Att förstå insulinresistens är viktigt för att hantera både typ 1- och typ 2-diabetes. Vid typ 1-diabetes kan insulinresistens påverka hur mycket insulin en person behöver för att hålla sitt blodsocker inom målintervallet. Insulinresistens är också en viktig faktor i utvecklingen av typ 2-diabetes. 

Läs vidare för att lära dig mer om vad insulinresistens är, orsakerna bakom, symtomen, hur man ställer diagnosen och slutligen betydelsen och behandling av den vid diabetes.

Vad är insulinresistens?

Insulinresistens uppstår när din kropp är resistent (eller mindre känslig) för insulin - det hormon som behövs för att hålla blodsockernivån i schack. 

Insulinresistens kan påverka kroppens reaktion på det insulin som utsöndras naturligt av bukspottkörteln eller som tillförs genom insulinbehandling.

Vilken roll har insulin i kroppen?

Efter en måltid tar cellerna i din kropp vanligtvis upp glukosen (sockerarter) som frigörs i blodomloppet och använder den som energi eller lagrar den.Insulinet, som utsöndras av betacellerna i bukspottkörteln, hjälper till med denna process. 

Insulinet är inte bara ansvarigt för att hjälpa cellerna i muskel- och fettvävnaden att ta upp glukos, utan spelar också en roll i andra processer som bidrar till att hålla blodsockret och energinivåerna balanserade i hela kroppen. Bland annat reglerar det även levern som minskar glukostillverkningen efter en måltid. 

Vad händer när man har insulinresistens?

När du har byggt upp en tolerans (okänslighet) mot insulin reagerar dina celler inte lika bra på hormonet som tidigare. De behöver därför mer insulin nu för att ”övertalas” att utföra samma processer som tidigare.. 

Som ett resultat av detta går bukspottkörteln på högvarv och producerar allt större mängder insulin tills betacellerna slits ut. Till slut kan bukspottkörteln inte hålla jämna steg med kroppens insulinbehov, vilket leder till allt högre blodsockernivåer (vilket i sin tur leder till prediabetes och typ 2-diabetes).

Vid typ 1-diabetes innebär insulinresistens att du behöver mer insulin än vanligt för att hålla blodsockret i schack.

Vad är insulinkänslighet?

Med insulinkänslighet avses cellernas förmåga att reagera på insulin och bidra till att upprätthålla optimala blodsockernivåer.

Till de insulinkänsliga cellerna hör cellerna i musklerna, levern, fettvävnaden och cellerna i blodkärlen. 

Nedsatt eller försämrad insulinkänslighet är ett annat sätt att beskriva insulinresistens.

Symptom på insulinresistens

Om du har typ 1-diabetes och har utvecklat insulinresistens kan du märka följande:

• Viktökning
• Att man behöver mer insulin än vanligt för att hålla sig inom målintervallet för blodsockret - särskilt tydligt när  man behöver en allt högre insulindos för samma mängd kolhydrater 
• Du har svårt att nå dina blodsockermål

Vid prediabetes kan insulinresistens vara helt symptomfri, men med tiden kan den leda till högt blodsocker och symptom på typ 2-diabetes.

Orsaker till insulinresistens

Orsakerna till insulinresistens vid typ 1- och typ 2-diabetes skiljer sig delvis åt.

Diabetes typ 1

Om blodsockret är högt under en stor del av tiden kan insulinresistens börja utvecklas. Insulinresistens kan också utvecklas med tiden på grund av långvarig användning av insulinbehandling, eftersom kroppen bygger upp en tolerans mot det. 

Andra läkemedel, t.ex. steroider, kan också orsaka insulinresistens som en biverkning.

Slutligen kan genetik och fetma vara bidragande orsaker till utvecklingen av insulinresistens. Det kan förklara varför vissa personer med typ 1-diabetes utvecklar insulinresistens , medan andra inte. 

Diabetes typ 2

Den exakta orsaken  till att vissa människor utvecklar insulinresistens (och sedan typ 2-diabetes) och andra inte är fortfarande oklart.. Det finns dock vissa faktorer som kraftigt ökar risken. Dessa inkluderar:

• Att ha ärvt vissa gener 
• Sjuklig fetma eller övervikt
• Att leva ett stillasittande liv
• Att ha för mycket fett ansamlat runt organen, särskilt levern

Men varför är det så?

Forskarna är ännu inte säkra på exakt vad detta beror på, men de tror att alltför mycket fett, oxidativ stress (en typ av cellskada) och/eller högre ålder kan orsaka inflammation och dysfunktion i cellerna, vilket gör att de blir insulinresistenta.

Hur ställer man diagnosen  insulinresistens?

Sjukvårdspersonal testar eller diagnostiserar vanligtvis inte insulinresistens i sig. Istället provtar man och ställer diagnos  prediabetes (förhöjda blodsockernivåer) eller typ 2-diabetes

Det görs genom enkla blodprov, såsom fasteblodsockertest eller mätning av insulinnivåer i blodet. Eller ett oralt glukostoleranstest där man på fastande mage får dricka en särskild sockerblandning samtidigt som blodsockernivån mäts. Det kan ge värdefull information om din insulinkänslighet.

Behandling av insulinresistens

Utöver receptbelagda läkemedel mot övervikt, prediabetes och typ-2 diabetes finns det sätt att förbättra sin insulinkänslighet. Dessa inkluderar:

• Att hålla sig aktiv. Att motionera regelbundet är det bästa du kan göra mot insulinresistens, av flera skäl. Motion gör kroppens celler mer känsliga för insulin. Detta hjälper också till att bygga muskler, vilket skapar fler muskelceller som kan ta upp blodsocker. Och slutligen hjälper motion till att hålla blodsockret inom målintervallet genom att övertyga cellerna om att ta upp glukos på ett sätt som inte är beroende av insulin.
• Att gå ner i vikt om du är överviktig eller har sjuklig fetma. Vissa studier har visat att viktminskning kan bidra till att minska eller till och med reversera insulinresistens.
• Att äta bra. Kosten spelar också in eftersom den kan hjälpa till med viktbalansen och indirekt förbättra insulinkänsligheten. Det finns inga bevisade dieter som är bättre vid insulinresistens än andra, men generellt sett är det bra att dra ner på kalorierna och äta en välbalanserad kost.
• Diabetesläkemedel kan bidra till att sänka blodsockret genom att förbättra insulinkänsligheten och minska insulinresistensen.

Att leva med insulinresistens

Att sträva efter att leva ett aktivt liv, motionera, äta nyttigt och hålla en hälsosam vikt är några av de bästa sakerna du kan göra för att förbättra din insulinkänslighet och övervinna insulinresistens. 

Prata med din läkare eller annan sjukvårdspersonal om du tror att du är i riskzonen för insulinresistens eller om du har symptom på insulinresistens. Regelbundna medicinska kontroller, livsstilsförändringar och behandling öka chanserna  att leva ett långt liv utan komplikationer. 
 

DIA.SE.625-01-SEP2025

Show me:

Det finns ett antal vanliga missuppfattningar och myter om diabetes som är spridda bland allmänheten.

Dessa missuppfattningar och villfarelser om diabetes kan vara skadliga - de kan leda till stigmatisering och fördomar kring sjukdomen och fördröja eller till och med förhindra lämplig diabetesvård och -hantering. 

Att förstå mer om diabetes och söka information som är vetenskapligt grundad är viktigt när det gäller att hantera sjukdomen. I den här artikeln slår vi hål på 10 vanliga diabetesmyter och tar en titt på fakta bakom dem, så att du och dina nära och kära får bättre kunskap och förståelse för diabetes. Låt oss komma igång.  

1. Diabetes drabbar bara personer som är överviktiga eller feta

Många av de myter som finns kring diabetes beror på en sammanblandning av typ 1- och typ 2-diabetes. Att förstå hur dessa två typer av diabetes skiljer sig åt är avgörande för att förbättra diabetesutbildningen och livet för dem som lever med dessa sjukdomar. 

Typ 1-diabetes orsakas inte av övervikt eller fetma. Den orsakas av en felaktig aktivering av immunsystemet, där kroppens eget försvar angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Vem som helst kan drabbas, oavsett kroppsform eller vikt. Faktum är att de flesta personer med typ 1-diabetes är normalviktiga.

Vid typ 2-diabetes är övervikt eller fetma en riskfaktor. Övervikt är visserligen en riskfaktor, men det är inte den enda riskfaktorn för typ 2-diabetes. Andra riskfaktorer är:

• Mängden av fysisk aktivitet, ju mindre desto större risk
• Ärftlighet
• Etnisk tillhörighet 
• Ålder 

Det är värt att notera att många personer som utvecklar typ 2-diabetes är normalviktiga. 

2. Diabetes innebär att du inte kan äta socker

Personer med diabetes, oavsett om det är typ 1 eller typ 2, kan äta sockerhaltiga livsmedel som choklad, godis och desserter – så länge det är i små mängder och ingår i en hälsosam kostplan. 

Uppfattningen att diabetes orsakas av socker och sockerhaltiga livsmedel är felaktig, liksom uppfattningen att personer med diabetes inte kan äta socker eller frukt. 

Det bästa sättet att hantera diabetes är att ta ordinerad medicin på rätt sätt, äta hälsosamt, ha en hälsosam livsstil och komma ihåg att testa blodsockret regelbundet. 

Att begränsa mängden tillsatt socker är viktigt för en hälsosam kost (oavsett om du har diabetes eller inte), men det är inte den enda faktorn. Att till exempel undvika processade livsmedel, äta mycket grönsaker och äta fullkornsprodukter i stället för raffinerade spannmål är viktiga grundpelare i en hälsosam kost vid diabetes. 

Frukt innehåller naturligt förekommande sockerarter och är en viktig del av en hälsosam kost, även för personer med diabetes.

Vad kan påverka blodsockernivån?

Om du har diabetes påverkas dina blodsockernivåer av många faktorer, inklusive din kost och livsstil, och inte bara av sockerhaltiga livsmedel.

Till exempel kan stärkelserika livsmedel som potatis och pasta få blodsockret att stiga, eftersom de innehåller mer kolhydrater. Det betyder dock inte att du ska undvika dem. Genom att tala med din vårdpersonal eller en dietist får du hjälp att skapa en hälsosam kostplan .

Några andra saker som kan få blodsockret att stiga när du har diabetes är:

• Äta för stora portioner eller mer kolhydrater än vanligt
• Att vara fysiskt inaktiv
• Inte ta tillräckligt med insulin eller andra läkemedel mot diabetes
• Sjukdom, t.ex. förkylning eller influensa
• Stress
• Menstruationsperioder, klimakteriet

3. All diabetes är densamma

De flesta har hört talas om diabetes, men kanske inte vet att det finns mer än en typ.

Typ 1-diabetes och typ 2-diabetes – de två vanligaste typerna – är två separata tillstånd, och många blandar ofta ihop dem. 

Här är några viktiga skillnader:

• Vid typ 1 producerar kroppen inte något insulin. Vid typ 2-diabetes produceras inte tillräckligt med insulin, och/eller så kan kroppen inte använda det på ett effektivt sätt. 
• Typ 1-diabetes upptäcks oftast hos barn eller unga vuxna, medan typ 2-diabetes brukar komma senare i livet, oftast efter 40 års ålder.
• Om du har typ 1-diabetes behöver  du kontinuerligt följa ditt blodsocker  och ta  insulin varje dag (och även följa en hälsosam kost och livsstil). Typ 2 kan för vissa personer hanteras endast med livsstils- och kostförändringar (även om du ibland kan behöva medicinering eller insulin också, antingen vid sjukdomsdebuten eller längre fram). 

Båda typerna är allvarliga tillstånd som, om de inte behandlas, kan orsaka komplikationer och till och med vara livshotande. 

Faktum är att obehandlad diabetes nästan fördubblar risken att drabbas av hjärtinfarkt och orsakar fler dödsfall än bröstcancer och aids tillsammans varje år. Lyckligtvis minskar risken för komplikationer avsevärt om man hanterar diabetes med lämpliga livsstilsförändringar och medicinering.

4. Personer med diabetes bör äta “diabetesmat”

Personer med diabetes behöver ingen specialkost. 

Enligt American Diabetes Association (ADA) kan livsmedel som påstås vara "diabetesvänliga" ändå höja blodsockernivån och kan innehålla sockeralkoholer som har laxerande effekter. De är också normalt sett dyrare.

En hälsosam kost för personer med diabetes är mycket lik en hälsosam kost för personer utan diabetes. Om du vill veta mer kan du läsa vår 'Guide för balanserad kost: ät bra med diabetes'.

5. Diabetes är smittsamt

Att antingen typ 1- eller typ 2-diabetes skulle vara smittsamt är en myt. 

Även om forskarna ännu inte helt förstår varför vissa människor utvecklar diabetes och andra inte, vet de med säkerhet att sjukdomen inte kan smitta som till exempel en vanlig förkylning.  

6. Personer med diabetes kan inte klippa sina egna tånaglar

Personer med diabetes kan klippa sina tånaglar själva. 

Diabetes ökar dock risken för långsiktiga komplikationer som påverkar fötterna, t.ex. nervskador eller minskat blodflöde, så det finns vissa försiktighetsåtgärder du behöver vidta när du tar hand om dina fötter. 

Ta kontakt med ditt diabetesvårdsteam som kan svara på frågor och vägleda dig i hur du tar hand om dina fötter på bästa och säkraste sätt.

Du ska fortfarande klippa tånaglarna när det behövs. Att klippa tånaglarna rakt över – inte runt hörnen – med en nagelsax och fila dem försiktigt hjälper till att förhindra inåtväxande tånaglar och sår. En medicinsk fotvårdsspecialist eller någon annan med god kunskap om diabetes och fötter bör hjälpa dig om du inte kan klippa tånaglarna själv.

Om du vill veta  mer om diabetesrelaterade fotkomplikationer och hur du håller dina fötter friska och hela kan du läsa vår guide om diabetes och fothälsa. 

7. Typ 1-diabetes kan botas

Typ 1-diabetes kan ännu inte reverseras eller botas. 

Typ 1-diabetes är ett tillstånd som behandlas med insulin och kräver daglig aktiv balansering av blodsockret, och även om dina blodsockervärden ligger inom målvärdesområdet under en dag eller fler betyder det inte att du är botad eller att behandlingen kan avbrytas. 

Å andra sidan tyder vissa forskningsresultat på att typ 2-diabetes kan vara reversibel genom viktminskning.

8. Att ha diabetes innebär att du inte kan köra bil

Det är ingen skillnad på personer med eller utan diabetes i förmågan att köra bil på ett säkert sätt. Om du har diabetes måste du dock, vid behov, kunna vidta extra försiktighetsåtgärder för att undvika en episod med hypoglykemi (lågt blodsocker). 

Dessutom finns det olika regler i olika länder när det gäller körning med insulinbehandlad diabetes. 

Ta reda på vilka bestämmelser som gäller i ditt land och tala med din läkare som kan ge dig råd. 

9. Att ha prediabetes innebär att man definitivt kommer att utveckla diabetes

Prediabetes är ett tillstånd där blodsockernivån är högre än normalt, men ännu inte tillräckligt hög för att betraktas som typ 2 diabetes. 

Prediabetes är allvarligt och kan orsaka symtom eller till och med komplikationer av diabetes. Det behöver dock inte betyda att sjukdomen kommer att utvecklas till en fullt utvecklad diabetes, särskilt inte om du hanterar tillståndet med hjälp av livsstilsförändringar. En hälsosam kost och motionsplan är avgörande.

10. Personer med diabetes kan inte idrotta

Att ha diabetes är inget hinder för varken vardagsmotion eller elitidrott. Tvärtom, all motion uppmuntras! Så länge du kontrollerar ditt blodsocker regelbundet, följer din behandlingsplan och ser till att ditt blodsocker ligger inom målområdet innan du börjar träna, finns det inget som hindrar dig från att utöva idrott. 

Låt inte vanliga missuppfattningar om diabetes hindra dig eller någon annan från att söka den vård eller det stöd man behöver.

Diabetesmyter kan sprida stigma och fördomar, försena eller hindra behandling och öka risken för depression och diabetesrelaterade komplikationer för dem som ligger i riskzonen för, eller har, diabetes. Det är upp till oss alla att förhindra att detta händer genom att lära oss mer om de två tillstånden och skilja fakta från fiktion.

DIA.SE.690-01-OKT2025

Show me:

Show me:

Show me:

Show me:

Show me:

Show me:

Show me:

Show me:

Show me: