Det uppskattas att cirka 25-30 % av vuxna med typ 1-diabetes är drabbade av hypoglykemisk omedvetenhet.

Oförmåga att uppfatta hypoglykemi kan vara farligt eftersom den drabbade personen inte vet att de behöver behandla/häva det. Detta gör att de löper en ökad risk att utveckla svår hypoglykemi. Personer med hypoglykemisk omedvetenhet är också mindre benägna att vakna om de upplever för låga blodsockernivåer under natten. 

Vissa människor löper en högre risk för hypoglykemisk omedvenetnhet. Du kan vara mer benägen att drabbas av detta tillstånd om du:

• Har hypoglykemi ofta. Detta kan göra att du blir mindre känslig för tidiga varningssignaler
• Har haft diabetes länge
• Reglerar blodsockret för intensivt, med till exempel för täta eller för höga doser av insulin

Om du har en oförmåga att uppfatta hypoglykemi, kan du mäta blodsockret ofta – till exempel genom att använda en kontinuerlig glukosmätare (CGM) – för att minska risken för hypoglykemi. En CGM kan varna dig när ditt blodsocker börjar sjunka så att du kan hinna agera innan du får en hypoglykemi.

Om du har en oförmåga att uppfatta hypoglykemi eller upplever att du ofta har för lågt blodsocker – kontakta ditt diabetesteam. Tillsammans kan ni diskutera om ditt målvärde för blodsockret kan behöva justeras.

Dessutom är det möjligt att återfå sin förmåga att uppfatta hypoglykemi genom att undvika även lindriga blodsockerfall, i några veckor. Detta hjälper din kropp att återigen lära sig att reagera på symtom på lågt blodsocker. Detta kan åstadkommas genom att höja målvärdet för blodsockret, vilket du kan diskutera med ditt diabetesteam.

Hur allvarligt är hypoglykemi?

Glukos (sockret i blodet) försörjer hjärnan med energi. När glukostillförseln till hjärnan är mycket låg, vilket sker vid svår hypoglykemi, kan den kognitiva funktionen försämras. Det kan resultera i hjärnsvikt och leda till krampanfall, koma och till och med död. 

Hypoglykemi kan också ha negativa långsiktiga effekter på den intellektuella funktionen, särskilt hos små barn. Det finns ett möjligt samband mellan återkommande episoder av svår hypoglykemi och långvariga kognitiva problem hos barn med diabetes.

Dessutom kan hypoglykemi också göra dig mer benägen att råka ut för olyckor, till exempel när du kör bil. Personer med oförmåga att uppfatta hypoglykemi tros vara särskilt benägna att göra misstag när de kör. 

Hypoglykemi kan även påverka ditt hjärta. När du har hypoglykemi måste ditt hjärta arbeta snabbare, så akut hypoglykemi kan vara farligt för äldre personer som har både typ 2-diabetes och en hjärtsjukdom som t.ex. kranskärlssjukdom. Dessutom kan hypoglykemi potentiellt orsaka plötslig hjärtdöd, även om detta är sällsynt.

Hypoglykemi är en vanlig komplikation hos personer med både typ 1- och typ 2-diabetes. Återkommande hypoglykemier kan få dig att känna dig orolig och maktlös, men det finns saker du kan göra för att förebygga hypoglykemi, behandla det och känna dig trygg med diabetes. 

Att lära sig känna igen symtomen och testa blodsockret regelbundet är bara några av de åtgärder du kan vidta. 

 

DIA.SE.402-01-OKT2023

Show me: /hantera-diabetes/hypos-och-hypers/hypoglykem-symtom-orsaker

Utvecklingen inom diabetesmedicinteknik går fort framåt. En del av den utvecklingen är den konstgjorda bukspottkörteln, insulinpumpar som har till uppgift att efterlikna den kroppsegna bukspottkörtelns förmåga att reglera blodsockret. Insulinpumparna kallas slutna hybridsystem (på engelska hybrid closed-loop system). Ett annat begrepp är AID-pumpar (automated insulin delivery). Tekniken bakom och funktionerna mellan pumpar skiljer sig åt och nya pumpar lanseras kontinuerligt. Vissa tillför insulin via en slang som är fäst ytligt i huden andra är slanglösa. Vissa styrs med en handenhet, andra med en app i mobiltelefonen. Vissa kräver och/eller erbjuder mer användarinteraktion än andra. Man kan vända sig till sin diabetesmottagning eller pump-tillverkarna för att få fördjupad 
information om de olika systemen och vilken som passar bäst för just dig med typ 1 diabetes.

När en hybrid closed-loop-pump används på rätt sätt kan blodsocker-regleringen förbättras, risken för hypoglykemi minskas och den som har typ 1-diabetes får chans till en bättre livskvalitet. Men vad är egentligen en konstgjord bukspottkörtel?

Den här artikeln besvarar den frågan. Oavsett om du nyligen har diagnostiserats med typ 1 diabetes eller om du vill veta mer om denna nya typ av insulinhantering, har du kommit rätt. 

I den här artikeln tittar vi närmare på de slutna hybridsystem som finns i dag, tekniken bakom konstgjord bukspottkörtel och lovande nya komplett slutna system som håller på att utvecklas. 

Läs mer om denna innovativa diabetesteknik här:

Vad är en konstgjord bukspottkörtel?

En konstgjord bukspottkörtel, som även kallas ett slutet hybridsystem, är ett sätt att hantera diabetes.

Konstgjorda bukspottkörtlar bygger på teknik som imiterar den mänskliga bukspottkörtelns naturliga funktion genom att justera insulintillförseln automatiskt så att blodsockret hålls inom de normala gränserna. 

Termen ”konstgjord bukspottkörtel” innefattar alla system som läser av glukoshalten i blodet med en sensor, automatiskt beräknar vilken insulindos kroppen behöver utifrån det och sedan tillför den dosen till kroppen.

Vad är en bukspottkörtel?

 För att förstå hur en konstgjord bukspottkörtel fungerar, hjälper det att veta lite mer om vår kroppsegna naturliga bukspottkörtel. 

Bukspottkörteln är ett organ i övre delen av buken som fyller en viktig funktion i matsmältningen och regleringen av blodsockret. Den utsöndrar hormoner, inklusive insulin och glukagon som stabiliserar blodsockernivåerna – och förhindrar att de blir för höga eller för låga. 

När blodsockret stiger efter en måltid frisätts insulin av betacellerna i bukspottkörteln. Det gör att kroppen tar upp glukos från blodet för att använda som energi eller lagra, och blodsockret sjunker. När dina blodsockernivåer sjunker om du tränar eller inte har ätit på ett tag, utsöndrar bukspottkörteln glukagon. Glukagon gör att kroppen frisätter lagrad glukos för att öka blodsockernivåerna som i sin tur är kroppens bränsle för att kunna fungera. 

Om du har typ 1-diabetes betyder det att kroppen inte kan producera tillräckligt av hormonet insulin. Du måste injicera insulin för att stabilisera dina blodsockernivåer och säkerställa att dina celler får den glukosenergi de behöver för att fungera och leva. Om du har typ 1 diabetes måste du justera dina insulindoser för att hålla blodsockret inom målintervallet och minska risken för diabetesrelaterade komplikationer – inklusive ögon- och njurskador, hjärtsjukdomar, stroke och amputationer. 

Syftet med en konstgjord bukspottkörtel är att förbättra blodsockervärdena genom att imitera den normala funktionen hos bukspottkörteln, med lite extra information från användaren. Detta kan minska såväl tiden som ansträngningen som krävs för att hantera diabetes.

Teknik med slutet hybridsystem

Slutna hybridsystem är en form av konstgjord bukspottkörtel och de mest avancerade systemen för insulintillförsel till kroppen vi har i dag.

De använder ett avancerat datorprogram för att läsa av blodsockervärdena från en kontinuerlig glukosmätare (CGM), beräknar hur mycket insulin som behövs och levererar det med hjälp av en insulinpump. 

Systemet är konstruerat att mäta och automatiskt justera dosen basalinsulin om blodsockret verkar vara på väg att bli för lågt eller för högt. De kallas hybrid-system eller hybrid-teknik eftersom du som användare fortfarande måste programmera in bolusdoser av snabbverkande insulin vid måltiderna.

Slutna hybridsystem består av tre delar: insulinpump, kontinuerlig glukosmätare och en algoritm.

• En kontinuerlig subkutan insulininfusionspump (CSII) är en digital pumpenhet som kontinuerligt tillför små doser av snabbverkande insulin under huden dygnet runt.
• En kontinuerlig glukosmätare (CGM) är en enhet med en sensortråd som förs in under huden, som automatiskt kontrollerar dina glukosnivåer med några minuters mellanrum, dygnet runt. Sändare skickar sedan avläsningarna trådlöst till en annan enhet.
• Kontrollalgoritmen är intelligent teknik som ligger antingen i pumpen eller i en styrenhet som till exempel en smarttelefon. Den kommunicerar med CGM och pumpen, vilket gör att de kan arbeta tillsammans för att hantera blodsockret. 

Algoritmen svarar på glukosavläsningar i realtid och beräknar dosen insulin du behöver. Den kommunicerar sedan med din pump och ändrar hastigheten på insulintillförseln för att hålla dina blodsockernivåer stabila. Systemet arbetar dygnet runt, även när du sover och inte kontrollerar ditt blodsocker, och justerar dina blodsockernivåer. Cykeln upprepas med jämna mellanrum på 5–12 minuter, beroende på system.

Du behöver inte mäta blodsocker med fingerstick lika ofta om du har en konstgjord bukspottkörtel, men du måste fortfarande delvis själv hantera din diabetes. Bland annat måste du (”tala om”) programmera in när du behöver bolusdoser före varje gång du äter kolhydratinnehållande måltider och mellanmål, justera inställningar av bolusdoser, programmera lämpliga larminställningar (dessa system har alla larmfunktioner förknippade med CGM) och hantera behandling av hypoglykemi eller hyperglykemi.

För- och nackdelar med slutna hybridsystem

Tekniken med slutna hybridsystem är fortfarande relativt ny – i jämförelse med upptäckten av insulin som det har gått ett sekel sedan– och du kanske vill veta mer om för- och nackdelarna med att använda en konstgjord bukspottkörtel innan du överväger att använda en.

Fördelar med slutna hybridsystem

Forskning visar att slutna hybridsystem har acceptabla säkerhets- och effektivitetsprofiler – det förbättrar glukoshanteringen, vilket minskar risken för hypoglykemi (även kallat ”hypo”) och förbättrar livskvaliteten för personer som lever med typ 1-diabetes. 

Fördelarna omfattar:

• Bättre blodsockerhantering: system med konstgjord bukspottkörtel ökar tiden inom målglukosintervallet, vilket minskar tiden i tillstånd med hypo- eller hyperglykemi. Förbättrad glukoshantering är kopplat till minskad risk att utveckla diabetesrelaterade långtidskomplikationer. 
• Minskad risk för allvarlig hypoglykemi: hos både barn och vuxna som lever med typ 1-diabetes.
• Minskat arbete och stress: att hantera diabetes tar tid, arbete och koncentration, vilket kan vara krävande framförallt för den som har diabetes men också för anhöriga och  omvårdnadspersonal. Ett slutet hybridsystem minskar diabetesbördan och ger användarna mer ledig tid.
• Flexibel livsstil: en konstgjord bukspottkörtel kan förbättra livskvaliteten – göra det enklare för dig att träna och leva mer flexibelt med mindre oro för höga eller låga blodsockernivåer

Förbättrat välbefinnande: att använda ett slutet hybridsystem kan erbjuda ökad trygghet, minskad ångest och bättre sömn. Det kan ge ökat självförtroende i hanteringen av diabetes.

Nackdelar med slutna hybridsystem

Nedan är några av nackdelarna med slutna hybridsystem:

• Utbildning är avgörande för att använda systemet på rätt sätt: viktiga delar i utbildningen inkluderar att kunna utföra vissa justeringar i system-inställningar, korrekt kolhydraträkning, bolustiming, användning av larm, hur hantera träning, alkohol samt lågt och högt blodsocker. Det behövs också utbildning i hur man minimerar risken att systemet lämnar autoläget, anslutningsproblem och programuppdateringar, samt utbildning hur man tolkar blodsocker- , insulindos- och systemdata. 
• Du måste byta kanyl regelbundet: för att minimera risken för minskad insulinabsorption och förhindra lipohypertrofi (förtätad fettväv under hudens yta). Lipohypertrofi kan påverka insulinabsorptionen och försämra din blodsockerhantering. 
• Realistiska förväntningar: det är viktigt att förstå att en konstgjord bukspottkörtel fortfarande inte är lika effektiv som ett naturligt organ trots den avancerade tekniken. Du kommer att behöva hantera systemet, kontrollera ditt blodsocker, räkna kolhydrater och lägga till bolusdoser. 

Att känna till de huvudsakliga för- och nackdelarna med att använda en konstgjord bukspottkörtel kan hjälpa dig att bestämma om eller när du vill prova denna relativt nya teknik. Diskutera också med ditt diabetesteam för att se vad de skulle föreslå för dig.

Hur ser framtiden ut för tekniken med slutna hybridsystem?

Vi lever i en spännande tid inom diabetesbehandling och tillgången till tekniken med slutna hybridsystem kan visa sig vara livsförändrande för många människor som lever med diabetes.

En stabil syntetisk form av glukagonanalog (en typ av medicin som används vid behandling och hantering av diabetes) skulle kunna göra kompletta pumpar som tillför såväl insulin som glukagon möjliga – och ge extra skydd mot hypoglykemi. 

Dessutom skulle nya snabbverkande typer av insulin kunna förbättra de slutna hybridsystemen så att de svarar snabbare på blodsockerhöjningar vid måltider, så att användaren skulle slippa ta bolusdoser.

Mer forskning och utveckling inom detta område behövs innan ett komplett slutet system går att förverkliga. Ett komplett slutet system skulle innebära att du inte behöver lägga till bolusdoser när du äter en måltid eller ett mellanmål med kolhydrater.

 

Prata med ditt diabetesteam eller din diabetessköterska vad som kan vara rätt för dig. Slutna hybridsystem är ett av många olika alternativ som finns tillgängliga

 

DIA.SE.396-01-SEP2023

Show me: /managing-diabetes/pump-therapy/artificial-pancreas-guide

Om du har fått diagnosen diabetes kanske du funderar hur det kommer att påverka ditt privatliv. 

Det finns farhågor att det skulle kunna uppstå fler utmaningar vid kärleksrelationer när man samtidigt måste hantera en så pass komplex sjukdom som diabetes. Men en studie har visat att unga vuxna med kroniska sjukdomar - såsom diabetes - är ungefär lika nöjda med sina relationer som de som inte har diabetes. 

Den här artikeln handlar om hur diabetes kan påverka dejting, relationer och intimitet. Den ger även några tips på hur man kan prata med en partner om sin diabetes. 

 

Bra saker att tänka på vid dejting med diabetes

Dejting kan vara både spännande och utmattande. Dessutom behöver du fundera på om eller hur du ska berätta för personen att du har diabetes. Det är viktigt att komma ihåg att det är upp till dig när du ska prata med en potentiell partner om att du har diabetes, eller om du överhuvudtaget vill berätta det för dem. 

Du kanske bestämmer dig för att du inte vill diskutera det, särskilt om det är mycket tidigt i förhållandet. Å andra sidan kanske du vill vara öppen från första början - framför allt om din dejt till exempel kommer att se när du tar insulin eller om du behöver åtgärda ett högt eller lågt blodsocker.

Nyckeln till att öka förutsättningarna för en lyckad dejt med diabetes är att planera framåt  och då är det viktigt att förbereda sig. Några saker som kan vara bra att tänka på är att:

• Kolla restaurangens meny i förväg, så att du kan planera din måltid och ditt kolhydratintag
• Ha kunskap om hur alkohol påverkar ditt blodsocker om du planerar att dricka
• Ha tillgång till snabba kolhydrater om du får lågt blodsocker
• Justera insulindoserna eller inta kolhydrater om du planerar en fysiskt aktiv dejt
• Ta med extra tillbehör för all teknisk utrustning, som t ex teststickor för glukosmätare och extra batterier
• Se över insulinpumpen så att den fungerar som den ska före dejten och att pumpen har tillräckligt med insulin
• Ta med dig reservinsulin, om din pump inte skulle fungera

Med hjälp av dessa förberedelser kan du öka chansen att ha roligt på din dejt och ha mindre fokus på diabetes.

 

Prata med din partner om din diabetes

Även om du kanske funderar på hur diabetes kan påverka dina relationer har en studie visat att diabetes inte gör det mer problematiskt att ha en kärlekspartner. Att undvika att prata om vissa ämnen på ett uppriktigt och öppet sätt kan dock orsaka stress i en relation.

Studier har visat att en stöttande partner kan hjälpa dig att hantera din diabetes bättre .

Du kan hjälpa din partner att lära sig mer om diabetes. Tänk på att även om du förstår din sjukdom väl, så kanske de inte gör det. Du kan lära dem om höga och låga blodsockernivåer, kost, insulinhantering och träning.

Tillsammans kan ni bestämma vilka roller ni ska ha för att hantera din diabetes på bästa sätt. En del kanske vill att deras partner ska vara väldigt engagerade i diabetes-egenvården, medan andra kanske vill ha mindre hjälp och upplever vissa beteenden hos partnern som ”tjat”. Att vara ärlig och öppen med vad du behöver när det gäller stöd – och vilka gränser du har – kan hjälpa dig att undvika stress i din partnerrelation.

 

Sex och diabetes

Diabetes kan försvåra intima relationer, där en tredjedel av kvinnorna och hälften av männen med typ 1-diabetes upplever någon form av påverkan på sexlivet. Detta kan inkludera låg libido (sexlust), erektil dysfunktion, urinvägsinfektioner (UVI), kandidainfektion och vaginal torrhet.

För en del är sex en viktig del av relationen och det gäller oavsett om du har diabetes eller inte. 

När du har diabetes är det viktigt att komma ihåg att sex är en fysisk aktivitet. Precis som all annan fysisk aktivitet kan sex påverka ditt blodsocker. Oftast får det ditt blodsocker att sjunka.

 

Intimitet när du använder en insulinpump

Om du använder en insulinpump kanske du har många frågor om hur det kan påverka ditt sexliv och intima situationer. Du kanske funderar på om pumpen kan riskera att dras ut eller vara i vägen.

Om du har en ny partner kanske du funderar över hur du ska förklara hur pumpen fungerar eller om du ska ta bort pumpen eller om du kommer att behöva ändra insulintillförseln.

Beroende på om du bär en slanglös pump (så kallad patchpump) eller en pump med slang, är förutsättningarna vid sex något olika. Du kan välja att låta en slanglös patchpump sitta kvar, till exempel på överarmen eller välja att ta av den och sätta på en ny efter sex. En pump med slang kan kopplas bort tillfälligt genom att låta kanylen sitta kvar på kroppen medan slangen (med pump) kopplas loss från kroppen. Tar man bort hela infusionssetet (kanyl och slang) med pumpen behöver man förstås sätta ett helt nytt infusionsset efter sex och starta pumpen på nytt.

Vissa väljer att ta bort sin pump, så att den inte sitter i vägen eller riskerar att dras ut i samband med sex. Då är det förstås viktigt att sätta tillbaka den när du kan. Om man väljer att låta pumpen sitta kvar behöver man fundera på inställningarna för insulintillförseln så att pumpen inte ger för mycket eller för lite insulin under eller efter sex. Sex kan jämföras med hur man behöver tänka och justera inställningar som vid annan fysisk aktivitet.

Det finns inga svar som är rätt eller fel och genom att fundera och prova olika lösningar kommer du så småningom fram till vad som fungerar bäst för just dig.

 

Vanliga relationsutmaningar med diabetes

Förutom du själv, finns det ingen som påverkas mer av diabetes än personen du lever med. Diabetes kan skapa både fysiska och känslomässiga utmaningar även för din partner och kan ibland leda till konflikter.

Det finns ett antal saker som din partner kan oroa sig för och som kan leda till stress:

• Oro över hälsokomplikationer relaterade till diabetes
• Ekonomiska konsekvenser av att ha en kronisk sjukdom som diabetes
• Om diabetes påverkar förmågan att ta hand om anhöriga
• Hur de kan hjälpa till med den dagliga diabeteshanteringen
• Hur de kan hjälpa till att hantera akutsituationer med högt eller lågt blodsocker

Alla relationer är olika. Vissa människor kan uppleva att deras partner är mindre engagerade i hanteringen av diabetes än vad de skulle vilja och att de kanske undviker att prata om diabetes. Andra tycker att deras partner är alldeles för engagerade i egenvården av diabetes och utvecklar ett kontrollerande beteende.

Oavsett hur mycket eller hur lite en partner engagerar sig i egenvården av diabetes är det inte ovanligt att en partner oroar sig för hypoglykemi och bär på en rädsla för framtida diabetesrelaterade komplikationer, vilket i sin tur kan vara mycket betungande för relationen.

Om du känner att du kämpar med eller att en relation orsakar stress kan du söka hjälp. Oavsett om orsaken är diabetes eller inte, kan parrådgivning hjälpa er att kommunicera bättre med varandra.

Att ha diabetes och använda en insulinpump bör inte vara ett hinder för dejting eller fysiska relationer. Med lite förberedelser och bra kommunikation kan du upptäcka att det är ett mycket mindre bekymmer än du först kanske räknade med.

Marketing approval nr: 
DIA.SE.395-01-SEP2023

Show me: /leva-med-diabetes/dejting-med-diabetes

Om du har fått diagnosen diabetes kanske du har hört talas om hyperglykemi – högt blodsocker. 

Du kanske har lärt dig om orsaker och symtom på hyperglykemi, eller så har kanske ditt vårdteam lärt dig hur du kontrollerar om ditt blodsocker ligger högt.

I den här artikeln kommer vi att beskriva hur du kan behandla hyperglykemi när du har det, ge exempel på några situationer där du kanske behöver hjälp med att behandla det höga blodsockret och även förklara hur du minskar risken för en ny episod.

Diagnostisera hyperglykemi

För att kunna diagnostisera och behandla hyperglykemi behöver du först lära dig att känna igen symtomen på att ditt blodsocker kanske ligger högt. Du kanske inte blir påverkad av det på samma sätt som andra, så du behöver lära dig hur en hyperglykemiepisod känns för just dig.

 

Lägg märke till symtomen

Det första steget för att upptäcka hyperglykemi är att lägga märke till de symtom du får på att blodsockret ligger högt. 

Tecken på hyperglykemi kan vara:

• Att vara extremt törstig
• Kissa mycket 
• Känna sig mycket trött

Allt eftersom hyperglykemi förvärras och blir allvarligare kan det också ske förändringar i ditt mentala tillstånd; du kan känna dig apatisk och få koncentrations- eller synproblem.

Om du skulle hamna i ett kritiskt tillstånd som orsakas av högt blodsocker som kallas diabetisk ketoacidos (DKA), kan du också känna dig illamående eller kräkas, få ont i magen eller börja andas snabbt.

 

Kontrollera ditt blodsocker

Nästa steg, om du tror att ditt blodsocker ligger högt, är att kontrollera det.

Många använder en kapillär blodsockermätare för att mäta glukoshalten i en bloddroppe som man får fram genom ett litet stick i fingret. Detta kallas "kapillär blodsockerkontroll" eller kapillär BGM. Ditt vårdteam kan ha förklarat hur det går till. Att mäta blodsockret med regelbundenhet är en av grundstenarna i diabetesbehandlingen. Du behöver till exempel veta hur blodsockret ligger för att kunna justera din insulindos i förhållande till den mat du ska äta.

Idag är det allt vanligare att personer med diabetes använder även kontinuerliga glukosmätare (CGM) för att mäta sina blodsockernivåer. CGM-enheten mäter blodsockernivåerna under hudens interstitiella vätska (vätskan som omger fettvävnaden) via en sensor med en sändare som fästs på till exempel armen. Det finns idag två typer. En typ av CGM ger dig en kontinuerlig avläsning av ditt blodsocker – mottagare, mobilapp, smartklocka eller pump – den kan ha olika typer av varningar som kan anpassas efter dina behov och orsaker till problem med högt eller lågt blodsocker. Den andra typen talar om för dig vad ditt blodsocker är när du skannar CGM-sändaren med en avläsare eller mobiltelefon och kan  larma vid för låga eller höga glukosnivåer.

En annan metod för att mäta blodsockret, som du kanske har hört talas om, är HbA1c. Det är ett blodprov som tas på ett laboratorium eller på en diabetesmottagning. Ditt vårdteam kan ha pratat med dig om detta test, eller så kanske du har lämnat blodprov för detta vid en diabeteskontroll. 

HbA1c-testet mäter dock inte samma sak som ett kapillärt blodsockertest eller en CGM – det används för att läsa av din långsiktiga blodsockerhantering. Ditt HbA1c är ett mått på hur dina genomsnittliga blodsockernivåer har sett ut under de senaste tre månaderna. Till skillnad från blodsockermätaren och CGM visar inte ett HbA1c-prov vad ditt blodsocker ligger på just nu.

 

Behandling av hyperglykemi

För personer med typ 1-diabetes kan episoder av hyperglykemi inträffa varje dag. Detta kan bero på ett antal olika orsaker. Till exempel att du inte tagit tillräckligt med insulin (du kan ha glömt att ta en dos, eller att den givna insulindosen inte matchar ditt kolhydratintag). Andra faktorer kan också leda till högt blodsocker, som stress, sjukdom eller intensiv träning.

Även om detta kan vara frustrerande skapar det sällan en medicinsk nödsituation.

 

Så här sänker du blodsockret när du har typ 1-diabetes

För det mesta behandlas högt blodsocker med insulin. Ditt vårdteam kommer att prata med dig om vad som räknas som högt och lågt blodsocker för dig, så att du vet vad du har för målvärden.

När du tar insulin finns det två typer av doser du kan ta - basal och bolus. 

Basaldosen ger ditt basala insulinbehov. Om du själv injicerar insulinet kommer du förmodligen att administrera detta en eller två gånger om dagen med en långverkande typ av insulin. Om du använder en insulinpump är din basaldos det snabbverkande insulinet som pumpen ger dig med en inprogrammerad mängd och hastighet kontinuerligt dygnet runt.

En annan typ av dos kallas bolusdos. Bolusdosen är vad du ger dig själv för att hantera förändringar i ditt blodsocker som orsakas av ditt matintag. Det kan också användas för att sänka ditt blodsocker om det ligger utanför målområdet. Om du själv injicerar insulinet är det sannolikt att din bolusdos tas i form av ett snabbverkande insulin med penna. Om du använder en insulinpump kan bolus ges genom en dos snabbverkande insulin från din pump.

 

Behandling av hyperglykemi

Om du har ”högt blodsocker" - hyperglykemi - ska du först och främst ta insulin. 

Din läkare eller ditt diabetesteam bör förklara vilken ”korrigeringsfaktor” som gäller för dig – dvs. mängden insulin du behöver för att sänka ditt blodsocker.

Om du använder en spruta eller en insulinpenna för att ta insulinet och ditt blodsocker inte har ändrats inom två timmar, kan du som regel ta en andra ”korrigeringsdos”. Diskutera med ditt vårdteam om vad som blir bäst för dig.

Det är viktigt att inte ta för många eller för täta doser insulin, eftersom det kan leda till hypoglykemi – lågt blodsocker. Det kan vara bra att komma ihåg att insulin tar 20 till 30 minuter att verka och fortsätter att ha en effekt i 4 till 5 timmar.

När du har högt blodsocker bör du dricka mycket vatten eller andra kolhydratfria drycker.

Sök vård, kontakta 1177 eller ditt diabetesteam om ditt blodsocker fortsätter att ligga för högt trots att du har tagit insulin.

 

Vad man ska göra efter en hyperglykemiepisod

Efter att ha haft högt blodsocker kan du behöva vidta några åtgärder. 

För att säkerställa att behandlingen av ditt höga blodsocker har haft effekt, kan du behöva kontrollera ditt blodsocker oftare än vad du brukar.

Du kanske behöver ta ställning till om dina insulindoser behöver justeras. Vid nästa samtal med ditt vårdteam kan ni gemensamt diskutera just det eller tidpunkten för när du tar insulin eller vilken typ av insulin du tar.

Som alltid, om du har några frågor om dina blodsockernivåer, insulindoser eller typen av insulin du tar, bör du diskutera detta med ditt diabetesteam.

 

Akut behandling av hyperglykemi

Det finns två huvudsakliga diabetiska nödsituationer som är förknippade med högt blodsocker - diabetisk ketoacidos (DKA) och hyperglykemiskt hyperosmolärt tillstånd (HHS).

Under båda tillstånden har du högt blodsocker och är uttorkad. Båda tillstånden behandlas delvis på samma sätt, även om behandlingarna kanske ges olika snabbt:

• Vätska. Det ges vanligtvis genom ett dropp i en ven. Detta för att häva den kraftiga uttorkningen som båda tillstånden kan orsaka
• Insulin. Detta kan ges i en ven som ett dropp i en bestämd hastighet. Insulindroppet hjälper till att få ner ditt blodsocker till mer normala nivåer
• Elektrolytersättning. Som en del av dessa syndrom kan nivåerna av vissa ämnen i ditt blod bli onormala. Du kan få dropp som innehåller elektrolyter, såsom kalium, tills dina nivåer blir normala

Om du mår dåligt, särskilt om du har mätt dina ketoner och ser att de är förhöjda, bör du söka akut sjukvård.

 

Hur man förebygger hyperglykemi

Om du har fått högt blodsocker upprepade gånger, eller om du har fått akut behandling, kan det vara bra att prata med ditt vårdteam om olika sätt att hålla ditt blodsocker inom målområdet.

Tillsammans kan ni diskutera och fundera på vad det är som gör att blodsockret ofta stiger över målområdet. Kanske upptäcker ni något hinder som gör att din diabetesbehandling inte fungerar optimalt. Om behandlingen är den rätta men du fortfarande upplever hyperglykemi, kanske ditt team föreslår att du ändrar något i din medicinering så att det blir lättare för dig att reglera blodsockret.

 

Studier har visat att de personer som oftare når målvärdesområdet för blodsockret:

• Mäter blodsockret oftare
• Mer sällan missar en insulindos
• Tar bolusdoser före en måltid, snarare än under eller efter måltiden
• Tränar oftare

Om du tror att dina episoder av hyperglykemi kan bero på svårigheter med att mäta blodsockret, tala med ditt vårdteam om en lämpligare metod för att kontrollera dina blodsockernivåer. 

Hyperglykemi, eller högt blodsocker, kan leda till kortsiktiga och långvariga diabetesrelaterade komplikationer. Med tiden kan du lära dig att känna igen de tidiga tecknen på hyperglykemi. 

Genom att känna till dina målvärden för blodsockret, och med hjälp av ditt vårdteam, finns det åtgärder du kan vidta för att förebygga hyperglykemi och minska risken för att det ska hända igen.

Approval no. DIA.SE.401-01-OKT2023

Show me: /hantera-diabetes/hypos-och-hypers/ hyperglykemi

Typ 1-diabetes är en komplicerad sjukdom och en kontinuerlig egenvård är avgörande vid  regleringen av blodsockret. 

Din livsstil spelar en central roll och kan underlätta hanteringen av diabetes. Genom dina livsstilsval kan du även till viss del förebygga riskerna för diabetesrelaterade komplikationer, negativa effekter på din fysiska och mentala hälsa, vilket i sin tur kan resultera i en bättre livskvalitet. 

Den här artikeln handlar om olika sätt att hantera diabetes i vardagen, för att förhoppningsvis underlätta ditt dagliga liv. För att kunna hantera diabetes på ett bra sätt behöver man ta hänsyn till många olika faktorer, men vi har valt några dagliga aktiviteter och tidpunkter för att visa hur du kan använda dem för få stöd att hålla blodsockret inom målområdet.

 

Din morgonrutin

Att få tillräckligt med sömn – och god sömn – är viktigt för alla, men det finns flera saker att tänka på särskilt om du har typ 1-diabetes.

Oregelbundna sovvanor och otillräcklig sömn kan leda till att det blir svårare att reglera blodsockret. Saker som att gå upp tidigt för att gå till jobbet under veckan och att sova länge på helgerna – så kallad ”social jetlag” – och den oregelbundna sömn som detta orsakar kan få konsekvenser för personer med typ 1-diabetes.

Att upprätthålla regelbundna sovtider genom att ställa in en viss tid där du vaknar (och går och lägger dig) kan underlätta blodsockerregleringen så att du lättare kan hålla det inom målområdet.

Det är också en bra idé att din dagliga morgonrutin innehåller en kontroll av blodsockret. Vissa har förhöjda blodsockervärden – får en ”topp” eller ligger över målområde  – på morgonen. 

Om du brukar ha förhöjt blodsocker på morgonen kan du behöva ta hänsyn till detta i din insulindosering eller justera för det i dina tekniska hjälpmedel. Ditt vårdteam hjälper dig att hitta den bästa strategin för dig.

 

Mat

Tidigare var personer med typ 1-diabetes tvungna att anpassa sin kost efter insulinbehandlingen. Lyckligtvis är den tiden förbi och numera är det faktiskt tvärtom – diabetesbehandlingen ska vara anpassad till det du väljer att äta .

Planeringen av dina måltider – vad, när och hur mycket du äter – är avgörande för att hålla blodsockret inom målvärdena.

Vissa människor upplever att de behöver äta på regelbundna tider, medan andra kan vara mycket mer flexibla. Oavsett hur du väljer att äta, är rekommendationen att du äter en variation av olika hälsosamma livsmedel, inklusive frukt, grönsaker, fibrer, protein och lite mejeriprodukter.

Det är också rekommenderat att du kontrollerar dina blodsockernivåer före måltiderna. Information, såsom ditt nuvarande blodsocker, matens kolhydratinnehåll, mängd kvarvarande aktivt insulin i blodet och kommande eller tidigare fysisk aktivitet, användas för att beräkna din insulindos vid varje måltid.

Om du kämpar med att försöka hålla en hälsosam kost eller tycker att dina matval försvårar hanteringen av diabetes, kan du få hjälp av en legitimerad dietist som är expert på diabetes.

 

Vad ska man ska göra om man blir sjuk

Sjukdomar - som förkylning eller influensa - ökar stresshormonerna i kroppen vilket i sin tur påverkar blodsockret. Därför kan det vara krävande att sköta sitt blodsocker och hålla det inom målvärdena när man blir sjuk i t ex en förkylning.

Genom att vara förberedd på vad som händer vid diabetes och när man blir sjuk blir det lättare att hantera blodsockret [6] och även att förhindra eventuella ytterligare komplikationer såsom diabetisk ketoacidos (DKA). 

Exempel på förberedelser vid sjukdom är:

• Försök att kontrollera ditt blodsocker 2–3:e timme
• Fortsätt att ta ditt basalinsulin och måltidsinsulin
• Om du inte kan äta, försök att dricka vätska som innehåller kolhydrater
• Kontrollera blodketoner regelbundet 
• Se till att dricka ordentligt
• Om du under en tid inte kan äta eller dricka, ta snabbt kontakt med en vårdgivare som är tillgänglig vid tillfället

Prata med ditt diabetesteam för att komma fram till åtgärder som är särskilt viktiga för just dig.

 

Hantera stress

Alla upplever stress i sina liv. I begynnelse var det en användbar anpassning för människan som gjorde att vi kunde hantera hotfulla situationer genom att förbereda kroppen och få extra energi – så kallad flykt- och kamprespons.  

Stressen stimulerar frisättning av olika hormoner, vilket kan leda till förhöjda blodsockernivåer. Det kan orsaka 

utmaningar för dig när du hanterar diabetes. I stressen kanske du också kan glömma att ta din medicin eller att äta.

Även om du inte helt kan ta bort all stress i ditt liv, finns det flera sätt att minska den.

Några metoder för att försöka minska stressen är:

• Fysisk aktivitet
• Avslappning
• Att prata – antingen med vänner/familj eller med en utbildad terapeut

Om du tycker att det är kämpigt, antingen med diabetes eller med andra saker i ditt liv, prata med vårdpersonal som kan vägleda dig så att du får stöd och hjälp.

 

Att dricka alkohol

Om en person med diabetes dricker alkohol med måtta behöver det inte innebära något problem.

Men alkohol – särskilt när det blir för mycket - påverkar din förmåga att hantera diabetes och kan leda till låga blodsockernivåer ().

Om du dricker alkohol är det viktigt att ha en plan för hur du ska hantera blodsockret. 

Det är bra att kontrollera blodsockret regelbundet när du är ute en kväll. Du behöver också äta lite kolhydrater när du dricker alkohol så att ditt blodsocker inte blir för lågt.

 

Träning

Träning är viktigt för att hålla sig frisk och en viktig faktor vid blodsockerreglering.

Det finns många fördelar med att träna om du har typ 1-diabetes, exempelvis:

• Ditt blodsocker sänks
• Ditt blodtryck sänks
• Ditt blodflöde förbättras
• Lättare att hålla vikten
• Bättre humör
• Hjälper dig att sova bättre

Träning behöver inte bara innebära att du går till gymmet. När du går eller cyklar istället för att köra bil, utför hushållssysslor, tar trapporna och deltar i fysiska aktiviteter med familjen räknas det också som träning.

Det kan vara bra att tänka på att fysisk aktivitet kan leda till lågt blodsocker, både på kort och lång sikt. Därför är det viktigt att ha en plan för sin träning där även träningstiden och kolhydratintaget balanseras mot insulindoserna.

Prata med ditt vårdteam för att komma på en plan så att du kan träna som du vill.

 

Nattetid

Det är en bra idé att kontrollera blodsockret före du går och lägger dig. Då ser du om blodsockret ligger inom målvärdet. 

En stor middag eller ett mellanmål vid läggdags kan ge blodsockernivåer över målvärdet och som kanske fortsätter ligga förhöjt hela natten. Precis som en för låg insulindos i förhållande till innehållet i middagen kan ge förhöjda blodsockervärden. 

Ibland kan låga blodsockernivåer under natten leda till högt blodsocker på morgonen - den så kallade Somogyi-effekten. Det händer när kroppen producerar mer glukos för att kompensera för låga glukosnivåer och du vaknar med högt blodsocker. Du kan råka ut för detta om du missar att äta middag eller tar för mycket insulin efteråt.

Om du ser ett mönster av att ditt blodsocker ligger högt eller lågt när du vaknar, kan det vara bra att kontrollera blodsockernivån när du lägger dig, mitt i natten och när du vaknar så att du lättare kan förstå mönstret. Att använda en kontinuerlig glukosmätare (CGM) kan också underlätta, för då kan du samla in dessa data medan du sover – om du inte har en CGM kan du prata med ditt diabetesteam om att börja använda en. 

Det finns ett antal åtgärder som du kan inkludera i din dagliga rutin som gör det lättare att hantera din diabetes. Om du är osäker, prata med din vårdgivare för att få veta mer om hur du enklare kan sköta ditt blodsocker i vardagen.

DIA.SE.359-01-MAJ

Show me: /hantera-diabetes-hur-du-reglerar-ditt-blodsocker

Lipohypertrofi eller fettkuddar är vanligt vid diabetes och insulinbehandling  men relativt lätt att undvika. 

I den här guiden går vi igenom vad lipohypertrofi är, vad som orsakar det och vad du kan göra om det har uppstått. Du får också en del bra tips på hur du kan undvika att få fettkuddar. 

 

Vad är lipohypertrofi (fettkuddar)?

Lipohypertrofi, eller fettkuddar, är vanligt vid insulinbehandling. Enligt studier har 64 procent av alla som får insulinbehandling lipohypertrof. 

Det är en vanlig reaktion i hudområden som utsätts för upprepade insulininjektioner och är en komplikation vid insulinbehandling. Det kan orsaka bulor eller ”kuddar” under huden som kan kännas mjuka men också kompakta och gummiaktiga när man rör vid dem. De kan också vara synliga för ögat. 

Kuddarna består av förtjockad fettvävnad precis under huden på injektionsstället och orsakas av insulininjektionerna. Lipohypertrofi kan orsakas av både insulininjektioner med pennkanyler och insulinpumpsbehandling.

 

Symtom på lipohypertrofi

De första tecknen för lipohypertrofi kan vara svåra att upptäcka eftersom fettkuddarna byggs upp gradvis. 

Följande kan vara symtom på lipohypertrofi: 

• Blodsockernivån svänger kraftigt.
• Episoder med  uppstår ofta och utan förklaring.

Om du upplever dessa symtomen bör du alltid noga undersöka injektions- eller infusionsställena för insulin.

Fettkuddarna som uppstår vid lipohypertrofi kan se ut och kännas som gummiaktiga bulor på injektionsstället. De kan variera i storlek och form, från mycket små, platta och nästan omöjliga att upptäcka  till tydligt synliga större bulor.

Fettkuddarna gör inte ont, inte heller när man trycker på dem. De glider undan när du trycker på dem, du kan inte klämma ihop dem och huden där de sitter är inte missfärgad. 

Lipohypertrofi kan förhindra att kroppen inte tar upp insulin såsom det är tänkt vilket i sin tur ökar risken för sämre blodsockerreglering. Den tjocka fettvävnaden som bildas gör att insulinet tas upp långsammare och mer oregelbundet. Det ger i sin tur dålig blodsockerkontroll som kan leda till ett antal olika diabetesrelaterade komplikationer.

 

Vad orsakar lipohypertrofi?

Den vanligaste riskfaktorn för lipohypertrofi är att alltid använda samma injektionsställe.

Det är vanligt att den som har diabetes fortsätter att använda samma injektionsställe av vana, det som gör minst ont och är mest bekvämt att komma åt, till exempel på magen. Men genom att göra det och inte rotera injektionsställena (regelbundet byta injektionsställe) ökar du risken för lipohypertrofi. 

Dessutom kan det vara frestande att använda ett injektionsställe som redan har fettkuddar eftersom området är mindre smärtkänsligt.

Mekanismen bakom lipohypertrofi är inte helt klarlagd, men man tror att fettkuddarna beror på att insulin stimulerar bildningen av fett. Även vävnadsskador från upprepade injektioner kan få vävnaden att förtjockas.

Lipohypertrofi är vanligast hos dem som tar flera dagliga injektioner (MDI), men det är även den vanligaste hudkomplikationen för dem som använder insulinpumpbehandling 

 

Riskfaktorer för lipohypertrofi

Övriga riskfaktorer för lipohypertrofi är bland annat:

• upprepad användning av samma pennkanyl
• många dagliga injektioner
• insulinbehandling som pågått under lång tid
• fel injektionsteknik
• pennkanylens längd
• hypoglykemi
• högt hemoglobin A1c
• högt BMI.

 

Så här kan du förebygga och undvika lipohypertrofi

Det finns ingen speciell behandling vid lipohypertrofi. Det bästa är att förebygga. 

Här är några saker som kan bidra till att förebygga lipohypertrofi vid insulinbehandling:

• Byt injektions- eller infusionsställe regelbundet. Det kallas att rotera ställena. ”Rätt sätt” definieras som att ta injektionerna eller infusionerna med minst 1 cm mellanrum.
• Kontrollera regelbundet att du inte har fettkuddar på injektions- eller infusionsställena. På årsbesöket vid diabetes-mottagningen ingår en undersökning av hudområden där du tar insulin för att utesluta lipohypertrofier. De gör det genom att palpera (klämma på) dina vanligaste injektionsområden. Du kan också själv undersöka ställena du använder med jämna mellanrum för att se om det finns bulor eller svullnader. 
• Försök följa ett mönster när du roterar injektionsställena, så att vävnaden får tillräckligt med tid att läka. Till exempel: Om du väljer magen för injektionerna kan du använda vänstra sidan i 12 dagar (med 1 cm mellan varje ställe) och sedan högra sidan i 12 dagar, så att varje enskilt ställe får 24 dagar på sig att ”läka”.
• Använd en ny pennkanyl varje gång om du injicerar insulin och återanvänd inte samma pennkanyl. En ny, vass pennkanyl skadar vävnaden mindre och minimerar smärtan. Insulinpennkanyler är engångsprodukter och ska kasseras på ett säkert sätt efter användning. 

Vissa tror att snabbverkande insulin ger mindre risk för lipohypertrofi än långtidsverkande insulin. Det finns en studie som visar att de som tar långtidsverkande insulin löper 3,2 gånger större risk för lipohypertrofi än de som använder snabbverkande insulin. Att ta snabbverkande insulin i stället för långtidsverkande insulin skulle kunna bidra till att förebygga lipohypertrofi. Rådgör alltid med din behandlare/ditt diabetesteam innan du gör några förändringar i din diabetesbehandling.

 

Behandling av lipohypertrofi

Det finns ingen speciell behandling för lipohypertrofi men det går att förhindra och hantera om det har uppstått. En del av behandlingen är att låta det berörda hudområdet vila.

Det här kan du göra för att minska storleken på fettkuddarna vid lipohypertrofi på lång sikt:

• Injicera inte insulin i hudområdet där det finns fettkuddar.
• Rotera injektionsställena.
• Var noga med att injicera insulinet med rätt teknik.

Ditt diabetesteam kan visa dig rätt sätt att injicera insulin om du har lipohypertrofi.

Ibland kan det hjälpa att använda ett annat insulin. Det är möjligt att ett byte till snabbverkande insulin kan minska risken för lipohypertrofi.

I sällsynta och mycket svåra fall kan det krävas en operation för att ta bort den berörda vävnaden.

 

Lipohypertrofi: sammanfattning

Lipohypertrofi är en vanlig komplikation vid insulinbehandling. Den vanligaste riskfaktorn för lipohypertrofi är att alltid använda samma ställe för insulininjektioner, oavsett om det görs med injektion eller infusion. 

Lipohypertrofi gör inte ont, men det stör kroppens förmåga att ta upp insulinet som injiceras, vilket kan påverka blodsockerkontrollen. Därför ska den som har diabetes och får insulinbehandling undvika att använda områden med lipohypertrofi. 

Det finns ett samband mellan att inte rotera injektionsställena och lipohypertrofi, och det går ofta att motverka lipohypertrofi genom att rotera injektions- eller infusionsställena. Om du undviker det berörda området och låter det läka av sig själv kan det bidra till att minska fettkuddarna på lång sikt.

DIA.SE.360-01-MAJ2023

Show me: /hantera-diabetes/ lipohypertrofi

Regelbunden fysisk aktivitet är bra för hälsan på många sätt för dig som har typ 1-diabetes. 

Samtidigt medför fysisk aktivitet vissa potentiella hälsorisker för personer med diabetes och dessa måste du vara medveten om. Den goda nyheten är att det finns försiktighetsåtgärder du kan vidta för att minska dessa risker. 

I den här artikeln tar vi en titt på olika träningsrekommendationer för personer med typ 1-diabetes och ger några tips, så att du kan få ut så mycket som möjligt av din träning. 

Fördelarna med fysisk aktivitet vid typ 1-diabetes

Fysisk aktivitet är lika viktig för personer med typ 1-diabetes som för alla andra.

Att träna regelbundet ger många hälsofördelar om man har typ 1-diabetes. Några exempel på det är:

1. Förbättrad hjärt- och kärlhälsa
2. Friskare blodkärl
3. Bättre kroppssammansättning
4. Högre livskvalitet
5. Ökad insulinkänslighet och minskat insulinbehov
6. Färre och mindre allvarliga komplikationer från diabetes
7. Starkare muskler
8. Bättre triglycerid- och kolesterolnivåer (LDL)
9. Mindre midjemått och mindre kroppsmassa
10. Förbättrade HbA1C-nivåer
11. Lägre dödlighet

 

Alla barn och vuxna med typ 1-diabetes rekommenderas att ägna sig åt någon slags regelbunden fysisk aktivitet.

Så här påverkas blodsockernivåerna av träning

Hos en person utan diabetes hålls blodsockernivåerna på en relativt stabil nivå under flera timmars träning utan att de äter under tiden. 

Hos personer med typ 1-diabetes kan träningen dock öka risken för hypoglykemi (låga blodsockernivåer) och hyperglykemi (höga blodsockernivåer) om man inte anpassar kolhydratintaget eller insulindoserna.

Träning kan i stort sett delas upp i två huvudtyper - aerob och anaerob - och din typ av träning kommer att avgöra om dina blodsockernivåer stiger eller sjunker. 

Så, även om träning överlag är bra för personer med typ 1-diabetes, bör man vidta försiktighetsåtgärder för att minska riskerna för hypoglykemi och hyperglykemi. 

Samtidigt bör man ha i åtanke att alla med typ 1-diabetes är olika och att fysisk aktivitet påverkar blodsockret på olika sätt hos olika personer. 

Innan du börjar träna kan du rådfråga och diskutera med ditt vårdteam om hur fysisk aktivitet påverkar blodsockret och vad du bör tänka på vid olika typer av träning och vilken som passar dig bäst, då såväl aktivitetens intensitet och längd påverkar råden.

Aerob lågintensiv träning

Aerob träning innebär repetitiva och kontinuerliga rörelser av stora muskelgrupper och kan även kallas uthållighetsträning med låg intensitet. Den här typen av träning tar längre tid, men är istället mindre intensiv. 

Typiska aeroba aktiviteter är exempelvis:

• Simning
• Joggning eller löpning
• Cykling
• Promenader
• Raska promenader
• Aerobics
• Dans

Under aerob träning kan blodsockernivåerna sjunka dramatiskt hos personer med typ 1-diabetes. 

Anaerob explosiv träning

Anaerob träning tar kortare tid eller görs i spurter och har hög intensitet och kan även benämnas kortsiktig högintensiv träning. Den här typen av träning innebär korta, explosiva, repetitiva övningar med vikter, gymmaskiner eller motståndsband eller med användning av sin egen kroppsvikt för att bygga upp styrkan. Den här typen av träning brukar ta kortare tid, men är istället mer intensiv. 

Typiska anaeroba aktiviteter är exempelvis:

• Styrketräning/motståndsträning
• Sprintlöpning
• Boxning 
• Ishockey 
• Högintensiv intervallträning

Under dessa övningar kan blodsockernivån stiga kraftigt hos personer med typ 1-diabetes.

Träningsrekommendationer

Det rekommenderas generellt att personer med diabetes, precis som befolkningen i övrigt, bör försöka sitta och ligga så lite som möjligt och utöva både aerob och anaerob träning regelbundet.

De flesta vuxna med typ 1-diabetes bör ägna sig åt minst 150 minuters måttlig till högaktiv aerob träning i veckan, fördelat på minst tre dagar med högst två dagars vila emellan. I tillägg till det rekommenderar  

American Diabetes Association (ADA) även 2–3 pass med motståndsträning varje vecka, med träningsfria dagar mellan passen. 

Rekommendationerna (och försiktighetsåtgärderna) är kopplade till individuella faktorer. Prata med ditt diabetesteam om hur du kan skräddarsy en träningsplan för just dina behov.

Hypoglykemi och träning: försiktighetsåtgärder och tips

Träning kan orsaka hypoglykemi och du bör anpassar din insulindos och/eller kolhydratintaget för att minska riskerna för det. Det finns de med typ 1-diabetes som upplever att det framförallt är risken för hypoglykemi som hindrar dem från att träna. 

Varje person med typ 1-diabetes bör vara fysiskt aktiv och få träningsrekommendationer som är anpassade efter deras individuella behov. 

Baserat på flera studier och riktlinjer kan följande tips och strategier hjälpa till att förebygga träningsutlöst hypoglykemi hos personer med typ 1-diabetes:

• Kontrollera din blodsockernivå innan du tränar. Om din blodsockernivå är lägre än 5,0 mmol/l innan du tränar, föreslår ADA att du äter ett litet mellanmål på 15–30 g kolhydrater innan du tränar. 15–30 g kolhydrater kan bestå av två matskedar russin eller ett halvt glas fruktjuice eller vanlig läsk (ej sockerfri) eller druvsockertabletter. 
• Du kan även höja dina blodsockernivåer genom att äta mer kolhydrater omedelbart före, under och direkt efter träning. Kolhydratmängden som du bör lägga till i ditt intag kan också bero på om insulinnivåerna kan sjunka under träningen, vilken tid på dagen du tränar, din vikt och hur intensiv/långvarig aktiviteten är.
• Du kan minska bolusdoserna av insulin före måltider eller minska mängden basalinsulin från insulinpumpen. Minskningen av insulin före träning kan variera mellan 25 % och 75 %, men detta beror på träningens intensitet och hur länge du tränar.
• Försök att inkludera kort sprintlöpning och återkommande högintensiva korta träningsinslag (som varar i 10–15 sekunder) i din aerobiska träning. Ett annat förslag på strategi är att inkludera sprintlöpning i början eller i slutet av måttligt intensiva aktiviteter, eftersom detta skyddar mot hypoglykemi.
• Gör motståndsträning (som styrketräning) före eller efter aerob träning. Motståndsträning har visat sig ha en skyddande effekt mot träningsutlöst hypoglykemi hos vuxna. 
• Träna gärna morgon- eller dagtid då fysisk aktivitet sent på dagen eller på kvällen ökar risken för hypoglykemi under natten hos personer med typ 1-diabetes. 

Ditt vårdteam kan vägleda dig steg för steg så att du kan förbereda dig för träningen och minimera risken för att få hypoglykemi. 

Hyperglykemi och träning: minimera riskerna

I vissa fall kan intensiv fysisk aktivitet få blodsockernivåerna att stiga, särskilt om nivåerna var höga redan innan träningen. Exempel på kort och intensiv träning är sprintlöpning, motståndsträning eller högintensiv intervallträning. 

Om dina blodsockernivåer är över 13,9 mmol/l, testa först för ketoner. 

Ketoner är ämnen som bildas när din kropp bryter ner fett för att få energi. Närvaron av ketoner i din urin är ett tecken på att det inte finns tillräckligt med insulin i din kropp för att hålla blodsockernivåerna i schack. Du bör inte ägna dig åt någon fysisk aktivitet om du har höga ketonnivåer. Om du tränar när du har höga ketonnivåer riskerar du att drabbas av ketoacidos, en allvarlig akut diabetesrelaterad komplikation som kräver omedelbar behandling.

För att förhindra detta kan det räcka med en liten bolusdos av snabbverkande insulin efter träningen eller en tillfällig ökning av basalinsulinet hos pumpanvändare för att undvika risken för hyperglykemi.

Betydelsen av regelbundna blodsockertest

Hur du reagerar på ovanstående strategier kan bero på dina individuella egenskaper, såsom ålder eller kön. Dessutom kan många fysiska, psykologiska och till och med känslomässiga faktorer påverka hur en person reagerar på träningen.

Av dessa skäl är det viktigt att läsa av din kontinuerliga glukosmätare eller testa blodsockernivåerna före, under och efter träning för att se hur olika typer av träning påverkar dina blodsockernivåer.

Personer med typ 1-diabetes rekommenderas att träna för att hålla sig friska. 

Det finns dock risker du bör vara medveten om och åtgärder du kan vidta för att minska dessa risker. Alla som har typ 1-diabetes är olika. Diskutera med och rådfråga gärna ditt diabetesteam Innan du börjar träna. Då kan du få tips och stöd kring blodsocker och fysisk aktivitet – oavsett vilken form av aktivitet du väljer att utföra. Heja dig! 

Show me: /leva-med-diabetes/typ-1-diabetes och-traning